- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
145-146

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirman - Kirmanschahan - Kirmes. Se Kermis. - Kirn - Kirnberger, Johann Philipp - Kirner, Johann Baptist - Kirograf - Kirogrammatomanti - Kirologi l. Chirologi. Se Åtbördsspråk. - Kiromanti - Kiroplast. Se Chiroplast. - Kiroplastik - Kirrha - Kirriemuir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidsträckt saltöken (Lut), i v. träffas ett ansenligt
högland. Äfven kuststräckan är på några ställen
bergig och utgör en del af Mogistan (äfven kalladt
Mekran eller persiska Belutsjistan). Det inre af
landet lider stor brist på vatten och har endast här
och där några ymnigare bergskällor. Till Persiska
viken rinna några obetydliga kustfloder. Klimatet
anses som det mest ohälsosamma i hela Persien. I
Nurmanschir och några få andra centrala distrikt
består jordmånen af alluviala lager och frambringar,
där vatten finnes, hvete, majs, korn, tobak,
bomull, saffran och frukter. Mullbärsträdet odlas
allmänt för silkesafvelns skull, hvita rosor för
beredningen af attar, en i österlandet högt värderad
essens. Viktigare än jordbruket är uppfödandet af
får, getter och kameler, hvilket lämnar råämnena till
provinsens enda nämnvärda industri, tillverkningen
af filtar, schalar och mattor, hvilka anses för de
finaste i världen. Såväl jordbruk som manufakturer
tryckas likväl af tunga skatter. Befolkningen, som
anslås till 500,000 pers., utgör en brokig blandning
af tadjiker, kurder, armenier, hinduer, araber,
larer, parser och judar. – Hufvudstaden K., äfven
benämnd Sirdschan, är belägen 1,853 m. ö. h. strax
s. om saltöknen på en fruktbar slätt, som anses
för Persiens kornbod. I dess inre finnas präktiga
basarer samt flera karavanserajer, moskéer och bad,
hvilka dock äro i förfallet skick. Från K. utgå
flera viktiga karavanvägar såväl åt norra delen af
riket som åt Persiska viken och Indien (öfver Herat
och Kandahar). Handeln är ännu ganska betydlig och
omsätter siden- och yllefabrikat, i synnerhet gröfre
schalar, i massa till Turkiet. En mängd ruiner vittnar
om stadens forna storhet. Inre och yttre oroligheter
medförde dess fall. 1794 intogs och sköflades
den af Muhammed kan, hvarvid murar och offentliga
byggnader jämnades med jorden. Plundringen pågick i
tre månader; en stor del af invånarna nedhöggs, andra,
enligt uppgift 30,000, jagades i landsflykt. Sedan
dess har staden endast långsamt repat sig. Dess
befolkning uppskattas f. n. till högst 40,000.
S. A. L.*

Kirmanschahan [kir-] l. Kermanschāh, stad och
distrikt i västra Persien, mellan Kurdistan och
Luristan. Staden har ett viktigt strategiskt och
kommersiellt läge vid vägen mellan Teheran och Bagdad,
är omgifven af befästningar och har omkr. 32,000 inv.
(J. F. N.)

Kirmes [kir-]. Se Kermis.

Kirn [kirn], stad i preussiska
reg.-omr. Koblenz (Rhenprovinsen), vid
Nahe. 6,588 inv. (1905). Stora garfverier.
(J. F. N.)

Kirnberger [ki’rn-], Johann Philipp, tysk musiker,
f. 1721 i Thüringen, d. 1783 i Berlin, lärjunge af
Kellner, Gerber och Seb. Bach, beklädde 1741–50
åtskilliga musiklärar- och direktörsplatser samt
blef 1754 kompositionslärare och kapellmästare hos
prinsessan Amalia i Berlin. K:s kompositioner äro
lärda och högligen torra; däremot vann han ett ansedt,
ehuru öfverskattadt namn som teoretiker, i synnerhet
med arbetet Die kunst des reinen satzes (1774–79).
A. L.*

Kirner [ki’r-], Johann Baptist, tysk målare, f. 1806,
d. 1866, studerade i München och Italien. K. skildrade
det sydtyska bondfolkets lif med dess grofkorniga
glädje och trohjärtade sinnelag. Hans bilder utmärkas
för skarp karakteristik
och frisk humor: Pristagarens återkomst (Karlsruhes
galleri), Spågumman och Tre badensiska friskyttar
1849
(båda i nya pinakoteket, München) m. fl.
(G-g N.)

