- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1457-1458

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kexel, Olof - Kexholm - Kexholm 1. Stad i Viborgs län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kexholms vapen.

hvilken krets snart tog formen af ett
ordenssamfund, med grader, receptioner och
ceremonier, dock alla af skämtsamt eller
parodiskt syfte. Så uppkom 1779 sällskapet
Par Bricole (se d. o.). K., som tydligen vid
sin stiftelses danande tagit starkt intryck af
Bellmans backanaliska parentationer, var ordens
ständige ceremonimästare och förstod småningom
att, med biträde af flera vänner, ge form och
sammanhållning åt det lilla kotteriets lustiga
upptåg. K:s Samlade skrifter utgåfvos i 2 bd
1837 af P. A. Sondén och 1852 af P. Hanselli.

Kexholm, Keksholm (fi. Kä’kisa’lmi). 1. Stad,
belägen på en ö, som omslutes af Vuoksens
mynningsarmar och af Ladoga sjö, i Viborgs
län, Karelen, Finland, består af a) gamla
fästningen, hvaraf kvarstå vallarna, ett
rundt torn samt lämningar af slottet och
kyrkan, b) den från gamla fästningen genom
en smal strömåder skilda nya fästningen, som,
likaledes inom vallar, innesluter två kaserner
och en grekisk kyrka jämte några andra mer eller
mindre förfallna hus af nyare ursprung, samt c)
staden. K. har ett område af 1,367 har, hvaraf
stadsplanen upptar med trädgårdar och vägar 85
har. Gårdarnas antal är 217, och folkmängden
var 1908 1,835 personer, hvaraf 190 bekände sig
till den grekisk-katolska läran. Handelsflottan
och industrien äro mycket obetydliga. Handeln
går på Petersburg samt omfattar hufvudsakligen
skogsprodukter. Invånarnas inkomster taxerades
1908 till sammanlagdt 736,000 mark, hvaraf
293,000 för näring och yrke. I staden finnes ett
privat finskt lyceum för gossar och flickor. -
Fästet är sannolikt anlagdt af karelerna,
ett antagande, som vinner stöd af bl. a. det
namn, hvarmed detsamma i äldre tid af ryssarna
betecknades: Korelogorod, Korela; dess anläggning
faller inom en dunkel forntid. I sammanhang med
Tyrgils Knutssons eröfringståg intogs K. af Sigge
Lake, som två år därefter (1295) öfverfölls af
novgoroderna och efter ett hjältemodigt försvar
stupade jämte sin besättning, hvarefter fästet
raserades. Ånyo uppbyggdt, förblef det i ryskt
våld inemot två årh. Svenskarna under Pontus
De la Gardie intogo K. 4 nov. 1580, hvarefter
Karl Henriksson (Horn) befalldes förstärka
slottet, och då detsamma behölls i 1583 års
stillestånd, arbetades härpå under ledning
af byggmästarna Johan Baptist och, från 1590,
Peter Hertig. Slottet var nu omgifvet af en mur
med vidliggande 2 små bastioner och ett rundt
porttorn. Äfven hertig Karl visade sig angelägen
om K:s befästande, men i freden 1595 skulle det
och dess län återlämnas till ryssarna, sedan
gränsen mellan rikena utstakats så, som den af
ålder varit. Återlämnandet egde rum 1597. Genom
fördraget i Viborg 1609 tillförsäkrades Sverige
sedan K. med dess län som ersättning för åt
tsar Vasilij utlofvad hjälp; men då ryssarna
dröjde med öfverlämnandet, började Jakob De la
Gardie 1610 belägra K., som dock ej kunde tagas
förrän 2 mars 1611, hvarefter dess försvarsverk
genast iståndsattes. Sedan K. och dess län i
Stolbovafreden 1617 blifvit
svenska, kontraherades 31 juli 1618 med De la
Gardie om arrendering af K:s län, och denne
skulle med garnisonens hjälp hålla murar och
vallar vid makt; men K. förföll emellertid,
så att 1620-27

Situationsplan af Kexholm.

1. Luthersk kyrka. - 2. Grekisk-katolsk
domkyrka. - 3. Grekisk-katolsk kyrka. -
4. Badhus. - 5. Gamla fästningen. - 6.
Nya fästningen.

en omfattande reparation måste företagas. Stadens
befästningar utgjordes nu af ringmur med små
italienska bastioner, våt graf, tre raveliner
samt mot land betäckt väg. 1634, då staden
afbrunnit, hvarvid äfven dess befästningar skadats,
besöktes K. af Oluf Hansson (Örnehufwudh), som
följande år uppgjorde ny stadsplan och dessein
till försvarsverkens iståndsättande, hvarpå
sedan arbetades från 1636, och från 1640 äfven
på slottets förstärkande, till 1644. Slottet
omgafs nu af 3 hela och 2 halfva bastioner samt
staden af 5 hela bastioner och l half äfvensom
våt graf, men såväl raveliner som betäckt
väg saknades. 1651 skulle slottet repareras
och en ny dessein för staden med raveliner
och betäckt väg utarbetas af v. Seulenberg;
men vid krigsutbrottet 1656 hade endast 4
stadsbastioner hunnit ombyggas och i öfrigt
var K. "alt för illa ruinerat", då ryssarna
3 juli började dess belägring. K. försvarades
emellertid med utmärkt tapperhet af kommendanten
Olof Bengtsson (Granatenburg) och undsattes 30
aug. af generalen grefve Gust. Ad. Lewenhaupt,
som dock drog till Nyen 6 sept., då ryssarna
fortsatte sitt anfall mot K. till 25 sept., då
de drogo bort. Efter krigets slut fortsattes
och afslutades förstärkningsarbetena under
Joh. Stael v. Holsteins ledning; men Dahlbergh,
som 1681 besökte K., fann slottet vara trångt
och stadsverken svaga. Följande år hindrade
han dock deras rasering, som var ifrågasatt,
och 1683 påbörjades i stället omfattande
reparationsarbeten, hvilka slutligen utvecklade
sig till verklig ombyggnad, hvarjämte från 1701
provisoriska verk anlades; och sedan öfverste
Joh. Stiernschantz i mars 1710 kommit till K. som
kommendant, byggdes 3 öppna redutter på holmar
kring slottet.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free