Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kent, William Charles Mark - Kentaurer - Kenthorn - Kentia Belmoreana - Kenton - Kentoripa - Kentrolit - Kentska tärnan - Kentucky - Kentucky 1. flod i staten K. - Kentucky 2. nordamerikansk stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1423
Kentaurer-Kentucky
1424
gelsk tidningsman, f. 1823 af en katolsk
familj, d. 1902, egnade sig tidigt åt
litterär verksamhet. 1859 blef han dessutom
advokat. 1845-70 var han redaktör af "The sim"
och 1874-81 af ’’Weekly register". Af K:s Poems
(1870) är endast en hälsningsdikt till Longfellow
mera bekant. K. författade biografier öfver eller
utgaf ett stort antal moderna författare, såsom
Lamb (1875), Bulwer (1883 och 1898) och Dickens
(1884).
Kentaurer [kentaV-]. Se Centaurerna.
Kenthorn [ke’nt-], ett i början af
1800-talet i England för militärmusik
brukligt bleckblåsinstrument,
försedt med tonhål och klaffar liksom
träblåsinstru-menten. Det uppfanns 1770 af
Kälbel i Petersburg och infördes i England
genom hertigen af Kent (däraf benämningen).
A. L.*
Ke’ntia Belmoreäna, bot., en till släktet Howea
Becc. (Howea Belmoreäna Becc.) hörande palm från
Lord-Howe-ön i Stilla oceanen, utmärkt af elegant
utseende och vackra pardelade blad, som är en
omtyckt prydnadsväxt i växthus och boningsrum.
Gr. L-m.
Kenton [ke’ntən], stad i nordamerikanska
staten Ohio, vid Scioto river. 6,852
inv. (1900). Fabriker, trähandel.
J. F. N.
Kentoripa [ken-]. Se C e n t u r i p e.
Kentrolit [ken-] Damour (af grek. kefntron,
skarp spets), miner.j små prismatiska
kristaller af bly-mangansilikat.
A. Hng.
Kentska tärnan [ke’ntska], zool. Se Tärn-släktet.
Kentucky [kenta’ki]. 1. Flod i nordamerikanska
staten Kentucky, som efter den har sitt namn,
upprinner på Cumberlandbergen i tre källfloder
(North, Middle och South Fork), hvilka förena
sig vid staden Proctor, och faller ut i Ohio
vid Carrollton efter ett lopp af omkr. 370
km. Till Frankfort (96 km.) kan den passeras af
ångbåtar. – 2. (Officiell förkortning Ky.) En
af Nord-Amerikas förenta stater, ligger mellan
36° 30’ och 39° 6’ n. br. samt 82° 2’ och 89°
40’ v. lgd samt gränsar i s. till. Tennessee,
i ö. till Virginia och West Virginia, i n., där
Ohiofloden bildar gräns, till Ohio, Indiana och
Illinois samt i v. till Missouri, från hvilket
K. skiljes af Mississippi. Areal 105,145 kvkm. (=
Norrbottens län). Västra delen är ett af kvartära
och tertiära aflagringar bildadt lågland (lägst
86 m. ö. h.), mellersta delen ett kuperadt område
af 200–400 m. höjd, i hvilket floderna gräft
djupa dalar. De förhärskande bergarterna äro
här silurisk och karbonisk kalksten; det utgör
en del af unionens centrala kolfält. Ett stort
område i midten upptages af det vattenfattiga
kalkstenstaffellandet, som dels täckes af gräs
och buskväxter, dels är öde s. k. barren,
dels upptages af den s. k. blågräsregionen
(så kallad efter "blue grass", amerikanska
namnet på Poa pratensis), som är centrum för
statens hästafvel. I kalkstenen finnas många
stora grottor, af hvilka de största, Mammoth
cave, Colossal cave, Salt cave m. fl., ligga i
trakten af Green river. Den östra delen, omkr. en
femtedel af hela staten, genomdrages af grenar af
Cumberlandbergen (Pine mountains, Log mountains,
Kentucky ridge), omkr. 900 m. höga. Deras
karboniska lager äro rika på stenkol; K:s hela
stenkolsyta upptager omkr. 40,000 kvkm., hvaraf
12,000 på det västra l. Illinois-kolfältet. –
På floder är K. rikt; de viktigaste äro
