- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1453-1454

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kettler, Gotthard - Kettwig - Ketubim - Kety - Ketzin - Keudell, Robert von - Keuka lake - Keulen, Cornelis Janssens van - Keuper - Keuperformationen - Keuperlera - Keupersandsten - Keuru - Kew - Kewanee

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1453

Kettwig-Kewanee

1454

ledda närmandet till Polen och slöt 26
sept. s. å. .ett fördrag med konung Fredrik II af
Danmark, hvaruti denne utfäste sig att försvara
stiftet ösel och Wiek mot rätt att utnämna
stiftets biskop. (Härtill .-utnämndes Fredrik II
:s egen broder Magnus, hvilken därigenom fick
fast fot i ordenslandet och snart .blef ett
verktyg för den ryske tsarens planer.) Sedan
.Gustaf I 1560 tillkännagifvit sin benägenhet
att medla fred mellan orden och Ryssland, sände
K. en beskickning till Stockholm. Men denna
fick, efter .konung Gustafs död (29 sept. 1560),
vända åter med Erik XIV:s af slag å K:s högt
tilltagna fordringar, samtidigt med att Eeval
och närliggande delar af Estland underkastade
sig svenska kronan. K., som drömt om att kunna
sammanhålla hela ordenslandet och för sin räkning
förvandla det till ett världsligt hertigdöme, såg
sig snart, under växande trångmål och till följd
af sin egen själfviska undfallenhet för Polen,
nödsakad att inskränka sina anspråk. Under det
att ordens hufvudland, Livland, med Riga, genom
fördraget i Vilna (28 nov. 1561) öfverläts till
Sigismund II August i hans dubbla egenskap af
storfurste af Litauen och Polens konung, mottog
K. Kurland, med Semgallen, som hertigdöme under
polsk länshöghet och blef tillika ståthållare
öfver Livland, hvilken befattning dock 1565,
på den livländska adelns begäran, fråntogs
honom. I sitt hertigdöme utvecklade han stor
organisatorisk förmåga, särskildt med afseende
på de kyrkliga förhållandena. Själf hyllande
protestantismen, stadgade han nämligen den nya
lärans herravälde i Kurland genom en kyrkoordning
(1570), hvarjämte det äfven befästes genom
öfversättande till lettiska af evangelier och
epistlar, Luthers lilla katekes och åtskilliga
psalmer. K. förmälde sig 1566 med prinsessan
Anna af Mecklenburg. - Om K:s efterträdare se
Kurland och särskildt Jakob, hertig af Kurland.
Fr. W.

Kettwig [ke’tt-], stad i preussiska
reg.-omr. Dtts-seldorf, vid Ruhr. 6,097
inv. (1905). Betydlig ylletygstillverkning,
järngjuteri. J. F. N.

Ketubim [ke-]. SeHagiografa.

K$ty [käti], K e n t y, stad i Galizien, vid
Weich-sels biflod Sola, n. ö. om Biala. 5,465
inv. (1900), polacker. Två kloster,
klädes-, läder- och cement-tillverkning.
J. F. N.

Ketzin [ke’t-], stad i preussiska
reg.-omr. Pots-dam vid Havel. 4,167
inv. (1905). Stort tegelbrän-neri (2,000
arbetare), sockerfabrik, sågverk. J. F. N.

Keude II [koj-], Robert von, tysk diplomat,
f. .27 febr. 1825 i Königsberg, d. 26
apr. 1903, kallades från den civila
ämbetsmannabanan, där han avancerat till
regeringsråd i Breslau, 1863 af Bis-marek till
tjänstgöring i preussiska utrikesministeriet,
där han 1864 blef föredragande råd och 1870
ge-heimelegationsråd. Han förstod att i hög
grad vinna Bismarcks förtroende och var
honom följaktig under fälttåget i Böhmen
1866, vid världsutställningen i Paris 1867,
under 1870-71 års fälttåg samt vid besöken i
Gastein och Salzburg 1871. Sistnämnda år blef
han Tyska rikets sändebud i Konstantinopel,
förflyttades 1873 till Rom, blef ambassadör
där 1876 och tog af sked 1887. K. anses ha
väsentligt bidragit till trippelalliansens
åstadkommande mellan Tyskland, Österrike-Ungern
och Italien. 1888-93 var han medlem af preussiska
deputeradekammaren och 1871-72 samt 1890-93 af
tyska riksdagen. K. har utgifvit memoarverket
Furst und fiirstin Bis-

marek, erinnerungen aus den
jahren 1S&6-i872 (1901).
E. W.*

Keuka lake [kijö’ka leik], sjö. Se Crooked lake.

