- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1471-1472

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Khandesh - Khandwa - Khanedan-i-Ali-Osman - Khanpur - Kharbin - Kharia - Kharkov - Kharosti - Kharput - Kharthli - Kharthweli - Khartum - Khas - Khas-Des - Khasi - Khasi and Jaintia hills - Khasi-djintia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1471

Khandwa-Khasi-djintia

1472

af Ajantakedjorna och genomflytes af Tapti samt
producerar i dalarna bomull, spannmål, hirs och
oljeväxter. Hufvudstad är Dhulia, vid Panjhra, en
biflod till Tapti. 24,726 inv. (1901). J. F. N.

Khandwa [kä;nda>ä], stad i distriktet Nimar,
divisionen. Narbada, Centralprovinserna, Indien,
110 km., s. ö. om Indore. 19,401 inv. (1901). Det
är en gammal stad med jaina- och andra tempel
och är en viktig järnvägsknut vid hufvudlinjen
af Great Indian peninsular-banan. Bomullsexport.

Khanedan-i-Ali-Osman (kejserliga osmanska
hus-orden). Se Ordn ar.

Khanpur [känpöV], Se C a w n p u r.

Kharbin, stad.. Se Oharbin.

Kharia, en folkstam. Se K o l h.

Kharkov, guverneinent och stad. Se C h ar ko v.

Kharosti 1. K h ar ost ri, namn på en skriftart,
som nyttjades -i nordvästra Indien, Afganistan
och n. därom belägna iranska områden samt i
Turkestan från omkr. 500 f. Kr. till omkr. 500
e. Kr. Den skrifves från höger till vänster och
är tydligen härledd ur den arameiska skriften,
som, känd i Persien under Akemeniderna, genom
förmedling af detta land, kom till nordvästra
Indien redan på 600-talet f. Kr. och där
användes, urspr. väl endast som kommersiell
skrift, jämte den tidigare införda, äfvenledes
ur ett semitiskt alfabet härledda brahmi, (tipf),
som är den ojämförligt mest spridda skriftarten i
Indien och hvarur alla senare indiska alfabet äro
härledda. Redan tidigt användes dock kharosti
i nordvästra Indien på inskrifter och mynt,
de senare präglade företrädesvis inom välden,
som voro arf-tagare. till de grekiska väldena i
Baktrien och Indien och härstammade från tiden
omkr. 200 f. Kr. till 300 e. Kr. Af inskrifter
äro de mest berömda de s. k. Acokainskrifterna
(omkr. 250-220 f. Kr.), af hvilka finnas två
versioner i kharosti-skrift från Shähbäzgarhi
och Manschra (båda i närheten af Peshawar). I
Öst-Turkestan har tid efter annan i de ur sanden
framgräfda ruinerna af en del orter och städer,
som i århundradena e. Kr. blomstrat med rik
buddistisk kultur, funnits en del dokument,
innehållande företrädesvis buddistiska texter
samt tilldels skrifna äfven i kharosti. Så
upptäckte franske resanden Dutreuil de
Rhins (som mördades i Tibet) 1892 några
blad af björkbark, innehållande fragment
af den buddistiska skriften "Dhammapada"
(lagens ord) skrifven med kharosti. Dylika
skriftmonument äro sedan funna af Steinska
expeditionen till Chotan m. fl. ställen i södra
.delen af Öst-Turkestan och af de preussiska
expeditionerna under G^unwedel och v. le Coq till
Turfan i norra delen af samma land under loppet
af 1903 -07. Namnets härledning är osäker. Jfr
bl. a. Senart, "Notes d’épigraphie indienne"
(i "Journal asiatique", 1888 ff.) samt om
Dutreuil de Rhins’ manuskript (ibid. 1897),
Biihler, "Ön the origin of Kharosti" (i "Wiener
zeitschrift fur die kunde des Morgenlandes", bd
9) samt "Ön the origin of the Brähma alphabet"
(2:a uppl. 1898) och "Indische paläographie"
(i "Grundriss der indo-arischen philo-logie"),
K. F. Johansson, "Der dialekt der soge-nannten
Shähbäzgarhi-redaktion der 14 edikte des königs
Acoka" (1893), "De indiska inskrifterna"
(i "Heiradals småskrifter", n:o 56), och
uppsatser af Pischel (i "Sitzungsberichte der
k. preussischen .akademie der wissenschaften",
1903-04). K. F. J.

