Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirill, ryska andliga. 2. K. från Bjelozero - Kirill, ryska andliga. 3. Trankvillion-Stavrovetski - Kirillov - Kirin - Kirjakkala - Kirjat-Arba. Se Hebron. - Kirjejevskij 1. Ivan Vasiljevitj - Kirjejevskij 2. Petr Vasiljevitj - Kirby, "kyrkoby", namn på flera engelska orter. 1. K.-in-Ashfield - Kirby, "kyrkoby", namn på flera engelska orter. 2. K.-Kendal. Se Kendal. - Kirby, "kyrkoby", namn på flera engelska orter. 3. K.-Stephen - Kirbya - Kirkcaldy - Kirkcudbright 1. (East Galloway) Grefskap i södra Skottland - Kirkcudbright 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - Kirke - Kirkebö - Kirkedörsnuten. Se Hallingskarven. - Kirkeordinans - Kirkesion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
141
Kirillov-Kirkesion
142
bref’’ till samtida ryska furstar, i hvilka bref hans
politiska och sedliga ideal få uttryck.
3. K. Trankvillion-Stavrovetski, skollärare
i Lemberg, sedan arkimandrit i Tjerni-gov,
utgaf 1619 under titeln. Undervisande evangelium
(Evangelie utjitelnoje, nya uppl. 1668 och 1696)
en predikosamling, som senare i Moskva befanns
kättersk (papistisk) och på tsarens befallning
förstördes. K. är äfven författare till ett par andra
skrifter (Troslärans spegel, d. v. s. dogmatik, 1618
och 1692, och en uppbyggelsebok, Den dyrbara pärlan,
1646 och 1690). 1-3. Lll.
Kirillov [ki-], kretsstad i ryska guv. Novgorod,
vid Kopanj. 4,304 inv. (1897). Berömdt
kloster, helgadt åt den hel. Kirill,
anlagdt 1398, med ett dyrbart bibliotek.
J. F. N.
Kirin [ki-] l. Girin, kin. Tschuan-tschang, hufvudstad
i prov. Kirin i Mandschuriet, på vänstra stranden af
Amurs biflod Sungari, anses ha omkr. 90,000 inv. och
är näst Mukden den största staden i kinesiska riket
utanför den stora muren. Staden, som är föga mer än
200 år gammal, är h. o. h. byggd af trä. Betydande
tobaksodling samt flottning af trävaror och stor
svinafvel. (J. F. N.)
Kirjakkala [ki’r-], järnbruk i Bjärno socken,
Åbo och Björneborgs län, Finland, privilegieradt
1686, hade 1908 3 franche-comté- samt 5
smideshärdar, 2 ånghammare, 2 vattcnhammare,
l knipphammare, m. m. Årliga medeltillverkningen
utgjorde 1908 348 ton smältstycken och 12,2 ton
stångjärn. Brutto-tillverkningsvärdet var 108,500
mk och arbetarna 22. K. eges af Tyko bruksbolag.
A. G. F.
Kirjat-Arbå [kir-]. Se H e bron.
Kirjeje’vskij [kir-]. 1. Ivan Vasiljevi.tj K.,
rysk författare, f. 1806, d. 1856, tjänstgjorde en
tid vid inrikeskollegiets arkiv i Moskva och knöt,
under en studieresa i Tyskland, personlig bekantskap
med Hegel och Schelling. Han medverkade i Poeo-dins
tidskrifter "Moskvitianin" och "Moskovskij Sbornik",
tills de förbjödos af regeringen. I dessa tidskrifter
uppträdde K. som varm anhängare af slavofilismen,
särskildt ur religiös synpunkt, enär han under
längre tids vistelse hos eremiten Filaret af denne
stärkts i sin öfvertygelse om den ryska ortodoxiens
förträfflighet. - K:s samlade skrifter utgåfvos
1861. - 2. Petr Vasiljevitj K., den föregåendes
broder, f. 1808, d. 1856, samlade med stor flit
och kritisk urskillning ryska folkvisor, som
1860-74 utgåfvos af Bezsonov i 10 bd, innehållande
episk-mytiska, heroiska och rent historiska
folkvisor från Vladimirs tid fram till 19 :e årh.
A-d J.
Kirkby [k8’bi], "kyrkoby", namn på flera
engelska orter. 1. K. - i n - A s h f i e l d
[kö’bi-in-ä’.(fiidl. stad i grefsk. Nottingham. 10,318
inv. (1901). Kolgrufvor, strumpstolsarbeten.
2. K. - K e n d a 1. Se K e n d a 1.
3. K.-Stephen, kommun i grefsk. Westmor-land, vid
Eden, 14 km. s. ö. om Appleby. 4,634 inv. (1901).
