- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
125-126

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinnor - Kino - Kinogarfsyra, kem. Se Kino. - Kinoidindroppar, Frossdroppar, Tinctura chinoidinæ, med. Se Kinabark, sp. 77. - Kinoki, bot. Se Chamæcyparis. - Kinolin - Kinologi - Kinon - Kinoplasma, bot., detsamma som filarplasma. Se Cell, sp. 1389. - Kinorödt, km. Se Kino - Kinotropin l. Chinotropin, farm. med. Se Kinasyra. - Kinovagarfsyra. Se Kinabark, sp. 77. - Kinovarödt, kem. Se Kinarödt. - Kinovin, bot. farm. Se Esenbeckia. - Kinross

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Kino-Kinross

126

trä, med 9 strängar af kameltarmar, hvilka spelades
med fingrarna eller med plektron. Att detta instrument
haft en stor roll vid tempeltjänsten synes däraf,
att under musik på templets sångbana 9 dylika
enligt föreskrift måste vara i verksamhet. Salomo
in-förlifvade med tempelskatten 400,000 sådana harpor.
A. L.*

Kino, farm. med., gemensamt namn för flera olika
extrakt, har samma användning som gam-bir (se
Garfmedel) och kateku (se d. o.). Sv. farmakopén
upptog förr Kino malabaricum, Malabarkino
1. ostindiskt kin o, som erhålles hufvudsakligen
af Pterocarpus Marsupium Roxb., ett vackert, 12-24
m. högt träd af fam. Leguminosce, afd. Papilionatce,
hvilket växer ymnigt i främre Indien (Malabarkusten),
där det af skogsförvaltningen noga öfvervakas. Kino är
trädets i luften, utan tillhjälp af artificiell värme,
torkade saft, som framkväller genom inskärningar
i stammen och uppsamlas i en skål vid stammens
fot. Malabarkino består af granatröda, kantiga
brottstycken, sällan så stora som en ärt och
lätt söndersmulade i ännu mindre korn, hvilka äro
genomskinliga, med grann rubinröd färg samt under
mikroskopet amorfa. Detta kino sjunker i vatten och
löses däri till en del, men nästan fullständigt
i kokhett vatten och i koncentrerad sprit till
en mörkröd lösning, som reagerar surt. Det löses
lätt i kaustik kalilut och i betydlig mängd i en
mättad sockerlösning. Kino består hufvudsakligen af
kinogarfsyra (omkr. 75 proc), en röd, genomskinlig
massa, som är löslig i vatten och färgas smutsgrön
af järnoxidsalter, äfvensom af det genom oxidation
af kinogarfsyran bildade, i kokande vatten och sprit
lösliga färgämnet kinorödt. Kino har användts som ett
starkt adstringerande medel mot blödningar samt till
gurg-ling vid svalgkatarr. - Kino från Australien,
australiskt kino, af Eucalyptus- och Ango-phora-SLTteT
(fam. Myrtacece), liknar Malabarkino till färgen
och färgas liksom detta i sina lösningar smutsgrönt
af järnoxidsalter. (Jfr Eucalyptus.) De flesta
andra slag af kino färgas af järnoxidsalter svarta,
såsom Tenasserimkino, hvars färg är evartbrun och
som erhålles af Pterocarpus indicus Willd. samt
Pterocarpus Wallichii W. & Arn. Af en Butea-SiTi,
en papilionacé i Ostindien, fås bengaliskt kino
(se Butea). - Från västra Afrika erhölls förr ett
slags kino, kino gambiense 1. afrikanskt kino, ur
stammarna af Pterocarpus erinaceus Poir., hvilket
på allt sätt liknade Malabarkino. Af likartad
beskaffenhet är västindiskt kino, af Pterocarpus
draco L. (se Drakblod). Ett annat västindiskt eller
amerikanskt kino beredes af saften ur en polygonacé,
Coccoloba uvifera L., hvilket kino i pulverform
och vattenlösning har en kermes-brun färg (jfr
Eatanhiaextrakt). Ännu andra växter ha befunnits lämna
"kino", såsom Pterocarpus Bussei i Tyska Öst-Afrika,
Derris Stuhlmanni, som lämnar s. k. D e r r i s - k i
n o, samt Berlinia Eminii. Dessa många kino-sorters
sammansättning är naturligtvis ganska växlande.
O. T. S. (C. G. S. G. L-m.)

