- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
133-134

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirch, Gottfried - Kirchbach, Hugo Ewald von - Kirchberg, stad i konungariket Sachsen - Kirchberg, Ernst von - Kirchditmold - Kirchdrauf - Kircher, Athanasius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

Kirchbach-Kircher

134

hufvudsakligen på utgifvandet af kalendrar, tills
han 1700 kallades till direktor för det nyinrättade
observatoriet i Berlin. Han var en flitig observatör
och offentliggjorde en mängd undersökningar öfver
kometer och variabla stjärnor m. m. Många af hans
arbeten utfördes i förening med hans hustru, M a-ria
Margaretha K., f. 25 febr. 1670 i Pa-nitsch, d. 29
dec. 1720, hans son och efterträdare Christf ried
K., f. 24 dec. 1694 i Guben, d. 9 mars 1740, och
hans dotter, Christine K., f. omkr. 1696, d. 1782,
hvilka ock själfständigt utgifvit en mängd arbeten.
U-d.

Kirchbach [ki’rch-], Hugo Ewald von, grefve, preussisk
general, f. 1809, d. 1887, blef 1859 regementschef
och deltog i danska kriget 1864 som chef för 21 :a
infantcribrigaden. I spetsen för 10:e divisionen
(vid 5:e armékåren, Steinmetz) deltog K. i kriget med
Österrike 1866. Vid krigsutbrottet 1870 ställdes han
i spetsen för 5:e armékåren. Slaget vid Weissenburg
4 aug. utkämpades hufvudsakligen af K:s trupper. I
slaget vid Wörth,. 6 s. m., där hans trupper börjat
striden, framförde han trots order att undvika allt,
som kunde leda till en strid, alla sina trupper till
anfall och utbad sig hjälp af grannkårerna. Slaget
vanns. Med sin armékår deltog han vidare i slaget
vid Sedan och i inneslutningen af Paris, hvarvid
hån hade en svår strid att utkämpa vid afslåendet
af det stora utfallet 19 jan. 1871. K. blef
1880 grefve och lämnade 1881 krigstjänsten.
C. O. N.

Kirchberg [ki’rch-], stad i konungariket
Sachsen, kretsen Zwickau, s. om staden
Zwickau. 7,597 inv. (1905). Textilindustri.
J. F. N.

Kirchberg [ki’rch-], Ernst von, tysk
krönike-skrifvare, f. i Thiiringen, kom därifrån till
hofvet i Schwerin, sannolikt 1378, då hertig Albrekt
(fader till den svenske konungen af samma namn) i sitt
2:a gifte förmälde sig med Adelheid från Thuringen,
dotter till grefve Ulrik af Hohenstein. Enligt
hertigens önskan företog sig K. att på högtyska
språket sätta i rim Helmolds vendiska historia
("Chronica slavorum") och hade före hertigens död (18
febr. 1379) fullbordat arbetet, hvilket han därefter
omedelbart fortsatte genom att efter skilda krönikor
och muntlig tradition fullfölja Mecklenburgs historia
till midten af 1300-talet. Den enda handskrift man
känner af K:s mecklenburgska krönika finnes i arkivet
i Schwerin och är rikt smyckad med miniatyrer, hvilka
bl. a. erbjuda upplysningar till svenska riksvapnets
historia under nämnda århundrade.

Kirchditmold [kirchditmålt], förr by, sedan 1906
förenadt med staden Kassel.

Kirchdrauf [kirch-], ung. Szepes-Våralja, stad i
ungerska komitatet Zips. 3,024 inv. (1900). V. om
staden ligger på en höjd det af en mur omslutna Zips
(ung. Szepeshely), den romersk-katolske biskopens af
Zips residens, med katedral från 12 :e

årh., teol. och filos, läroanstalt
samt seminarium, och l km. ö. om staden
ruiner af borgen Zips (förstörd 1780).
J. F. N.)

Kircher [ki’rch-j, Athanasius, tysk jesuit, mångsidigt
lärd, f. 1602 i Geisa (Fulda), d. 1680 i Rom,
inträdde 1618 i jesuitorden och blef omkr. 1630
professor i matematik, filosofi och orientaliska
språk i Wiirz-burg, men begaf sig 1633 undan 30-åriga
krigets oroligheter till Avignon. Någon tid därefter
erhöll han i uppdrag att publicera det vidlyftiga
koptisk-arabiska glossarium, som den italienske
resanden Pietro della Valle hemfört till Rom,
och i Rom förblef han därefter bosatt under den
senare hälften af sitt lif, till en början som
lärare i matematik vid Collegium romanum. Efter
ett inledande arbete, Prodromus coptus (1636),
så till vida värdefullt som det bl. a. innehåller
ett första utkast till en koptisk språklära, utgaf
han 1643 under titel Lingiia cegyptiaca restituta
ofvannämnda, äfven för nutidens egyptologer oumbärliga
glossarium, men på ett föga omsorgsfullt sätt och
med förfalskningar, egnade att understödja hans
tilltagsenhet som hieroglyftolkare. Som sådan vann
han en viss berömmelse; men redan för samtida lärde
trädde hans charlatanen på detta område i dagen,
såsom när han i några af den ber-linske orientalisten
A. Muller försåtligt uppgjorda, meningslösa tecken
återfann hieroglyfer och med omgående skickade
dessas uttolkning (jfr E g y p-t i s k s k r i f t,
sp. 1501). I den ansenliga mängden af E:s arbeten,
omfattande - utom egyptologi - matematik och flera
grenar af fysiken samt växlande ämnen, sådana som
syndafloden, språkförbistringen, Latiums topografi,
Kina, universalskrift och arabisk filosofi,
framträder en fantastiskt använd, rik beläsenhet,
men af verkligt nytt med beståndande vetenskapligt
värde finnes där, enligt sakkunnigas omdöme, endast
obetydligt. Som en egendomlighet må anmärkas, att
K. i sin skrift. Mimdus subterraneus (1664) på det
häftigaste angriper alkemisterna, ehuru han själf
trodde sig inneha ett instrument, som icke blott
löste astronomiska problem, utan äfven besvarade
medicinska och kabbalistiska frågor. Med orätt har
K. ansetts för uppfinnaren af laterna magica, hvilken
han be-skrifvit i 2:a uppl. af sin Ars magna lucis
cl umbrce (1671). Däremot konstruerade han bl. a. den
efter honom uppkallade af fem planspeglar sammansatta
brännspegeln, äfven kallad den malte-siska spegeln,
emedan K. gjorde det första försöket med densamma
under en vistelse på Malta och beskref den under
boktiteln Specula melitensis en-cyclica (1638). För
Collegium romanum gjorde K. rikhaltiga samlingar af
instrument, modeller, natu-ralier och fornsaker,
hvilka samlingar ännu bära hans namn ("Museo
Kircheriano"). - Litt.: Bd-schar, "A. K." (1877)
och K:s själfbiografi (utg på tyska 1901).
(K. V. z.)

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free