Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makternas kanonbåtar, och ha nu enligt bestämmelserna
i fredsprotokollet 17 sept. 1901 desarmerats
och raserats; och Tschi-fu-forten, 3 batterier,
af hvilka ett gammalt, till skydd för den midt på
Schan-tung-halföns nordöstra kust liggande
viktiga handelsstaden Tschi-fu l. Jentai, i hvilken
en af K:s fyra sjökrigsskolor är förlagd. Den andra
hufvudgruppens eller Jang-tse-befästningarna afse
att skydda denna K:s viktigaste kommunikationsled
och utgöras, från flodens mynning räknadt, af
följande verk: Wu-sung-forten, 3 st., strax v. om
Hwang-pu-flodens inflöde i Jang-tse och med uppgift
att spärra denna senare och skydda inloppet till
Shang-hai; Fuschan-fortet, omkr. 93 km. uppför
floden, med uppgift att skydda staden Tschang-tschóu;
Kiang-jin-forten, omkr. 186 km. ofvanför Wu-sung
och n. om staden Kiang-jin, bestå af 6 fort och
2 batterier å Hwang-schan-höjderna på södra samt 2
fort och 1 batteri s. om staden Tsing-kiang på norra
sidan och anses vara nyckeln till Jang-tse-floden;
Tschu-san-(Ta-kiang)forten, 1 kasematteradt
jordverk, 1 fort och 8 batterier å ömse sidor om floden
dels vid Tschu-san, dels vid Tschu-san-pagoden;
Silver-Island-positionen, som utgöres af fort
Tu-Tien-Mias, Silver-island-batterierna,
Hsiang-schan-forten och Lump-Peak-fortet;
Jen-tse-ke-batterierna, å båda flodstränderna,
bilda staden Nankings yttre spärrlinje;
Nanking-forten, som äro afsedda att omedelbart
skydda sistnämnda stad och utgjorts af fem fort, af
hvilka två numera sannolikt äro slopade;
Wu-hu-fortet i prov. Ngan-hwéi, gammalt och af ringa värde;
Ta-tung-fortet, n. om den liknämnda staden, utan
fortifikatoriskt värde; Tsung-jang-fortet, som
har till uppgift att skydda staden med samma namn;
Nganking-forten,
2 st., för provinshufvudstaden Ngankings
försvar; Matung-fortet, 1,5 km. från Matung å en
omkr. 100 m. hög klippa; Po-jang-forten, 2 st.,
spärra inloppet till Po-jangsjön och skydda staden
Hukóu; Kiu-kiang-batterierna, 3 st., till skydd
för staden Kiu-kiang; Split-hill-forten, vid
den s. k. Järnporten å gränsen till prov.
Hu-pe, bestående af Pwan-Pien-Schan-forten å södra
samt Tienkedschin-forten å norra sidan, samtliga
fullt moderna; och Wu-tschang-batteriet, ett
mindre strandverk till skydd för hufvudstaden
Wu-tschang-fu i prov. Hu-pe. Vid Jang-tses
öfre lopp synas inga mera betydande befästningar
finnas. Södra K:s viktigaste befästningar äro
Ting-hai-verken, 2 fort, vid staden Ting-hai å
den strategiskt viktiga Tschou-schan-arkipelagens
hufvudö; de vid prov. Fu-kiens hufvudstad
Fu-tschóu liggande Kimpai-befästningarna, 9 fort
och batterier, samt Mingan-befästningarna, 5
fort, Amoys befästningar, 4 fort; Swatow-forten,
2 st., och Kantons befästningar, som utgöras
af Bocca-Tigris-verken (Chuen-Pi-, Taikok-tau-,
Bower-Point-, Anung-hoi- samt Södra och Norra
Wantong-forten) och Whampoa-verken (First-Bar-fort,
Moffat-Hill-, Louisa-Mount-, Danes-Island- och
Eyres-Point-batterierna samt de 3 mindrevärda
Macaoforten). Befästningarnas bestyckning är
mycket blandad, från fullt moderna pansarbrytare,
mellankalibrar och snabbskjutande pjäser till
föråldrade mynningsladdare. En del af de gröfsta
kanonerna är tillverkad vid Kiang-nan-arsenalen,
s. om Schang-hai. Pjäsernas uppställningssätt
varierar likaledes från placering bakom sten-
eller betongmurar med embrasyrer till uppställning
i pansarkasematter eller
bakom sköldar i betongbrunnar. I följd af kinesernas
oförmåga att inse betydelsen af en anläggnings
vidmakthållande i godt stånd visa många af de under
jämförelsevis sen tid anlagda försvarsverken redan
tecken till förfall, och få äro de befästningar, som
omsorgsfullt underhållas.
