- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1413-1414

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kempenfelt, Richard - Kempenland - Kempenskiöld, Samuel - Kempf, Paul Friedrich Ferdinand - Kemphen, Jacob von - Kempis - Kempston - Kempten - Kemt - Ken. - Ken - Kenai - Kenckel, Kaspar - Kendal - Kendal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1413

Kempenland-Kendal

1414

ung i engelska flottan samt blef 1740 löjtnant,
1757 postkapten och 1780 konteramiral. Han
utmärkte sig 1758-59 i tre sjödrabbningar
mot fransmännen samt sedan vid flera
tillfällen. K. drunknade i Portsmouth 1782, då
hans amiralsskepp "Koyal George" kantrade och
gick till bottnen. L. H.*

Kempenland [ke’m-]. Se K e m p e n.

Kempenskiöid, Samuel, lärd, hette urspr. K
e m p e, f. 8 jan. 1599 i Örebro, d. 12
maj 1670. Efter akademiska studier i
Uppsala och resor i utlandet blef han 1621
skolrektor i Nyköping och 1626 eloquentiae
lektor i Strängnäs, tjänstgjorde senare
som referendarie i k. kansliet, var 1640-51
sekreterare i Kammarkollegium och fick 1641
tillika fullmakt som häradshöfding i Ale härad
af Älfs-bprgs län. K. adlades 1647 och antogs
1649 till riddarhussekreterare. Sin ålderdom
tillbragte han på Kroppkärr och Brosäter,
egendomar i Värmlands län. K. egde anseende
för att vara en mycket kunnig man och utgaf
bl. a. Historia Gustavi l libri V, dialogistica
forma in usum scholasticce juventutis editi
(1629; 2:a omarb. uppl. 1648). Klara kyrka i
Stockholm fick 1650 på K:s bekostnad en portal,
hvilken förstördes vid den vådeld, som 1751
öfvergick kyrkan.

Kempf [kempf], Paul Friedrich Ferdinand, tysk
astronom, f. 3 j-uni 1856 i Berlin, assistent vid
astrofysikaliska observatoriet i Potsdam 1878,
observatör därstädes 1886, har utfört värdefulla
arbeten öfver Juppitersmassan, öfver nebulosor
och stjärnhopar m. m. samt meteorologiska
observationsarbeten. Hans viktigaste arbeten
äro emellertid de, som utförts i förening med
G. Muller (se denne). Dessa båda astronomer ha
tillsammans i olika facktidskrifter publicerat
en mängd astrofysikaliska af-handlingar,
särskildt öfver variabla stjärnor, samt de i
Potsdamobservatoriets publikationer intagna
stora verken: Wellenlängen von 300 linien
im sonnenspektrum (1886), Untersuchungen
uber die absorption des sternenlichtes in der
erdatmospJiäre, angestellt auf dem Aetna und in
Catania (1898) och Photometrische durchmusterung
des nördlichen himmels (5 bd, 1894-1906), det
sistnämnda innehållande noggranna fotometriska
undersökningar och färgbestämningar för alla
fixstjärnor t. o. m. storleksklassen 7,5 och
af grundläggande betydelse för hela den moderna
astrofotometrien. B-d.

Kemphen [ke’mfen], Jacob von, militäringenjör,
krigare (födelse- och dödsår ej kända),
son af en under 30-åriga kriget i svensk
tjänst varande öfverste, anställdes först
i holländsk tjänst, men antogs 1672, efter
att 1671 ha tillskrifvit K. G. Wrangel
om sina "inventioner och speculationer",
som vore bättre än de nederländska, till
konduktör vid befästningsarbetena i Geestendorf
(Karlsburg). Vid krigsutbrottet öfvergick han på
fortifikations-fältstaten och blef 1675 kapten
vid tyska lifrege-mentet samt utmärkte sig i
okt. s. å. vid försvaret af Wolgast och 1678 vid
Dammgarten och vid försvaret af Stralsund. 1679
kom K., som då kallades ingenjör, öfver till
Sverige och blef adlad med namnet v. K. samt
befordrades sedan till major. 1681 blef han
generalkvartermästarlöjtnant med inspektion
under Dahlbergh öfver befästningarna i de tyska
besittningarna och befullmäktigades samtidigt
att i Pommern uppsätta ett kompani pionjärer
och minörer. v. K. uppgjorde desseiner till fäst-

