- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1475-1476

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Khnopff, Fernand - Kho - Khodavendikiar - Khoi-khoin - Khokan - Khom - Khond - Khor - Khorai - Khorda avesta - Khorsabad - Khotan - Khotan-darja - Khovaresmien - Khozrev, Muhammed - KHS. - Khuen-Héderváry, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1475

Kho-Khuen-Hédervåry

1476

möderne symbolisterna. Helst framställer
han ädla, höga kvinnor med gåtfull blick
och svårtydt leende. Han målar dylika i olja
eller pastell eller modellerar dem och skär
då gärna af hufvudet strax ofvan ögonen:
Sibylla (byst med slutna ögon), Medusa (byst
i elfenben och brons). Bland hans målningar
märkas Ensamhet) Väntan, Arum Lily, Minnen
(pastell, Bruxelles’ museum), / lock my door
upon myself (Nya pinakoteket, München), Djur
och ängel och andra sfinxbilder, Den helige
Antonius1 frestelse, Lawn tennis (pastell),
Étude anglaise. K. har äfven målat landskap samt
gjort stilfulla teckningar. Han är ock skald och
essayist. Jfr monografi af Dumont-Wilden (1908).
J. K-e. G-g N.

Kho. Se K h ön d.

Khodavendikiar (Chodavendikjâr) l. Brussa,
turkiskt vilajet, omfattande nordvästra delen
af Mindre Asien, s. om Marmarasjön. 65,800
kvkm. 1,626,000 inv. (25 inv. på 1 kvkm.). Det
omfattar de forna landskapen Mysien, Frygien
och västra delen af Bitynien. Hufvudstad är
Brussa. J. F. N.

Khoi-khoin. Se Ho 11 en to 11 er.

Khokan. Se Kokan.

Khom, en folkstam. Se Kambodja, sp. 706.

Khond (K an d h, Kho, Ku, K u s), ett till
dra-vidarasen (se D r a v i d a) hörande folk,
innehar i nordöstra Deccan på bägge sidor om
Mahanadis nedre lopp ett högländt område, som,
under den engelska benämningen Cuttack tributary
Muhals (v. om staden Katak), tillhör dels Orissa
af prov. Bengalen, dels distriktet Gandjam af
president-skåpet Madras. Khonderna, som på alla
sidor omges af det till den ariska, språkstammen
hörande oriyafolket, beskrifvas som synnerligen
val-bildade, med oval ansiktsform och eldiga
ögon. Hudfärgen växlar mellan gulaktigt olivgrön
och mörkt kopparbrun. De äro ganska driftiga
jordbrukare, men ha dock bibehållit vilda och
krigiska seder, och missionsarbetet bland dem har
icke krönts af någon större framgång. Emellertid
lefver blott mindretalet i ett mera ursprungligt
tillstånd. De dyrka ännu solen, månen och
jorden som gudomligheter, och längre än någon
annan indisk stam ha de fasthållit det åt
jorden helgade människooffret, meria, hvartill
vanligen användas stulna eller köpta barn. Deras
inre förhållanden äro strängt patriarkaliska:
fadern utöfvar oinskränkt myndighet öfver
hela sin familj. De i flera af delningar,
inutha, delade stammarna lyda hvar och en under
sin höfding, som direkt beror af de engelska
myndigheterna. Flertalet har uppgått i de lägre
hindukasterna eller bildar en hufvudkontingent i
de indiske vasallfurstarnas trupper. Khondernas
antal beräknas till omkr. 140,000, hvaraf 50,000
i Orissa och 90,000 i Gandjam. - Khondsprå-k
e t, som nu utgör ett af dem, hvilkas studium
särskildt uppmuntras af brittiska regeringen,
har egentligen blifvit undersökt med tillhjälp af
de från meriaoffren räddade och i missionsskolor
uppfostrade barnen. Det är deladt i 4 dialekter,
af hvilka ingen ännu höjt sig till supremati
öfver de andra, skiljer sig mycket från sina
närmaste dravidiska grannar i s., gond och
telugu, och ansluter sig närmare till de mera
sydliga tamil och kanara. Det saknar litteratur
och eget alfabet, och till de få på khond-språket
öfversatta böckerna (bland dem finnes ännu ingen
hel bibelöversättning) har nyttjats antingen det

latinska eller det indiska oriya-alfabctct. Jfr
Campbell, "Thirteen years service amongst the
wild tribes of Khondistän" (1863), och Smith,
"Grammar of the Khond language" (1876).
H. A. (K. F. J.)

Khor, det inhemska namnet på Tibet (se d. o.).

Khorai, först en utstation, sedan
1900 en huf-vudstation för Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsverksamhet,
bland gonder och hinduer i Indien, belägen i
distriktet Sågar, Centralprovinserna.

Khorda avesta. Se Avesta, sp. 511.

Khorsabad (Chorsabād), by i turkisk-asiatiska
vilajetet Bagdad, n. ö. om Mosul, vid
Tigris. Ruiner af Sargons borg, Dūr-Sarrūkin,
n. ö. om det egentliga Ninives ruiner.
J. F. N.

Khotan, stad i Turkestan. Se Ch o t an.

Khotan-darja, en biflod till Tarim (se d. o.).

Khovaresmien. Se Kovaresmien.

Khozrev, Muhammed. Se Chosrev (M e-hemet) pasja.

KHS. Se Föreningen K. H. S.

Khuen-Hédervåry, Karl, grefve, ungersk statsman,
f. 23 maj 1849 i Freiwaldau i Oberschlesien,
började sin politiska bana på 1870-talet som
medlem af kroatiska landtdagen och kroatisk
deputerad i ungerska riksdagen. 1879 blef
K. obergespan i komitatet Raab och var 1883-1903
ståthållare (ban) öfver Kroatien, Slavonien
och Dalmatien, på hvilken post han gjorde
sig känd som energisk och ganska skicklig,
stundom något hårdhändt administratör. Såväl
1892 som 1895 hade K. vid ministerkriser
i Ungern anmodats att bilda ministär, utan
att någondera gången lyckas åstadkomma någon
parlamentarisk hållbar kombination. I juni 1903
blef K. ungersk ministerpresident efter Koloman
Szell, men kort därefter gjorde upptäckten af
en besticknings-affär, hvari K:s vän grefve
Szapåry var invecklad, ministärens ställning i
parlamentet ohållbar. K. begärde sitt af sked (10
aug.) och fritogs kort därefter af en särskildt
tillsatt undersökningskommission från hvarje
andel i bestickningsaffären. Monarken dröjde
med att bevilja ministärens afskedsansökan,
enär K:s designerade efterträdare, grefve Istvån
Tisza, länge misslyckades i sina sträfvanden att
bilda ny ministär. Efter stormiga debatter under
parlamentets höstsession erhöll K. 8 nov. sitt
afsked, men redan i mars 1904 inträdde han
som minister vid hofvet i efterträdaren Tiszas
ministär och af gick med denna i febr. 1905. Då
den af tre forna oppositionspartier bildade
koalitionen och dess ministär Wekerle

1909 råkat i snabbt tilltagande inre upplösning
och maktlöshet, tillkallades än en gång,
sedan andra kronans förtroendemän förgäfves
sökt lösa den parlamentariska krisen, grefve K.;
han lyckades i jan,

1910 bilda en ministär med understöd från
det vid 1905 års val nästan bortsopade
liberala partiets gamla ledare samt
utverkade snart monarkens samtycke till
en parlamentsupplösning. Då K. 21 mars i
parlamentet skulle motivera denna, mottogs han

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0770.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free