- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
131-132

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kipling. 2. Rudyard - Kipningsröst - Kippers. Se Sillrökning. - Kippholmen - Kipphyfvel, mek. Se Hyfvelmaskin, sp. 1476. - Kipps apparat - Kipsänkling, sjöv. Se Fiskdäfvert. - Kiptsjak, Kiptschak, Kaptsjak, Kaptschak, turkisk folkstam i Central-Asien...var äfven namnet på ett stort mongoliskt rike i Syd-Ryssland. Se Gyllene horden. - Kiranti, folkslag. Se Himalayafolk. - Kirb., vid insektsnamn förkortning för W. Kirby (se d.o.) - Kirby, William - Kirch, Gottfried

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klenod", 1898). Af K:s arbeten finnas vidare på
svenska "Zodiakens barn" (1898, 2:a uppl. 1907),
"Krigshistorier från Syd-Afrika" (1900), "Utan tråd"
(1903), "Fången" (1905), hvarjämte ett litet urval
af hans dikter utkom 1899.

K:s författarskap gjorde epok först och främst genom
den originella skildringen af Indien. Detta hade
aldrig förut skildrats med en så ingående kännedom
och på samma gång målerisk stämningsfullhet, hvartill
kom K:s utomordentliga berättarförmåga. Hans
berättelsesamlingar voro visserligen ojämna: vid sidan
af gripande lifs- och kulturbilder stod här och där
en obetydlig anekdot, men i det hela röjdes en frisk,
ogenerad humor och en spelande fantasi. Situationerna
äro gifna med lysande bravur, galleriet af människor
och typer omfattar snart sagdt alla Indiens raser
och de mest olika klasser; alla åldrar känner han;
sin förkärlek egnar han barnen och de hela, enkla,
autoktona vildmarksfigurerna. Handlingskraft
och oegennytta förhärligas af K., desslikes det
organiserade, moderna arbetet, medan den nutida
civilisationens egoistiska hvardagsmänniskor
och diverse "-ismer" äro föremål för hans hån och
förakt. "Djungelboken", historien om ett människobarns
uppväxt bland djungelns djur i en vargfamilj,
är en underbar djursaga för ungdom, på samma gång
ett didaktiskt epos med skickligt dold symbolik,
och ger ett samladt uttryck för K:s skaldegåfva och
lifsuppfattning i en storslaget komponerad cykel. Ett
senare stort verk från Indien, "Kim", har icke den
romanaktiga spänning, den koncentrerade faktiskhet,
som de tidigare indiska berättelserna, utan är anlagd
på att med rikt etnografiskt material åskådliggöra de
egendomliga och hemlighetsfulla polisadministrativa
förhållandena i det engelska Indien.

Efter flyttningen från Indien har K. emellertid
uppsökt äfven andra ämnen och visat sig stor, äfven
där han ej haft det trolska indiska sceneriet att
blända med. Den korta novellen ("the short story")
har fortfarit att vara hans älsklingsform; hans
roman "The light that failed", som delvis innehåller
själfbiografiska drag från hans första Londontid
och eger flera betydande scener, är som helhet
konstnärligt svagare. Hans nyare noveller ha ofta
varit tendentiöst journalistiska och tillkrånglade;
jämte ypperliga, stundom i sagoform gifna berättelser,
afsedda att fira "dagens arbete", har K. äfven
skrifvit mystiskt psykologiserande. Hans viktigaste
alstring under senare år har emellertid utgjorts af
hans diktsamlingar. Hans rytmiskt förnyande språk,
den poängteradt dramatiska behandlingen och den
aktuella realismen i hans ämnesval ha gjort furore
inom den engelska poesien, som behöfde en ny
ton och en helt annan kontakt med verkligheten än
hos Tennysons och Brownings epigonsvärmar. K. har
förmått ånyo intressera en olyrisk tid för poesien
genom sina dikter ur sjömäns, soldaters och andra
"underklassares" lif. Hans ordbok är i hans dikter
som i hans prosanoveller kraftfullt naturalistisk,
jargonguppblandad, men icke dess mindre både rytmiskt
och visuellt stämningsväckande. Alltsedan boerkrigets
dagar – då han verkade som tidningsman i Syd-Afrika
– har K. med såväl dikter som prosainlägg ifrigt
deltagit i den imperialistiska rörelsen. Se R. Le
Gallienne, "R. K." (1900), Monkshood och Gamble,
"R. K." (3:e uppl. 1902), Dalrymple, "K:s prosa"
(1905); A. Chevrillon i "Études anglaises" (1901);
H. Lindgren i "Skalder och tänkare" (1900), och
A. Brunius i "Ord och bild" (1907). – K. är åsyftad i
den ironiska romanen "Dingley" af Jérôme och Tharaud
(1906).
1 o. 2. R-n B.

