Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Khuen-Héderváry, Karl - Khulna - Khulna 1. Distrikt i Indien - Khulna 2. Hufvudstad i distriktet K. - Khus-khus - Khutbe - Khyberpasset - Khyeng - Kiaby - Kiachta - Kiája - Kia-kiang - Kialing - Kiallmark, George - Kiama - Kiamil pascha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1477
Khulna-Kiamil pascha
1478
af ett infernaliskt oväsen från oppositionen
och blef t. o. m. skadad i ansiktet af mot
honom slungade hvarjehanda tillhyggen. Valen,
som höllos i juni, gåfvo emellertid ministären
K. en öfverväldigande majoritet, och det af honom
och grefve Tisza ledda nya regeringspartiet,
"det nationella arbetspar-tiet", sträfvar med
framgång att sätta sakligt arbete i stället för
de bullrande nationalistiska demonstrationer
och obstruktionsupptåg, på hvilka ungerska
parlamentet de senaste åren förslösat sin mesta
tid. K:s verksamhet i Kroatien skildras i "Graf
Khuen-Hédervåry und seine zeit" (1903). V. S-g.
Khulna [kö7lnä]. 1. Distrikt i Presidency
division i Bengalen, Indien. 5,379
kvkm. 1,253,043 inv. (1901). Sockcrtillverkning
af dadlar. - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
175 km. ö. om Calcutta. 10,426 inv. (1901).
Khus-khus. Se Vetiveria-rot.
Khutbe, muhammedansk predikan. Se C h ii t b e.
Khyberpasset. Se K h a i b a r p a s s e t.
Khyeng, nomadstam i Burma. Se H i o u.
Kiaby, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 3,817 har. 975 inv. (1909). Annex till
Ifö, Lunds stift, Villands kontrakt.
Kiachta [kia-], stad i östra Sibirien,
guv. Transbaikalien, vid K., en biflod till
Selenga, och strax vid kinesiska gränsen,
bestämdes i fördraget i Nertjinsk (1689)
som den enda ryska gränshandelsplatsen, midt
emot hvilken och endast några hundra steg
därifrån kineserna uppbyggde staden
Maimatschin. Till 1727 var handeln mellan
K. och Kina ett regeringens monopol; men från
denna tid var den öppen äfven för enskilda
köpmän och växte sedan beständigt till 1860, då
rättigheten till varuutbyte utsträcktes till hela
rysk-kinesiska gränsen, i enlighet med fördraget
i Peking (1860). Sedan dess har såväl den stora
marknaden i dec. som K:s hela handel betydligt
aftagit. Tills. med fästningen Troitskosavsk och
det omkr. 20 km. aflägsna Ust-K. (den öfre,
egentliga staden) bildar K. ett stadssamhälle,
med omkr. 5,000 inv. (J. F. N.)
Kiåja [ki-], vanligt turkiskt uttal och
(jämte k e h a j a) vulgär skrifform för det
korrektare ket-chudä 1. kedchudä (persiskt
lånord, eg. "husfader", af ked, hus, och chudä,
herre), föreståndare, prefekt, agent o. d. -
Kiåja b e j i (se B e j) var förr officiell titel
dels på sekundchefen öfver janit-scharerna, dels
på en storvcsirens representant, som ungefär
motsvarade en civilminister. H. A.*
Kia-kiang [kiä-kiäng], annat namn för floden
Kan-kiang. Se Jang-tse-kiang, sp. 1241.
Kialing [ki-], biflod till Jang-tse-kiang (se
d. o.).
Kiallmark, George, engelsk musiker af svensk
härkomst, f. 1781, d. 1835, son till en till
England öfverflyttad svensk, John K., hvilken
uppges ha varit officer i svenska flottan,
gjorde sig i London ett namn som musiklärare
och kompositör (särskildt åt musikförläggaren
Chappell) och tonsatte bl. a. den ännu populära
sången Mald of Athens. - Hans son George
Frederick K., f. 1804, d. 1887, biträdde
från 1818 fadern som musiklärare, idkade i
Frankrike grundliga musikstudier och omtalas
som framstående tolkare af Chopin. Från 1842
förestod han i London en högt ansedd pianoskola
och stod i förbindelse med tidens mest bemärkta
pianister från dementi till Kubinstein.