ningsverk i Pommern, var 1683-85 i staden
Hamburgs tjänst som inspektör för dess
fästningsbyggnad, återkallades och uppgjorde
åtskilliga förslag till befästningar i
Pommern och Bremen. Han utnämndes 1689 till
öfverste till fot och generalkvartermästare
samt fick 1690 Grothusens regemente i Wismar,
där han samtidigt blef kommendant efter denne,
allt för att ej antaga lysande anbud från
hertigen af Holstein. 1697 fick han afsked ur
svensk tjänst och blef kommendant i Danzig.
L. W:sonM.

Kempis [ke’m-]. Se Thomas a Kempis.

Kempston [ke’mpstən], stad i engelska
grefsk. Bedford, en förort till staden Bedford,
vid Ouse. 4,729 inv. (1901). Spetsknyppling.
J. F. N.

Kempten [ke’mp-], stad i bajerska
reg.-omr. Schwaben, vid Iller. 20,663
inv. (1905). Gymnasium, realskola. Stora
bomullsspinnerier och väfverier samt
tillverkning af papper, trämassa, maskiner,
tändstickor m. m. Som stapelplats för Algau har
K. en betydlig omsättning af mejeriprodukter,
linne och frukt. – Stadens namn var hos romarna
Campodunum. Den bestod länge af två skilda
städer, Alt- och Neustadt, hvilka ständigt lefde
på spänd fot med hvarandra. Den förstnämnda
erhöll 1289 rättigheter som fri riksstad och
omfattade 1527 reformationen, den senare blef
hufvudorten i det katolska abbotsstiftet K.,
hvars styresmän sedan 1360 egde riksfurstes
rang. Under trettioåriga kriget var K. en
mycket omtvistad plats, där än de kejserlige,
än svenskarna spelade herrar. 1703 intogs det
af fransmännen. 1796 förlorade dessa vid K. en
träffning mot österrikarna. Såväl staden som
stiftet införlifvades 1803 med Bajern.
S. A. L.*

Kemt [ke’mt], hierogl., egypternas namn på
Egypten.

Ken., förkortning för nordamerikanska staten
Kentucky (jfr Ky.).

Ken [ke’n], japanskt förvaltningsområde,
distrikt, motsvarande svenskt län.

Kenai [ke’nai], halfö på Nord-Amerikas västra
kust, i Alaska, mellan Cooks sund i v. och
Prins Vilhelms vik i ö.; den är bergig,
har flera glaciärer och en inskuren kust, i
hvilken vikarna Day’s harbor och Resurrection
erbjuda goda ankarplatser. Infödingarna, de
s. k. kenaiindianerna, äro en till athabaskerna
hörande stam.
(J. F. N.)

Kenckel [ke’nk-], K as p ar, målare, f. 1650 i
Brandenburg, d. 1724 i Stockholm, koin vid unga
år till Stockholm, var lärjunge af Ehrenstrahl
och reste kring i orterna som konterfej are. Hans
arbeten synas ej vara särdeles spridda. Bland
dem märkas altartaflan i Västra Vingåker,
Kristus på korset (då krigsknekten uppristar
hans sida), med kroppsstora figurer, målad
1686, samt en stor familjetafla (signerad
1706) öfver k. rådet grefve Karl Bonde,
hans fruar och bara, tidigare förvarad å
Hörningsholm, nu å Trolleholm. Ingendera
är af mer framstående betydelse.
-rn-*

Kendal [ke’ndl], Kirkby-K. l. Kirkby-in-K.,
fabriksstad i engelska grefsk. Westmorland,
vid floden Kent. 14,183 inv. (1901). Vackert
stadshus, latinskola, museum och
teater. Tillverkning af kläde (kendal-gren)
och andra yllevaror.
(J. F. N.)

Kendal [ke’ndl], hertiginna af, titel, som
1719 förlänades af Georg I af England åt
hans politiskt inflytelserika tyska mätress,
grefvinnan E h r e ri-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free