- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1425-1426

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kentucky - Kentucky 2. nordamerikansk stat - Kentucky kaffeträd - Kenty - Kenyermezö - Kenyon, John - Kenyon, Frederick George - Kenzingen - Keo - Keokuk - Keops - Keos - Kepi - Kepler, Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lexington (statsuniversitet) och
Georgetown college (baptistiskt). Enligt den
nuv. författningen, af 11 juni 1850, utöfvas
den verkställande makten af en för 4 år vald
guvernör, hvilken icke kan vara guvernör
under 2 på hvarandra följande perioder, och
den lagstiftande makten af general assembly,
som sammanträder under högst 60 dagar hvarje
år i statens hufvudstad, Frankfort, och består
af en senat af 38 för 4 år valda medlemmar,
af hvilka hälften afgår hvartannat år,
samt ett representanthus af 100 medlemmar,
valda för 2 år. Röstberättigade äro alla fria
medborgare, som uppnått 21 års ålder samt bott
1 år i staten och 6 månader i grefskapet. Till
kongressen sänder staten 11 representanter. –
Finanserna äro goda. Den taxerade förmögenheten
uppgick 1907 till 702 mill. doll., den beräknade
ansågs ett par år tidigare vara mer än dubbelt
så stor. Hufvudstad är Frankfort, men den
största staden är Louisville. – K. var till
en början en del af kolonien Virginia och blef
1776 ett särskildt grefskap af denna, kalladt
K. De första nybyggena anlades 1769 af Daniel
Boone med sällskap från North Carolina. 1786
löste K. bandet med Virginia och upptogs 1792
som särskild stat i unionen. Vid utbrottet
af inbördeskriget 1861 var K. en slafstat,
men förblef unionen troget och förklarade
sig neutralt. Det oaktadt besattes staten af
såväl unionens som de konfedererades arméer,
och båda dessa rekryterades af invånarna i K.

J. F. N.

Kentucky kaffeträd [kenta’ki]. Se Gymnocladus.

Kenty [ke’n-], stad. Se Kety.

Kenyérmezö [kenje’rmeṡö]. Se Brodfeld.

Kenyon [ke’njən], John, engelsk filantrop och
författare, f. 1784, d. 1856, författade
Rhymed plea for tolerance (1833),
Poems (1838) och
A day at Tivoli (1849),
men är mera bekant genom sin varma och uppoffrande
vänskap med Robert och Elizabeth Browning, Lamb,
Southey m. fl. och den välgörenhet han utvecklade.
Från det klassiska Weimar, som han besökte, lämnade
han intressanta personliga minnesbilder.

Kenyon [ke’njən], Frederick George, engelsk
papyrolog, f. 15 jan. 1863 i London, sedan 1910
chef för British museum, har utgifvit (1890)
Aristoteles’ (se denne, sp. 1477) förut endast
i obetydliga fragment kända skrift "Politeia
Athenaion" och sedermera flera liknande,
mönstergilla upplagor af nyfunna forngrekiska
litteraturverk af oskattbart värde, bland
dem skalderna Herondas (1891) och Bakchylides
(1897). Han har därjämte utgifvit
Catalogue of greek papyri in the British museum (3 bd, 1893–1907).
Bland hans öfriga större verk förtjäna
särskildt framhållas
Palaeography of greek papyri (1899),
som ännu är det förnämsta sammanfattande arbetet
i sitt slag, samt hans synnerligen förtjänstfulla
Handbook of the textual criticism of the new testament (1901).
K. har dessutom utgifvit flera upplagor af den
engelske skalden Robert Brownings dikter.

E. N–n.

Kenzingen [ke’nts-], stad i badensiska kretsen
Freiburg, vid Elz. 2,705 inv. (1905). Realskola.
Sandstensbrott, tobaksodling.

J. F. N.

Keo, vulkan. Se Flores.

Keokuk [ki’åkak], stad i nordamerikanska staten
Iowa, strax ofvanför Des Moines’ förening med

Mississippi och nedom de sista forsar (lower
rapids
) denna flod gör, hvilka förr hämmade
flodfarten, men numera kringgås medelst en 14,5
km. lång kanal. 14,597 inv. (1906). Viktig
järnvägsknut. Medicinsk skola, järngjuteri,
kvarnar.

(J. F. N.)

Keops [ke’åps]. Se Cheops.

Keos [ke’ås], grek. Κεως, nygrek. Kea, i
folkspråket Tsia, en af de cykladiska öarna
i Egeiska hafvet, ligger s. ö. om Attika, ön
tillhör nomos Cykladerna. Areal 103 kvkm. 5,019
inv. (1896). Ön var redan i forntiden berömd
för sin fruktbarhet och egde fyra städer, af
hvilka fornlämningar ännu äro synliga. Från
en bland dessa, Iulis, på hvars plats öns
enda nuv. stad, Kea, ligger, härstammade de
grekiske skalderna Simonides och Bakchylides.

A. M. A.

Képi [kepi]. Se Käppi.

Kepler [ke’pler] l. Keppler, Johannes,
tysk astronom, fysiker och matematiker, f. 27
dec. 1571 i Weil i Württemberg, d. 15 nov. 1630
i Regensburg. Han tillbragte sin första barndom
under ogynnsamma förhållanden; dels var hans
illustration placeholder

kroppskonstitution redan från födelsen mycket
svag, dels förde hans föräldrar, hvilkas
äktenskap var mindre lyckligt, ett oroligt
och kringflackande lif. Fadern var nämligen
tidtals anställd i främmande härförares sold,
och modern åtföljde sin man, hvarunder sonens
uppfostran öfverlämnades åt farfadern. K. blef
1584 lärjunge vid klosterskolan i Adelsberg,
flyttades därifrån till skolan i Maulbronn,
där hans studier i astronomi och matematik
påbörjades, samt blef student i Tübingen
1589. Där åtnjöt han undervisning bl. a. af
astronomerna Maestlin och Apian och blef filos.
magister 1591. Han ämnade först bli teolog,
men den nya coppernikanska läran, i hvilken
Maestlin införde honom, samt f. ö. hela hans
vetenskapliga läggning drogo honom omotståndligt
mot de matematiska vetenskaperna. 1594 blef han
professor i matematik och moral vid gymnasiet i
Graz, där han sysselsatte sig med specialstudier
i matematik och astronomi. På grund af religiösa
oroligheter lämnade han dock denna plats och
utsågs 1600 af Tycho Brahe till medhjälpare
vid de astronomiska arbetena i Prag. Efter
Brahes död (1601) blef K. hans efterträdare
som kejserlig hofmatematiker; men då han icke
lyckades utbekomma den bestämda aflöningen, antog
han 1612 en kallelse till Linz som professor vid
gymnasiet därstädes. Äfven där förbittrades hans
lif af religiösa strider och svåra ekonomiska
förhållanden, hvarför han 1626 lämnade Linz och
flyttade till Ulm. Emellertid hade den kejserliga
skattkammarens skuld till K., hvilken skuld
under tidens lopp stigit till 12,000 floriner,
genom en egendomlig transaktion öfverflyttats
på Wallenstein, och med anledning häraf begaf
sig K. till Sagan i Schlesien, Wallensteins
dåv. vistelseort. Då emellertid icke heller
Wallenstein befanns hågad att betala, beslöt
K. att resa till Regensburg för att vid riksdagen
därstädes 1630 framställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free