Kiama [kia^o], hamnstad i Nya
Syd-Wales (Australien), medelst
järnbana förbunden med Sydney. 1,773
inv. (1901). K. ligger i ett rikt koldistrikt.
J. F. N.
Kiamil pascha [ki-], turkisk statsman, f. på
1820-talet på Cypern, förvärfvade en ganska
omfattande europeisk bildning, bl. a. under
en längre tids vistelse i London, samt visade
både som hög administrativ ämbetsman och
politiker utpräglad sympati för den engelska
orientpolitiken. Han var första gången
storvesir 1885-93 och sökte därunder med
växlande framgång häfda en moderat frisinnad
politik gentemot sultan Abd-ul-Hamids växande
reaktionära godtycke och gunstlingssystem. Hans
stor-vesirstid utmärktes af relativt lugn
på det utrikespolitiska området och stark
påverkan på Höga Porten från brittiska
ambassaden i Konstantinopel. Genom sultanens
öppet visade onåd föranledd att begära afsked,
kallades K. i okt. 1895 ånyo till storvesir
midt under den kris de armeniska oroligheterna
framkallat. Han lyckades få slut på de armeniska
massakrerna och utverkade sultanens bifall till
ett af stormakterna gilladt reformdekret för de
armeniska provinserna, men han råkade omedelbart
därefter i en olöslig konflikt med sultanen om
sammansättningen af den kontrollkommission, som
skulle leda och öfvervaka de bebådade reformernas
genomförande. Intriger vid hofvet påskyndade
K:s fall; en irade af 6 nov. s. å. afskedade
honom från stor-vesirsämbctet och utsåg honom
i stället till ståthållare i Aleppo, hvilken
post han dock genom stormaktsambassadörernas
förmedling fick utbyta mot ståthållarskapet i
Smyrna. Efter några års energisk administrativ
verksamhet där blef K. afsatt och nödgades
för att rädda lifvet taga sin tillflykt till
engelska generalkonsulatet. Genom utländsk
bemedling erhöll K. tillåtelse att begifva sig
till sin hembygd, Cypern, och han lefde mestadels
där som privatman, till dess han kprt efter den
ungturkiska statshvälfningen i juli 1908 kallades
att som storvesir efterträda den redan efter ett
par veckors äm-betstid störtade Said pascha (6
aug.). K:s stora anseende bland stormakternas
diplomater bidrog att utåt stärka den nya
regimen, och han förmådde äfven till en tid
att trots sin höga ålder modererande bibehålla
ledningen af det brådstörtade nya reform-verket,
dock under ständigt växande slitningar med
de i hemliga kommittéer med regeringens makt
konkurrerande ungturkiske reformifrårna. I den
bosniska frågan ingick han i dec. en finansiellt
för Turkiet relativt förmånlig separatuppgörelse
med Österrike-Ungern, erkännande den i okt skedda
annekteringen af Bosnien och Herccgovina, samt
fick i jan. 1909 i ett formligt förtroendevotum
det nya parlamentets gillande af regeringens
politik. Då emellertid K. sökte utrensa de
ungturkiske ledarnas förtroendemän ur sin
ministär och gjorde min af att inslå på en
själfständig och personlig politik, fick
han efter stormiga debatter i parlamentet
ett skarpt formu-leradt misstroendevotum 13
febr. och afskedades 14 febr., efterträdd af sin
mera pålitligt reformvänlige inrikesminister
Hilmi pascha. Vid det misslyckade försöket
till reaktionär statshvälfning i april
s. å. (se Turkiet, historia) erbjöds K. ånyo
storvesirs-ämbetet, men han afböjde den farliga
posten; hans förbindelser med upphofsmännen till
reaktionsförsöket blefvo ej med säkerhet utredda,
och efter ung-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