Kirograf (af grek. che͡ı’r, hand, och gra’fe͡ın,
skrifva), handskrift; egenhändig skrift; original.

Kirogrammatomanti l. Chirogrammatomantī (af
grek. che͡ı’r, hand, gra’mma, skrift, och mante͡ı’a,
spådom), ett af handskriftstydaren A. Henze
m. fl. begagnadt namn på den vetenskap, som vanligen
kallas grafologi (se d. o.).

Kirologi l. Chirologī (af grek. che͡ı’r, hand,
och lo’gos, tal). Se Åtbördsspråk.

Kiromanti l. Chiromantī (af grek. che͡ı’r,
hand, och mante͡ı’a, spådom), konsten att spå i
handen, den föregifna förmågan att ur linjerna,
byggnaden och de köttiga delarna på flatsidan af en
människas hand kunna utröna hennes temperament och
kroppsbeskaffenhet samt med ledning däraf förutsäga
hennes timliga öden. Enligt kiromanternas mening
är hvarje mer viktig tilldragelse i en persons lif
föruttecknad i hans händer med outplånliga drag, till
hvilkas tolkning det emellertid kräfves en särskild
"vetenskap". Kiromantien säges ha först idkats
af kaldéerna och från dem kommit till egypterna,
af hvilka grekerna i sin ordning undfingo den. I
Indien blomstrar den än i dag, och kändt är, att
de från Indien härstammande zigenarna däraf göra
ett näringsfång sedan gammalt. Hos grekerna visade
redan Aristoteles böjelse att tillmäta kiromantiens
rön någon betydelse, men först Artemidoros (i 2:a
årh. e. Kr.) framställde i sina "drömtydningar" ett
utfördt system. Under medeltiden sattes kiromantien i
samband med astrologien; och att denna dubbelväfnad af
vidskepelse ännu ej är oåterkalleligen upplöst, därom
vittnar ött och annat skenbart djupsinnigt och med
attester späckadt arbete i kiromanti, hvilket söker
sin läsekrets bland våra dagars bildade. Bland de mera
bekanta kunna nämnas A. Desbarolles’ "Les mystéres
de la main" (1859; ny uppl. 1891) och Cheiros (=
grefve de Hamongs) "The language of the hand"
(1901). Det var emellertid under 1500- och 1600-talen,
som denna spådomskonst allmännast hyllades i Europa
och afhandlades inom litteraturen. Ännu i början
af 1700-talet höllos kiromantiska föreläsningar vid
många tyska universitet. Bland utöfvare af konsten
i senare tid har i synnerhet den franska spåkvinnan
m:lle Lenormand blifvit beryktad för sin praktik i
de högsta kretsar kring början af 1800-talet.

Kiropla’st. Se Chiroplast. – Kiroplastīk
l. Chiroplastīk, konsten att med händerna forma
bildverk af mjuka ämnen, såsom vax, lera, smör o. d.

Kirrha [kir-; grek. Κίῤῥα, lat. Ci’rrha], urgammal
stad och hamn i forngrekiska landskapet Fokis, belägen
vid Korintiska viken och nära mynningen af floden
Pleistos. K. hörde i äldre tiden under det närbelägna
Krisa och tjänade efter dettas förstöring länge
som hamnstad för Delfi. Några fornlämningar af dess
hamnbyggnader och fästningsverk finnas ännu i behåll.
A. M. A.

Kirriemuir [kirīmjō’ə], stad i skotska
grefsk. Forfar, 8 km. n. n. v. om staden
Forfar. 4,096 inv.. (1900). Linneväfveri.
J. F. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free