Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Key-Åberg - Key-Åberg 1. Adolf Henrik Algot K.-Å. - Key-Åberg 2. Karl Vilhelm Viktor K.-Å. - Kézdi-Vásárhely - K. F. U. K. - K. F. U. M. - kg. - K. G. G. - kgm. - Kha - Khaibarpasset - Khail - Khairabad - Khairagarh - Khair-ed-din, turkisk sjöröfvare - Khair-ed-din, turkisk statsman - Khairpur - Khairpur 1. Vasallstat i Sindh - Khairpur 2. Hufvudstad i K. - Khaki - Khaki 1. färg - Khaki 2. insjö - Khalif - Kham - Khama - Khamen - Khamgaon - Khamil - Khan. - Khandesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plötslig död. K. utnämndes 1887 till e. o. och 1889
till ord. professor i rätts- och statsmedicin vid
Karolinska institutet. Han har sedan dess äfven praktiserat
som specialist i öron-, näs- och strupsjukdomar.
1908 biträdde han som sakkunnig kommittén för
Medicinalstyrelsens omorganisation.
2. Karl Vilhelm Viktor K.-Å., den föregåendes
broder, historiker, statistiker, f. 2 jan. 1861
på Åbonäs, i Säby socken, Jönköpings län, blef
1879 student, 1886 filos. licentiat och 1888
filos. doktor i Uppsala, vid hvars universitet
han 1890 utnämndes till docent i historia, 1892
e. o. och 1897 ord. aktuarie vid Kommersekollegii
af delning för näringsstatistik samt 1904 förste
aktuarie och föreståndare vid Järnvägsstyrelsens
statistiska kontor. 1908 förordnades han därjämte
till led. af statistiska kommittén och är sedan
1909 ordf. i Statistiska föreningen. På grund
af särskildt uppdrag har K. ledt undersökningar
ang. textilarbetarnas i Norrköping lefnads-
och lönevillkor (1892), ang. arbetarnas
bostadsförhållanden i Stockholm (1895), ang. de
svenske glasbruksarbetarnas lefnads- och
lönevillkor (1898) och ang. den projekterade
Inlandsbanans ekonomiska förutsättningar
(1905-09) och har öfver dessa undersökningar
afiämnat tryckta berättelser (resp. 1896, 1897,
1898, 1909), hvarjämte han sedan 1909 biträdt
den s. k. Ålderdomsförsörjningskommittén med
statistisk utredning af svenska befolkningens
inkomst- och yrkesförhållanden. Utom ofvannämnda
redogörelser har han utgifvit Om konunga-
och tronföljareval ur svensk historisk och
statsrättslig synpunkt (gradualafh., 1888),
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige
och Storbritannien under Gustaf IV Adolfs krig
emot Napoleon intill konventionen i Stralsund
d. 7 sept. 1807 (docentspecimen, 1890), De
diplomatiska förbindelserna mellan Sverige
och Storbritannien under Gustaf IV Adolfs
senaste regeringsår (1891) samt de bekanta
stora handböckerna Sveriges industrikalender
(l:a uppl. med titeln Sveriges industri, 1898;
3:e uppl. 1901) och Svenska aktiebolag och
enskilda banker (1900; 7:e uppl. 1908) samt af
handlingar och uppsatser i samlingsverk och
tidskrifter, t. ex. i ”Ekonomisk tidskrift”
1899 och 1904 och artikeln Inlandsbanan i ”Det
nya_Sverige” (1909).
1. R. T–dt.
Kézdi-Vásárhely [kē′sdi vāʃarhelj], szeklerstad i
ungerska komitatet Háromszék (Siebenbürgen). 5,638
inv. (1900). Minoritkloster, gymnasium, liflig industri
och handel.
J. F. N.
K. F. U. K. Se Kristliga föreningen af
unga kvinnor.
K. F. U. M. Se Kristliga föreningen af unga män.
kg., officiell svensk förkortning för
kilogram.
K. G. G., förkortning för eng. knight
of the grand cross, kommendör med stora korset
(af någon viss orden).
kgm., officiell svensk förkortning för
kilogrammeter.
Kha, ett sammanfattningsnamn på flera
folkstammar boende emellan Annam och
Siarn. De äro isolerade rester, som blifvit
undanträngda till bergen af sina nuvarande
grannar. Jfr Annam, sp. 1076, och Halang.