Kipningsröst, sjöv., en strax akter om kranbal-ken
an bragt, järnklädd träkloss, på hvilken ankar-flyet
hvilar, sedan ankaret blifvit kipadt. J- G. B.*

Kippers [ki-]. Se S i 11 r ö k n i n g.

Kippholmen, i Bohuslän vid Nordre älfs mynning. Å
K. lät Eehnsköld sept.-okt. 1719 bygga en skans, som
sedan besattes, men efter fredsslutet fick förfalla.
L.WrsonM.

Kipphyfvel, mek. Se Hy f v el m as k in, sp. 1476.

Kipps apparat [kipps], kem., en 1862konstruerad, på
laboratorier mycket använd gasutvecklingsapparat,
bestående af 3 glasballonger i förbindelse med
hvarandra (se fig.). Den öfver-sta, A, står genom ett
för-längningsrör i förbindelse med den nedersta, C,
och tjänar till påfyllning af vätska. I den mellersta,
B, införes genom sidotuben t det fasta ämne, som
vid beröring med vätskan utvecklar den önskade
gasen; öppnas kranen, så minskas gastrycket i B,
vätskan stiger då från C upp till B genom den smala
öppningen mellan dessa delar, och gasut-vecklingen
blir kontinuerlig. Apparaten användes företrädesvis
till utveckling af klor ur klorkalk och saltsyra,
af kolsyra ur marmor och saltsyra, af vät-gas
ur zink och svafvelsyra, af kväfoxid ur koppar
och utspädd salpetersyra, syrgas ur klorkalk och
koboltsaltlösning, svafvelväte ur svafveljärn och
saltsyra, acetylen ur kalciumkarbid och vatten. H. E.

Kipskänkling, sjöv. Se Fiskdäfvert.

Kiptsjäk [kipt-], Kiptschak, Kaptsjak, Kaptschak,
turkisk folkstam i Central-Asien, särskildt
i Kokan, Kiva och Buchara. Under medeltiden
var K. 1. Descht-i-K. (kiptsjakernas slätt)
hos österländska förf. namnet på det stora
pontisk-kaspiska stäpplandet i nuv. Syd-Ryssland,
hvilket fordom genomströfvades af råa nomadhorder,
mest af turkisk stam. Under medeltiden var K. äfven
namnet på ett stort mongoliskt rike i Syd-Ryssland,
Se Gyllene horden.

Kiränti [ki-], folkslag. Se Himalayafolk

Kirb., vid insektnamn förkortning för \V. Kirby
(se d. o.).

Kirby [fcö’bi], William, engelsk entomolog, f. 1759,
d. 1850, prästvigdes 1782, hvarefter han som präst
verkade i landsförsamlingen Barham i Suffolk till sin
död. K. vann ett frejdadt namn som insekt-kännare
samt skref bl. a. Monographia apum Anglice (1802)
och Introduction to entomology (tills, med W. Spence,
1815-26; 7:e uppl. 1856). (G. A-z.)

Kirch [ki-], Gottfried, tysk astronom, f. 18 dec. 1639
i Guben, d. 25 juli 1710, utbildade sig till astronom
under ledning af Hevelius och lefde

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free