L. W:son M.
Författning och förvaltning. K:s författning är en
patriarkalisk despotism. Teoretiskt är den kinesiska
staten en stor familj; kejsaren är undersåtarnas
"fader och moder"; allt, hvad han befaller, åtlydes;
han kan t. o. m. gifva befallningar åt solen, luften
och vattnet: alla genier lyda hans order. Han kallas
"himmelens son" (tien-tse), "härskaren öfver de fyra
hafven" och öfver "de 10,000 folken" och bär äfven
många andra titlar; den vanligaste är Hwang-ti
("höge härskaren"). Hans namn är så heligt, att
dess skriftecken icke få användas i andra ord, utan
att modifieras. Gentemot honom äro alla undersåtar
slafvar, öfver honom står endast schang-ti, den högste
guden. Men så enväldig kejsaren än är i teorien,
brister det dock mycket i hans envälde i praktiken. I
alla provinser finnas gamla sedvanor, som regeringen
icke vågar röra vid. Genom den decentralisation,
som ingenstädes är så genomförd som i K., där faktiskt
blott en absolut myndighet finnes, nämligen familjen,
och dess utvidgning, kommunen, få staten och dess
högsta myndighet blott en sekundär betydelse för
individen. Vidare är K., särskildt i n., mer än något
annat land, fylldt af hemliga föreningar; nästan
hvarje kines tillhör en sådan. Men ännu har det aldrig
lyckats en enda person, icke ens kejsaren, att leda
dem alla. Slutligen har enligt både Kong-fu-tse och
folkmedvetandet kejsaren icke rätt att afvika från
de urgamla, heliga bruken. I detta fall "är uppror
den heligaste bland plikterna". Till följd af alla
dessa förhållanden måste regeringen i hög grad taga
hänsyn till den allmänna opinionen. "Skaffa dig
folkets kärlek och du skall vinna riket", säger ett
kinesiskt ordspråk, "förlora folkets kärlek och du
skall förlora riket". – "Skenbart enväldig", säger
Colquhoun, "regerar K:s kejsare icke mer despotiskt
än en konstitutionell monark eller presidenten i
en republik". – Den nuvarande dynastien, Ta-tsing
("den stora rena dynastien"), som regerar sedan 1644,
är mandschuisk. Kejsaren utser själf sin efterträdare
inom den honom närmaste grenen af kejserliga huset;
om han icke är kejsarens son, måste han adopteras för
att kunna leda kulten af förfäderna. Den utnämndes
namn offentliggöres dock sedan 1723 först efter
kejsarens död. Hvarje kejsare ger sin regering ett
namn (devis), och detta är mer användt, särskildt
i utlandet, än hans eget. Den nuv. kejsaren heter
t. ex. Pu-yi, men hans regeringstid Hsuan-tung;
efter döden får kejsaren, såsom andra kineser, sitt
historiska namn. Administrationen är i högsta instans
delad på ett flertal råd och ministerier (enl. ett
edikt af 6 nov. 1906). Dessa äro kiun-ki-tschu
[utt. djiin-dji-; stats-rådet, stora rådet], ett slags
kejserligt privatråd, bestående af prinsar och andra
stordignitärer, som redigerar lagar och kejserliga
edikt samt utfärdar förordningar ang. den civila och
militära administrationen; nei-ko (storsekretariatet),
af mindre betydelse än det föregående, rådgör
om förvaltningens former och biträder kejsaren i
förvaltningsärenden; ministerierna för 1) utrikes
ärenden (wai-wu-pu); 2) den civila tjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