Kinogarfsyra, kem. Se Kino.

Kinoidindroppar, Frossdroppar, Tinctura chinoidince,
med. Se K i n a b a r k, sp. 77.

Kinoki [ki-], bot. Se Ghamsecyparis.

Kinolin 1. C h in o l in, kem., med., en
efter formeln CH=CH-C - N - CH

| ||
sammansatt bas, som

CH = CH -C -CH = CH

erhålles vid destillation af kinaalkaloider
med al-kalier och framställes syntetiskt genom
destillation af nitrobensol, anilin och glycerin med
svafvelsyra. Det ingår äfven i stenkolstjära. Kinolin
är en färglös olja af egendomligt söt lukt,
förflyktigas redan vid vanlig temperatur och
kokar vid 239°. Med syror förenas kinolin till
kristalliserande salter, bland hvilka det sura
sulfatet, C9H7N.H2S04, är svårlösligt. Kinolin,
som enligt ofvan skrifna formel är naftalin, hvari
en grupp CH blifvit ersatt af N, är moder-substans
till kinabaserna och Sin/c/mos-alkaloiderna. Kinolin
verkar nedsättning af kroppstemperaturen och är,
liksom kinin, feberfördrifvande. Ännu kraftigare
verka några derivat af hydreradt kinolin, nämligen
kairin, kairolin och tallin. Isomert med vanligt
1. a-kinolin är i s o k i n o l i n (/9-kinolin)
med sammansättningen

^/C - C H = N

4 4 ^-C - C H = CH ’

Från isokinolin härstamma opiumalkaloiderna och därmed
besläktade baser i Corydalis cava, kalumba-roten
(Jatrorrhiza palmata) och flera berberida-céer.
P. T. C. (H. E.)

Kinologi (af grek. lo’gös, lära), läran om kinaträden
och deras i handeln förekommande barkar. Se K i n a
b a r k.

Kinon 1. C h in ön, kem., ett flyktigt, gult, i långa
nålar sublimerande ämne med skarp, om jod påminnande
lukt, som bildas vid oxidation af kinasyra, anilin
och andra i synnerhet para-substituerade aromatiska
ämnen med svafvelsyra och kaliumbikro-inat. Kinon,
hvars sammansättning uttryckes genom

CH - CO-CH formeln II II ,
är typen för en hel klass

CH-CO-CH

analoga ämnen, benämnda kinoner, hvilka gemensamt
utmärkas däraf, att de genom inverkan af vatten och
reduktionsmedel med lätthet förenas med 2 atomer väte
till difenoler (se Fenol). Kinoner ge liksom ketoner
(se d. o.) med hydroxylamin oximer, men reagera icke
med fenylhydrazin. Af kinon bildas sålunda hydrokinon:

CH=COH-CH

- CH

Utom vanliga kinoner eller parakinoner förekomma
äfven ortokinoner, som innehålla de båda grupperna
CO i ortoställning. P- T. C. (H. E.)

Kinoplasma, bot., detsamma som filarplasma. Se Cell,
sp. 1389.

Kinorödt, kem. Se Kino.

Kinotropin 1. Chinotropin, farm. med. Se Kin as y r a.

Kinovagarfsyra. Se K i n a b a r k, sp. 77.

Kinovarödt, kem. Se K in a röd t.

Kinovin, bot. farm. Se Esenbeckia.

Kinross [kinrå’s], näst Clackmannan det minsta
grefskapet i Skottland, omslutet af grefsk. Perth
och Fife. 212 kvkm. 6,981 inv. (1901}. K. är vid
gränserna bergigt, men mellersta delen är jämn och
fruktbar. I östra delen ligger sjön Loch Leven

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free