Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiderlen-Wächter, Alfred von - Kides - Kides 1. socken - Kides 2. domsaga - Kides 3. friherreskap - Kido - Kidron - Kidsgrove - Kidson, Frank - Kidwelly - Kieferle - Kiel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1483
Kides-Kiel
1484
ärenden. Vid flera tillfällen har K. vikarierat
för tyske ambassadören i Konstantinopel, och
som ställföreträdare för v. Schoen hösten 1908
anses han ha haft väsentlig andel i den tyska
politikens kraftfulla och framgångsrika stöd åt
den österrikiska i den bosniska frågan. K., som
till diplomatisk läromästare haft von Holstein
och i yngre år åtnjöt kejsar Vilhelms synnerliga
vänskap, anses Jör en god kännare särskildt
af Balkan halföns politiska förhållanden.
v- S-g-
Kides [ki’-j. 1. Socken af Libelits härad och
Kides domsaga, Kuopio län, Finland. Landareal
952 kvkm.; befolkningen finsk, 13,096
pers. (1908). Där finnes Puhois betydande
såg. K. utgör ett imperiellt pastorat af
l:a kl., Nyslotts stift, Karelens nedre
prosteri. - 2. Domsaga under Viborgs hofrätt,
bastår af 5 tingslag. Areal 2,940 kvkm. 37,171
inv. (1908). - 3. Friherreskap, som 26 mars
1651 gafs åt riksrådet Axel Lillie och
omfattade 17 byar i ofvan-nämnda socken.
1-2. A. G. F. 3. G. F.*
Kido, Koin 1. Takayoshi, markis, japansk
statsman, f. på 1830-talet i Higo (Choshu),
d. 27 maj 1877 i Kyoto, var ledare för ref orm if
rårna från Choshu i de strider, som utmynnade
i det stora systemskiftet 1868 (se bd XII,
sp. 1499 ff.). Han var en tid inrikesminister,
deltog 1871-73 i den stora beskickningen till
Amerika och Europa, under Iwakuras ledning. Kort
efter hemkomsten drog sig K. tillbaka från
statstjänsten och verkade under sina sista år som
grundläggare af ett tidningsföretag för folkets
politiska upplysning. K. anses ha varit en af
de rikast be-gåfvade bland ledarna för Japans
nydaning; han hedrades efter sin död af kejsaren
med markisvärdighet. Jfr biografi af Morris i
Makers of Japan" (1906).
V. S-g.
Kidron [ki-], namn på en wadi l. dal, som börjar
på bergplatån n. om Jerusalem, löper i sydlig
riktning mellan denna stad och Oljeberget,
där den bildar den djupa insänkning, som
Eusebios och Hieronymus kalla "Josafats
dal" (se Jerusalem, sp. 1365), förenar sig
s. om Jerusalem vid Jobsbrunnen (Bīr Eijūb,
möjligen den i Jos. 15: 7 nämnda "Rogels källa",
gränspunkt mellan Juda och Benjamin) med den
från v. kommande Hinnomdalen (se Gehenna),
går sedan under namnet Wādi en-nār i sydöstlig
riktning förbi klostret Mar Saba och mynnar ut i
Döda hafvet. Hela dalen är i allmänhet torr och
har endast efter starka regn något vatten. (Jfr
plankartan vid art. Jerusalem.) (J. F. N.)
Kidsgrove [ki’dsgråuv], stad i engelska
grefsk. Stafford, vid Trent–Mersey-kanalen,
10 km. n. ö. om Stoke-upon-Trent. 4,552
inv. (1901). Järnverk och kolgrufvor.
J. F. N.
Kidson fki’dson], Frank, engelsk folkvisesamlare,
f. 1855 i Leeds, stiftare af "Folk song
so-ciety", har samlat och utgifvit gamla
engelska,
skotska och irländska folkvisor och danser:
Old eng-lish country dances (1889), Traditional
tunes (1890) och i förening med A. Moffat The
Minstrelsy of England, Songs of the Georgian
period, Children songs of long ägo, Eighty
singing games for children (1907) m. fl.
Kidwelly [kidωe’li], Cydweli, stad i engelska
grefsk. Carmarthen (Wales). 2,285 inv. (1901).
Hamn, dockor, järn- och tennhyttor.
J. F. N.
Kieferle [kīf-], bergstopp. Se Frankenwald.
Kiel [kīl], stad och stadskrets i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid innersta
ändan af Kielviken (se d. o.), 110 km. från
Hamburg. 163,772 inv. (1905). K. består af
den gamla staden mellan Kielviken och insjön
Kleiner Kiel samt de mera modernt byggda nyare
stadsdelarna, hvilka under senare åren tillökats
med flera inkorporerade landskommuner. Staden
har 6 evangeliska kyrkor, en garnisonskyrka
och en katolsk. I gamla staden ligger de forne
holstein-gottorpske hertigarnas slott, byggdt
i 13:e årh.; sedan det äldre slottet nedbrunnit
(1838), uppfördes
 |
| Fig. 1. Universitetshuset i Kiel och slottsparken med kejsar Vilhelm I:s staty. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
