- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1503-1504

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiev. 2. Hufvudstad i ofvannämnnda guv. - Kihlakunta, fi., härad, domsaga - Kihlman, Alfred Osvald - Kiihtelysvaara, imperiellt pastorat af 2:a kl., Karelens nedre kontrakt - Kiikala, socken af Halikko härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län - Kiikka, kapellförsamling i Åbo och Björneborgs län - Kiikoinen. Se Kiikois - Kiikois, kapell under Tyrvis pastorat - Kiiminge, socken i Uleåborgs län - Kiiminki. Se Kiiminge - Kiiöarna. Se Keiöarna - Kijl, svensk adlig ätt - Kijl. 1. Söffrin (Severin) K. - Kijl. 2. Knut K. - Kikare, Tub, Teleskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hälften af 1800-talet anlades en vidare, af
omkr. 20 fort sammansatt gördellinje. 1896
slopades K. som operationsfästning, men
bibehålles fortfarande som befäst depåplats. På
norra sidan skyddas K. af träskmarker.
S. A. L.*

Kihlakunta [ki’chla-], fi., härad,
domsaga. Man har därur sökt härleda
det svenska Gislalag (se d. o.).
M. G. S.

Kihlman, Alfred Osvald, finsk botanist och
politiker. Se K a i r a m o.

Kiihtelysvaara [klchtelysvära],
imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Karelens nedre kontrakt, Nyslotts stift,
Finland, Kuopio län, Ilomants härad och
domsaga. Landareal 752 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 7,708 pers. (1908). Inom
pastoratet finns en folkhögskola.
A. G. F.

Kiikala [kik-], socken af Halikko härad
och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 242 kvkm., befolkningen, finsk,
3,252 pers. (1908). I K. bry tes och brännes
kalk. Socknen utgör ett konsistoriellt pastorat
af 3:e kl., Åbo ärkestift, Bjerno prostcri.
A. G. F.

Kiikka [kik-], kapellförsamling i Åbo
och Björneborgs län, Finland, under
Tyrvis pastorat, skall framdeles bilda
egen kyrkoherdeförsamling. Areal
226 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 4,060 pers. (1908).
A. G. F.

Kiikoinen [klk-]. SeKilkois.

Kiikois [kik-; fi. ’Kiikoinen], kapell
under Tyrvis pastorat, Åbo och Björneborgs
län, Finland, skall framdeles afskiljas
till egen kyrkoherdeförsamling. Areal
73 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,571 pers. (1908).
A. G. F.

Kiiminge [kim-; fi. Kiiminkt], socken i
Uleå-borgs län, Finland, Uleå härad och Kemi
domsaga, bildar med Öfver-Kiiminge kapell ett
konsistoriellt pastorat af 3:e kl. af Uleåborgs
domprosten och Kuopio stift. Landareal 1,151
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,692
pers. (1908). A. G. F.

Kiiminki [krm-]. Se Kiiminge.

Kilöarna [kii-]. Se K e i ö a r n a.

Kijl [t j il], svensk adlig ätt, inkom från
Holstein under Gustaf I:s tid och upptogs 1626
på riddar-huset, men utdog snart eller återföll
i obemärkthet.

1. Söffrin (Severin) K., ättens svenske
stamfader, namnes 1521 som befallningsman
hos Ture Jönsson (Tre rosor), med hvilken
han öfver-gick till Gustaf Vasas parti, var
1523 som höfvits-man med om infall i Norge,
Bohuslän och Halland och uppräknas 1526 bland
rusttjänstskyldiga frälsemän i Västergötland. Han
vann i hög grad Gustaf Vasas förtroende
och användes af honom i många uppdrag. 1529
erhöll han befälet på Älfsborgs slott, hvilken
befattning han innehade ett tiotal år; vid den
krigsstyrka, som under den s. k. grefvefejden
(1534-37) nedsändes till Halland och Skåne,
tjänstgjorde han och Jakob Bagge som öfverstar
för knektarna. I ordinantian för Västergötland
154-0 förordnades han till "ridtmästare"
(polischef) i landskapet, senare nyttjades han i
Dackefejden. Han omtalas af konungen 12 aug. 1553
såsom död. - 2. Knut K., den föregåendes sonson,
d. 1603, synes i striden mellan Sigismund och
hertig Karl ha troget hållit sig till den senare,
hvilken redan 1593 använde honom i beskickningar
till Klas Fleming i Åbo. 1597 förordnades han
jämte Erik Stake

till ståthållare på Älisborg, var 1600 medlem af
den vid riksdagen i Linköping tillsatta domstolen
öfver hertigens motståndare, blef s. å. amiral
öfver den vid Älfsborg liggande delen af flottan
samt afgick med förstärkning till den flotta,
som samlades i Eigas farvatten. - 3. Nils K.,
den föregåendes broder, d. 1636, var, äfven han,
en hertig Karls man. Han blef befallningsman
öfver Stockholm 1594 och ånyo 1598, hvarvid
angränsande delar af Uppland och Södermanland
lades under hans förvaltning. 1602 vardt han
krigsöfverste i Finland och ståthållare öfver
Nyslotts län, begärde 1608 för sjuklighets skull
afsked från sistnämnda befattning, men utsågs
s. å. till "skattmästare" i Finland, hvarjämte
han 1609 mottog ståthållarskapet på Åbo slott.
1-3. Fr. W.

Kikare, Tub, Teleskop benämnas instrument,
genom hvilka aflägsna föremål kunna ses under
större synvinklar samt därför förefalla större
och närmare belägna, än då de ses med blotta
ögat. Hvarje kikare eller tub innehåller två
delar, objektiv och okular. Genom objektivet
erhåller man reella bilder af föremålet. Dessa
bilder betraktas genom okularet. Okularet
kan vara antingen enkelt eller sammansatt,
d. v. s. bestående af en eller flera linser. De
mest använda äro Huygens’ (1. Campanis)
okular, som består af två plankonvexa
linser, hvilkas konvexa ytor äro vända åt
objektivet, och Ramsdens okular, som består
af två plan-konvexa linser, hvilka vända de
konvexa ytorna mot hvarandra. Tuberna indelas
i dioptriska, som innehålla endast linser, och
katoptriska, som innehålla utom linser äfven
speglar. Till det förra slaget höra astronomiska
kikaren 1. Keplers kikare, terrester kikaren
1. R h e i t a s kikare samt Galileis kikare
1. teater-kikaren; till det senare slaget höra de
af Herschel, Newton och Gregory konstruerade
spegelteleskopen (se Astronomiska instrument,
sp. 289-291). Utanför dessa två grupper stå
prismakikarna 1. Zeisskikarna (se

Prismakikare.

fig.), som bestå af en kombination af
linser och prismor. Hos prismakikaren
erhålles en rättvänd bild, samtidigt med
att instrumentets längd är liten i motsats
till terresterkikarens. Tanken att rättvända
bilden genom upprepad reflexion i två mellan
okularet och objektivet i den astronomiska
kikaren inskjutna prismor framställdes först
af Porro och kom genom Abbe och Zeissverken
till praktisk användning. Som dubbelkikare
ge Zeisskikarna mera fristående bilder
(bättre relief) än andra dubbelkikare, emedan
afståndet mellan objektiven kan göras stort.
D. S-t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:29 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0784.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free