- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1407-1408

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemiska stationer - Kemiska strålar - Kemiska sällskapet - Kemiska tecken - Kemisk ekvivalent - Kemisk fotometer - Kemisk frändskap - Kemisk industri - Kemisk kraft - Kemisk process - Kemisk teknologi - Kemisk elddon - Kemisk tidskrift - Kemisk trämassa - Kemisk spektrum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statsmedel, finnas i Skara, Kalmar, Halmstad,
Västerås (upprättade 1877), Örebro
(upprättad 1878, statsunderstödd sedan 1882),
Jönköping och Härnösand (upprättade 1883,
statsanslag 1883) samt Visby (upprättad 1898,
statsanslag 1900). Motsvarande verksamhet
utöfvas äfven af den Kemiskt växt-biologiska
anstalten i Luleå. Därjämte finnas flera
af hushållningssällskap och stadssamhällen
upprättade kemiska stationer, som icke åtnjuta
statsunderstöd. Statsanslaget utgår till
hvarje af de först nämnda anstalterna med
6,000 kronor, hvarjämte de erhålla växlande
understöd af hushållningssällskap och, i några
fall, landsting, hvilka skola tillhandahålla
stationerna lämplig lokal. Statsunderstödd
kemisk station skall enligt af K. M:t
utfärdadt reglemente af 18 maj 1888 stå
under tillsyn af en styrelse, utsedd af
bidragsgifvande hushållningssällskap och
landsting, samt skötas af en föreståndare
och en assistent, utsedda af styrelsen,
sedan Landt-bruksstyrelsen godkänt deras
kompetens. Sistnämnda myndighet fastställer taxa
för analysafgifter vid stationen. Stationernas
uppgift är att främja jordbruk och näringar
genom meddelande af upplysningar och råd samt
medelst undersökning af ämnen, hvilka äro
af betydelse för dessa handteringar. Deras
verksamhet består hufvudsakligen i kemisk och,
i förekommande fall, mikroskopisk undersökning
af konstgödselmedel, fodervaror, jordarter,
lifs- och njutningsmedel, vatten samt tapeter
och tyg (arsenik-prof), hvilka inlämnas till
undersökning. Därjämte utföra de äfven egna
vetenskapliga forskningar; så har särskildt
varit fallet vid stationen i Kalmar, hvars
föreståndare, A. Atterberg, utfört betydelsefulla
vetenskapliga undersökningar rörande korn-och
hafresorters samt jordarters klassifikation
m. m. För kontrollanalysers utförande gäller
af Landt-bruksstyrelsen 7 juni 1900 utfärdad
instruktion. Med flertalet af stationerna är
frökontrollanstalt (se Frökontroll) förenad.
H. J. Dft.

Kemiska strålar. Se Fotokemi, Fotometer,
sp. 1012, och Kemiskt spektrum.

Kemiska sällskapet i Stockholm har till ändamål
att diskutera vid sina sammanträden vetenskapliga
spörsmål och att befordra vetenskapliga
intressen inom kemiens område. Sällskapet,
som antog sitt nuv. namn 1908, bildades 1907 ur
Kemistföreningen vid Stockholms högskola, hvilken
hade omfattat endast kemister tillhörande nämnda
högskola som lärare eller lärjungar. Sällskapet
sammanträder 16 gånger om året vid Stockholms
högskola, där äfven dess bibliotek förvaras.
H. E.

Kemiska tecken. Se A t om vikt.

Kemisk ekvivalent. Se E k v i v a l e n t,
sp. 143.

Kemisk fotométer, fot. Se Fotometer 2.

Kemisk frän d skåp, kem. Se A f f i n i t e t.

Kemisk industri. Se Kemisk teknologi.

Kemisk kraft, kem. Se A f f i n i t e t.. Jfr
V a 1-frändskap.