Keulen [kolen], Cornells Janssens van, Janson
van Ceulen. Se Ceulen.

Keuper [kö’jp-], ty., geol., var urspr. en
provinsbenämning i Franken på de oftast röda
och brokiga leror, märglar och sandstenar, som
där bilda ofversta afdelningen eller gruppen
af triassystemet. Namnet har sedan utsträckts
till alla bildningar af motsvarande ålder,
och med keuper förstår man numera alla
till triassystemets yngsta grupp hörande
bildningar, oberoende af deras petrografiska
beskaffenhet. De i västra och nordvästra Skåne
förekommande lagren, af röd lera och sandsten,
hvilka delvis underlagra Skånes kolförande
formation, tillhöra keupern. Se vidare T r i a s.
B. L-n.*

Keuperformatiönen [kö’jp-] 1. rättare
keuper-gruppen. Se Keuper.

Keuperlera [kö’jp-], petrogr., lera tillhörande
keupergruppen (se K e u p e r). Den i nordvästra
och västra Skåne vid större eller mindre
djup förekommande keuperleran är till färgen
vanligen brunröd och i viss grad kolsyradt
kalkhaltig. Den är således ganska lätt skilj bar
från de stenkolsförande berglagrens i allmänhet
gråa ler- och skifferarter, en omständighet, som
är af ganska stor vikt, emedan det visat sig, att
i nämnda landskap stenkolslager icke anträffas
uti eller under keupergruppens bergarter. E. E.

Keupersandsten [kö’jp-], petrogr. geol.,
sandsten, tillhörande keupergruppen (se Keuper),
är till färgen gul, röd, rödhvit, grönhvit
eller gråhvit. Inom Sverige förekommer den i
västra Skåne, tillsammans med brunröd lera m. m»
E. E.

Keuru [ke’oro], f i. Kefuruu, socken af
Kuortane härad och Jyväskylä domsaga, Vasa län,
Finland. Landareal 1,101 kvkm. Befolkningen,
finsk, 11,168 pers. (1908). I socknen finnas
Mänttä träsliperi och pappersbruk samt
såg. K. bildar ett konsi-storiellt pastorat
af 2:a kl., Borgå stift, Tammerfors prosten.
A. G. F.

Kew [kjör], by i engelska grefsk. Surrey, vid
södra stranden af Thames, 9,s km. s. v. från
Hyde park i London. 2,699 inv. (1901). K. har ett
kungligt slott, som 1897 jämte King’s (Queen’s)
cottage af drottning Viktoria skänktes till
nationen, och en stor botanisk trädgård,
hvilken anlades 1759 på bekostnad af änkan
efter prinsen af Wales, Fredrik, Georg II:s
son (d. 1751), 1840 öfvergick i statens ego
(årsanslag 30,000 pd st.) och sedan under ledning
af direktörerna W. J. och J. D. Hooker nått
sin nuv. storhet. Den har en areal af 116,5
har och består af den egentliga trädgården
och en därmed förenad park (arboretum) af 71
härs utsträckning, jämte ofantliga växt- och
drifhus, herbarium, bibliotek och tre botaniska
museer. Anstalten har till hufvudsakligt ändamål
att göra nyupptäckta nyttiga och sällsynta växter
kända i England och andra länder och har utgifvit
ett antal viktiga floristiska arbeten rörande
kolonierna. Den publicerar dessutom "Bulletin
of miscellaneous information" (månatligen) samt
"Botanical magazine" och "Icones plantarum".
(J. F. N.)

Kewanee [k9oä;ni], stad i
nordamerikanska staten Illinois. 10,668
inv. (1906). Kolgrufvor och fabriker.
J. F. N.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free