E. Rid.
Khaibarpasset, Chaiber- l. Khyberpasset, ett
omkr. 50 km. långt pass 30 km. s. om floden
Kabul öfver Khaibarbergen, som utgrena sig
från Sefid-kuh och gå i nordöstlig riktning
till Kabulfloden. Genom passet, som ligger 40
km. v. om Peshawar alldeles på gränsen mellan
Afganistan och brittiska Indien, går på 1,028
m. höjd den bekvämaste och enda med artilleri
farbara vägen till nordvästra Indien. Vid Jamrud
är det omkr. 140 m. bredt, men vid fort Ali
Maschid endast 12 m. Alla Indiens eröfrare
utom Alexander den store och engelsmännen
ha tagit vägen till Indien genom detta pass.
(J- F. -N.)
Khail, en samling af flera byar. Se
Belutsjistan, sp. 1305.
Khairabad [käiräbä;d], hufvudstad, i
distriktet Sitapur, United provinces, Indien,
70 km. n. v. om Lucknow. 13,774 inv. (1901).
Khairagarh [kairegae), vasallstat i
Centralprovinserna, Indien. 2,434 kvkm. 137,542
inv. (1901).
Khair-ed-din (Chair-ed-din, Haired-din),
turkisk sjöröfvare. Se Barbaross a.
Khair-ed-din (Khereddin), turkisk
statsman af tjerkessisk härkomst, f. omkr. 1820,
d. 1890, såldes som ung gosse till Tunisien som
slaf, vann där gunst hos bejen Hamuda pascha
och erhöll genom dennes försorg friheten åter
samt en god europeisk uppfostran. I bejens
tjänst steg K. till finansminister, tillbragte
åren 1852-55 i Paris som bejens sändebud hos
Napoleon III och påverkade efter sin återkomst
till Tunisien bejens regering i frisinnad
riktning. K. motarbetade de på 1870-talet
framträdande franska planerna på upprättande af
ett protektorat öfver Tunisien. Hans ställning
där blef till följd af motståndares intriger
småningom ohållbar, och han lämnade 1877 bejens
tjänst. Turkiske sultanen Abdul Hamid utnämnde
honom (dec. 1878) till storvesir, men hans
försök att åvägabringa bättre ordnad förvaltning
och rättskipning samt sparsamhet och reda i
statsfinanserna strandade på den korrumperade
byråkratiens motstånd, hvadan K. afgick redan
i juli 1879. K. fick sedermera flera gånger
erbjudande om att återfå storvesirsämbetet,
men han afböjde det ständigt och ådrog sig
därigenom sultanens onåd, så att han de sista
åren nästan lefde som en fånge i sitt eget hus.
V. S-g.
Khairpur [kaiopoe]. 1. Vasallstat i Sindh,
i kejsardömet Indien, ö. om Indus. 15,669
kvkm. 199,313 inv. (1901). Liksom öfriga
delar af Sind består K. af en alluvialslätt,
som är mycket bördig i närheten af Indus
och bevattningskanalerna, men för öfrigt
ett fullkomligt ofruktbart sandfält. -
2. Hufvudstad i nämnda stat vid en kanal
omkr. 24 km. ö. om Indus. 14,014 inv. (1901).
(J. F. N.)
Khaki. 1. (Kaki). Hind. Se Kakifärg
- 2. Insjö. Se Chaki.
Khalif. Se Kalif.
Kham, en folkstam. Se Kambodja, sp. 706.
Khama, höfding i Betsjuanaland (se d. o.).
Khamen, Khamendong. Se Haklöh
och Kambodja, sp. 706.
Khamgaon [kamgeåu’n], stad i distriktet Akola i
Berar, Indien. 18,341 inv. (1901). Bomullsexport.
Khamil, annat namn för Hami (se d. o.).
Khan. Se Kan.
Khandesh [kandés], Candeish, distrikt i
Centraldivisionen i brittisk-indiska provinsen
Bombay. 28,249 kvkm. 1,427,382 inv. (1901),
hvaraf 1,398 kristna. Den härskande folkgruppen
är ma-ratterna. Landet genomdrages i n. af
Satpura, i ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