Kemisk process kallas hvarje förlopp, vid hvilket
nya ämnen bildas, således sönderdelningar, då
af ett ämne två eller flera nya ämnen uppstå,
isome-riska förvandlingar 1. isomerisation,
då ett ämne genom förändring af atomernas läge
i molekylen ger upphof till ett nytt, lika
sammansatt, men af andra egenskaper utmärkt
ämne, dubbel dekomposi-tion, då två ämnen byta
beståndsdelar, substitution, då vissa ämnen
ersätta någon eller några bestånds-

delar i en förening, och löreningar, då två
eller flera olika ämnen förenas till nya ämnen.
P- T. C.*

Kemisk teknologi är läran om de tekniska
förfaranden, som afse att öfverföra råämnen
till nyttiga produkter genom operationer
af öfvervägande kemisk art. En skarp gräns
mellan kemisk och mekanisk teknologi kan icke
uppdragas; pedagogiska synpunkter och faktiska
förhållanden inom den industriella utvecklingen
ha emellertid gett en viss häfd åt den kemiska
teknologiens omfattning, åtminstone som läroämne
och föremål för undervisning. I enlighet härmed
räknas hit behandlingen af i hufvudsak följande
ämnens industriella teknik: brännmaterialier
(värmealstring, köldteknik), vatten för
tekniska och hygieniska ändamål, svafvel och
svafvelsyra, koksalt och soda, kalisalter,
salpeter och salpetersyra, klor, clektrolys,
alun och lerjord, gödselmedel, sprängämnen, kalk,
murbruk och cement, glas, tegel och lervaror,
torrdestillationsprodukter (lysgas, koks,
stenkolstjära, ammoniak, petroleum, paraffin,
träkol m. m.), f ettämnen (såpa, ljus m. m.),
kolhydrater (socker, stärkelse, cellulosa
m. m.), jäsningsprodukter (vin, öl, sprit),
färger och färgämnen (färgning, blekning,
appretur, tygtryckning), läder och lim. Den
kemiska teknologien i egentlig mening är ännu
ej 100 år gammal. Tidigare arbetade de kemiska
industrierna rent empiriskt efter gamla rön och
recept. Tillgodogörandet af den vetenskapliga
kemiens resultat har emellertid medfört en
fullständig omhvälfning härutin-nan. I nutidens
kemiska fabriksindustri har den praktiska
tillämpningen af teorien burit en mera direkt
och påtaglig frukt än kanske på något annat
tekniskt område. Den organiska färgindustrien,
den moderna sprängämnestillverkningen och
framställningen af kväfveföreningar ur luften
kunna anföras som lysande exempel härpå. Af
stor betydelse för den kemiska teknologien är
apparattekniken. Anordningar för krossning,
pressning, afdunstning och destillation, ugnar,
eldfasta och syrefasta materia-lier m. m. kunna
inom många kemiska industrier spela en viktigare
roll och erbjuda mycket större svårigheter
vid fabrikationen än de egentliga kemiska
förloppen. SeElektrokemisk industri och Kemi.
G. II-r.

Kemiskt elddon, Döbereinerska elddonet. Se E l
d d o n.

Kemisk tidskrift, Svensk, kemisk facktidskrift,
organ för Kemistsamfundet i Stockholm, kemiska
sektionerna i Uppsala och Lund samt Kemiska
sällskapet i Stockholm, utkommer i 8 häften
årligen och innehåller originalmeddelanden och
referat öfver kemiska undersökningar, protokoll
öfver de ofvan-nämnda kemiska föreningarnas
sammanträden, litteraturanmälningar, statistiska
uppgifter o. d. Tidskriften började att utkomma
februari 1889 som fortsättning af en äldre
tidskrift Kemiska notiser. Dess förste redaktör
var K. Son den; sedan 1893 redigeras den af
Å. G. E k s t r a n d. H. E.

Kemisk trämassa. Se Cellulosa, sp. 1405.

Kemiskt spektrum, fys., benämndes ofta förr
den del af spektrum, som innehåller de mest
brytbara strålarna, nämligen de violetta och
de i spektrum utanför dessa liggande osynliga
ultravioletta. Benämningen syftar på dessa
strålars jämförelsevis stora förmåga att
utöfva vissa kemiska verkningar. Jfr Fotokemi.
B. R.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free