Dess kyrka, S:t Stephen, härrör från saxiska tiden.
Brytning af koppar-, bly- och järnmalm samt stenkol.
J. F. N.
Kirkby’a Jones, paleont., ostrakodsläkte
från kar-bon- och permaflagringar
A. Uno:
Kirkcaldy [käkå’di], hamnstad i skotska grefsk. Fife,
vid norra stranden af Forth-viken, midt emot
Edinburgh, bildar med Dysart en kommun. 34,079
inv. (1901). K. är en af Skottlands lifligaste
fabriksstäder och har stora linneväfverier och
blekerier samt flera fabriker för tillverkning
af mattor (sedan 1877 äfven af korkmattor,
s. k. linoleum), ångmaskiner, socker, lergods
m. m. I omgifningen stenbrott och stenkol. K. blef
stad 1070. Det är Adam Smiths födelseort.
(J. F. N.)
Kirkcudbright [kökö’bri]. 1. (East Gallo-w
a y) Grefskap i södra Skottland, vid Solway
Firth. 2,328 kvkm. 39,383 inv. (1901). Största
dden af grefskapet är ett skoglöst, af hedar och
kärr uppfylldt bergland; endast sydöstra delen är
något jämnare. Hufvudfloden är Dee. Jordbruket är
obetydligt, men boskapsskötseln är betydande och utgör
jämte fisket befolkningens hufvudnäring. K. bildar med
Wigtown den forna prov. G a 11 o w a y (se d. o.). -
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Dees utlopp i
Kirkcudbrightviken af Solway Firth. 2,386 inv. (1901).
(J. F. N j
Kirke [ki’r-; grek. KiQxri, lat. Circe], grek. myt.,
en mäktig sierska och trollkvinna, dotter af Hellos
och okeaniden Perse, bodde på ön Aiaia i döt fjärran
västerhafvet, där hon e#de ett praktfullt, af tama
lejon och björnar bevakadt palats, i hvilket hon under
tjusande sång väfde undersköna kläder, sådana som
gudarna troddes bära. Homeros låter Odysseus landa
på Kirkes ö, och några af hans män, hvilka skickats
i förväg till palatset för att kunskapa, blefvo genom
K:s trollkonster förvandlade till svin. Odysseus, som
af Hermes erhållit ett skyddsmedel mot trolldomen,
tvang med draget svärd K. att återgifva dem deras
mänskliga gestalt, hvarefter han och hans män ett
helt år under lust och gamman kvarstannade hos K. Vid
skilsmässan gaf hon honom värdefulla råd med afscende
på rosans fortsättning. Yngre sagor omtala en son af
Odysseus och K. med namnet Telegonos. A. M. A.
Kirkebö [kir-], socken på Färöarna, omfattar
sydspetsen af Strömö (se kartan till Färöarna) med 236
inv. (1901), var under medeltiden (till 1557) säte för
Färöarnas biskop och ett prästseminarium. Kyrkan,
den enda på öarna från katolska tiden, byggdos
omkr. 1300 af ohuggen granit och ombyggdes 1874. Ännu
mera betydelsefull är den präktiga ruinen af en
omkr. 1500 påbörjad, men aldrig fullbordad domkyrka,
byggd af porfyrblock, 25 m. lång, 10,2 m. bred
och 8,4 m. hög; murarna äro 1,5 m. tjocka. Norske
konungen Sverre till-bra°;te sin barndom och ungdom i
landsflykt i K. och fick sin utbildning i prästskolan.
B. Ebg.
Kirkedörsnuten. Se Hallingskarven.
Kirkeordinans [ki-], da., kallades i Danmark den
. lag, som Kristian III 2 sept. 1537 utfärdade på
latin ang. de kyrkliga förhållandenas ordnande
i öfverensstämmelse med den 1536 genomförda
reformationen. Utarbetad under Bugenhagens medverkan,
stadfästes ordinansen i dansk öfv. (af Peder
Palladius) på herredagen i Odense sept. 1539 och
trycktes 1542. Dess bestämmelser öfverflyttades delvis
till Kristian V:s danska lag 1683, under det andra
delar väsentligen ändrades under Kristian IV 1629 och
1643; inalles utgöra de nu 2:a boken af ofvannämnda
lag. . E- ELȣ-
Kirkésion [kir-], lat. Gircésium, i forntiden en
viktig stad i Mesopotamien, vid Chaboras’ (Chaburs)
inflöde i Eufrat, var romarnas yttersta gränsfästning
vid Eufrat mot perserna. Euiner af staden vid El-
Ord, som saknas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