Kharput (Charpert, Charput), hufvudstad
i turkiska vilajetet Mamuret ul-Aziz, i
turkiska Armenien, 10 km. s. om Eufrats södra
källflod Murad Su. 35,000 inv. K. är en af de
viktigare handelsstäderna i Asiatiska Turkiet och
exporterar särskildt opium, hudar och bomull. I
K. finnas en märkvärdig gammal kyrka samt ett
jakobitkloster med dyrbara bibelhandskrifter. På
en höjd ö. om staden ligger en borg, där
Joscelin, grefve af Edessa, och Balduin II
sutto fångna. Amerikanska missionärer ega i
K. en högre skola, ett teol. seminarium
samt goss- och flickskolor.
J. F. N.

Kharthli, Khartwell, inhemska namn på Georgien
(se d. o.) och dess folk.

Kharthweli. Se Kharthli.

Khartum, stad. Se Kar tu m.

Khas, folk. Se Gurkha 1.

Khas-Des. Se Himalayafolk.

Khasi (Kasi, Kasia, Khassia, Khassee)
1. Khasi-djintia, ett i mellersta Assara mellan
Brahmaputradalen i n. och regeringsdistriktet
Silhet i s. bosatt indiskt folk, som själf kallar
sig kyi och i språkligt-etnografiskt i hänseende
står lika isoleradt såväl från de urspr. ariske
assamiterna som från de talrika inom Assam
bosatta, men till den stora tibetisk-burmanska
folkgruppen hörande stammarna. Inom sitt bergiga
land bibehålla khasi ännu, liksom sina grannar af
nyssnämnda grupp (garo i v. och naga-stammarna i
ö.), sitt politiska och religiösa oberoende. De
uppgå till ett antal af omkr. 200,000, hvaraf
största delen naturdyrkare, de öf-rige hinduer,
kristna och muhammedaner, och bilda flera små,
sinsemellan oafhängiga republiker; den östra
delen (5,594 kvkm., utgörande drygt en tredjedel
af hela området) regeras dock af den i Shillong
residerande brittiske chief commissioner. Deras
i lingvistiskt hänseende intressanta språk,
som delar sig i sex skilda dialekter, tillhör
visserligen den s. k. enstafviga språkfamiljen,
men står icke i något sammanhang med andra
dithörande språk (siamesiska, kinesiska
o. a.). Det eger ingen litteratur och ingen
särskild skrift. Nya testamentet finnes i
tre öfversättningar, tryckta i Serampore och
Calcutta (2 med latinska och l med bengaliska
typer). Jfr Schott, "Uber die cassiasprache
im nordöstlichen Indien" (1859), E. Kuhn,
"Beiträge zur sprachen-kunde Hinterindiens" (i
"Sitzungsberichte der bayerischen akademie der
wissenschaften", 1889). Grammatiker af Gabelentz
(i "Abhandlungen der Sächsischen gesellschaft
der wissenschaften", 1858, med ordbok) och
Roberts (1891; i Grierson, "Lin-guistic survey
of India", II). H. A. (K. F. J.)

Khasi and Jaintia hills [kä’si 9n djåVntia
-bils], distrikt i brittisk-indiska prov. östra
Bengalen och Assam. 15,646 kvkm. 198,989
inv. (1901). Det upptager centralplatån mellan
Brahmaputras och Surmas dalar, med mycket brant
stupning mot s. Bergen äro klädda af präktiga
skogar. Nederbörden är synnerligen stor, men
mycket växlande på olika orter och under olika
år (se Cherra Punji). Landet har outtömliga
lager af kalksten samt äfven något stenkol
och järnmalm. Khasi hills bebos af khasi (se
d. o.). Jaintia var ett litet hindu-furstendöme,
som England tog 1835 och hvars invånare, panar
1. santeng, tillhöra en helt annan stam än khasi.
J. F. N.

Khasi-djintia, en folkstam. Se Khasi.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free