gränsfloderna Ohio och Mississippi,
vidare Tennessee och Cumberland, hvilka alla
äro segelbara. Genom kanaliseringsarbeten
ha äfven Green river med Barren river,
Kentucky river och Big Sandy river gjorts
segelbara under stora delar af sitt lopp. I
sänkorna uti kalkregionen finnas saltträsk
(saltlicks), i hvilkas omgifningar påträffas
ben af förhistoriska djur, såsom mastodonter,
megalonyx, hästar o. a. Klimatet är i allmänhet
sundt med heta somrar och fuktiga, stundom under
kortare tid mycket kalla vintrar. Nötkreatur och
får kunna vanligen beta i det fria året om. I
Louisville är årsmedeltemperaturen 13,2°,
julitemperaturen 25,8°, januari-temperaturen
1,2° och nederbördsmängden 1,142 mm. Häftiga
tornados äro icke sällsynta. – Hufvudnäringen
är jordbruk. 1900 var farmernas sammanlagda
areal nära 8,8 mill. hektar. Säd, tobak,
hö och frukter af utmärkt beskaffenhet äro
de förnämsta föremålen för odling. 1908 steg
skörden af majs till 29,9 (1909: 36,2) mill. hl.,
af hvete till 3,1 (1909: 2,77) mill. hl. Den
viktigaste kulturväxten är dock tobak, som
1909 odlades på 168,000 har och lämnade en
skörd af 159 mill. kg., värderade till 37,17
mill. doll. Äfven hampa odlas i stor utsträckning
samt något bomull och sorghum. – K. är berömdt
för sina hästar. 1909 funnos 407,000. Af andra
husdjur märkas s. å. 394,000 mjölkkor, 665,000
annan nötboskap, 207,000 mulor, 1,1 mill. får,
0,9 mill. svin. Ullproduktionen steg 1907 till
0,77 mill. kg. tvättad vara (värde 991,500
doll). Staten har vidsträckta skogar af ek,
lönn, ask, bok, valnöt, barrträd, och dess
timmerafverkning är ansenlig. Bergsbruket
lämnade 1908 9,3 mill. ton stenkol (värde
10,3 mill. doll.); dessutom petroleum
(1,16 mill. hl.), flusspat, sandsten,
kalksten, järn, bly, cement, asfalt. Af lera
tillverkades 1908 varor för 2,2 mill. doll. Hela
bergsbruksafkastningen (oberäknadt järnmalm)
steg detta år till 16,14 mill. doll. – Industrien
sysselsatte 1905 3,734 verk med 50,794 arbetare
och ett produktionsvärde af 159,8 mill. doll. De
största produktionsvärdena hade: kvarnindustrien
(18 mill. doll.), trävaruindustrien
(14,5 mill. doll.), tobaksindustrien (14,9
mill. doll.) samt sprit- och öltillverkningen
(14,9 mill. doll). Järnvägarnas längd 1906
var 5,522 km., oberäknadt 542 km. elektriska
banor. – Befolkningen beräknades 1790 till nära
74,000 inv., af hvilka 12,430 voro slafvar,
och var 1820 564,317, 1860 1,155,684, 1880
1,648,690 och 1900 2,147,174 samt beräknades
1906 till 2,320,298 (20 inv. på 1 kvkm.). Som
K. förr var en af slafstaterna, är antalet
negrer stort (1900 284,706 eller 13,3 proc.),
men minskas genom utflyttning. Indianerna
voro blott 402. Födda i utlandet voro 50,249,
hvaraf 27,555 i Tyskland, 9,874 i Irland och 222
(med 491 afkomlingar i första led) i Sverige. De
viktigaste religionssamfunden äro baptister och
metodister. Skoltvång gäller för barn mellan 7
och 14 år under åtta efter hvarann följande
veckor om året, men i större städer under
hela läsåret. Skolorna äro i medeltal öppna
endast 1/3 af året. Olika skolor äro inrättade
för hvita och för färgade barn. De offentliga
högre skolorna hade 1907 380 lärare och 7,547
lärjungar. Staten har 4 normalskolor med 1,413
studenter (1908). För den högre undervisningen
finnas universitet och colleges, af hvilka
de viktigaste äro Central university of K. i
Dan ville (presbyterianskt), Berea college
(osekteriskt), Kentucky university i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
