- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
167-168

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kitt - Kittéer - Kittel, äldre stafning kiettel, under 1600- och 1700-talen använd benämning på mörsarvärn (se d.o.) - Kittel, jaktv. Se Grytprof. - Kittel, Johann Christian - Kitteldal, geogr. Se Berg sp. 1416, och Dal sp. 1129. - Kittelform, trädg. Se Korgform. - Kittelforsheden - Kittelfångst. Se Ordalier. - Kittelfärgtryck. Se Tygtryck. - Kittelhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1391. - Kittelsen, Theodor - Kittelsten, kem. Se Pannsten. - Kitteltoppen. Se Kebnekaise. - Kittelvagn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5. Mastixkitt är en blandning af pulveriserad sandsten,
kalksten och blyglete och försättes pr 100 dlr med
7 dlr linoljefernissa. 6. Stenkitt: 21 dlr
krita, 63 dlr sand, 5 dlr blyhvitt och 2 dlr blyglete
knådas med mättad blysockerlösning till en pasta och
försättes med 6 dlr linolja. 7. Snabbhårdnande
kitt
: blyhvitt, gips, linolja och litet
vatten. 8. Vattentätt stenkitt: 2 dlr kiselgur,
1 d. blyglete, 2 dlr släckt kalk utröras med fernissa.

B. Hartskitt bestå af hartslösningar
eller smälta hartsblandningar, äro vattentäta
och elastiska, men föga beständiga mot värme.
Exempel på hartskitt äro 1. Mastixkitt: lika
delar mastix och linolja sammansmältas. 2. Glas-
och porslinskitt
: 30 dlr schellack, 10 dlr
mastix, 2 dlr terpentin och 110 dlr sprit. 3.
Träkitt: tjock alkoholisk lösning af schellack.
För att fästa trä på glas eller järn användes
kitt af 1 d. pulveriserad pimpsten i 1 d. smält
schellack. Det användes smält. 4. Hartskitt:
1 d. kolofonium (vanligen harts), 1 d. svafvel och
2–3 dlr pulveriserad sten. 5. Metallkitt
(för metall på trä): 4 dlr harts, 1 d. beck, 2 dlr
vax och 1 d. tegelpulver; användes varmt. Ett ännu
bättre kitt erhålles genom kokning af 1 d. kölnlim
och 1 d. schellack under tillsats af 1 d. slammad
krita. 6. Marinlim: 1 d. kautschuk löses
i 12 dlr terpentinolja eller petroleum och försättes
med 2 dlr asfalt eller schellack. Det användes varmt
och är utomordentligt starkt. Ett annat recept för
kautschukkitt är följande: 2 dlr talg smältas, 30
dlr finskuren kautschuk tillsättas och smältas
försiktigt under omröring, hvarefter mönja
eller kalk iröres. 7. Glaskitt: 1 d. kautschuk, 16
dlr mastix lösas i 64 dlr kloroform. 8. Asfaltkitt
l. asfaltmastix (se Asfalt).

C. Kaseinkitt (ostkitt): 4 dlr färsk, utpressad
ost knådas med 1 d. till pulver släckt kalk, då ett
kitt erhålles, som hårdnar hastigt och därför måste
användas genast. Med detta kitt hopfästas föremål
af trä, metall och glas. På flera sätt har man sökt
göra ostämnet hållbart. Så löses det i ammoniak.
Lösningen penslas på de föremål, som skola hopkittas,
och får torka. Sedan penslas kalkmjölk på, och
föremålen hoptryckas, då kittet fäster och hårdnar.
Enl. ett tyskt patent af A. Wenck göres kaseinet svagt
alkaliskt med kali- eller natronlut, upphettas 24
timmar till 60° C., utröres med kalk och vattenglas
och försättes med små mängder garfämnen för att
hastigare hårdna.

D. Linfrömjölskitt: 3 dlr linfrömjöl och 2
dlr rågmjöl ge, utrörda i vatten, ett utmärkt kitt
för tätning af destillations- och andra apparater
i laboratorier och fabriker.

E. Vattenglaskitt framställes af
natron-vattenglaslösning (33° Bé) och slammad krita,
vanligen under tillsats af svafvelantimon eller
zinkstoft.

F. Järnkitt användas för tätning af fogar
på föremål af järn samt att fästa järn i sten.
Enligt en föreskrift blandas 100 dlr järnfilspån med
1 d. salmiak och utröres med vatten eller ättika.
Ett annat recept är följande: 60 dlr järnfilspån,
2 dlr salmiak och 1 d. svafvelblomma, som utröras
med utspädd svafvelsyra.

Om Defays hofkitt se d. o.        E-t N-n.

Kittéer [kit-] är i gamla testamentet ett folk, som
hänföres till Javan (grekerna; jfr l Mos. 10: 4) och
motsvarar invånarna på Cypern, där staden
Kition erinrar om det bibliska namnet på
folket. Dessutom förekommer namnet kittéer i en
vidsträcktare bemärkelse, så att därmed åsyftas
folken på öarna och kusterna af Medelhafvet,
särskildt på de öar och kuster, som tillhöra
Grekland (jfr Jer. 2: 10, Dan. 11:30).        E.S-e.

Kittel, äldre stafning kiettel
(ty. kessel), under 1600- och 1700-talen
använd benämning på mörsarvärn (se d. o.).
L. W:sonM.

Kittel, jaktv. Se Grytprof.

Kittel [ki’tt-], Johann Christian, tysk musiker,
Seb. Bachs siste lärjunge, f. 1732 i Erfurt,
d. där 1809, blef organist i Langensalza och
(1756) i Erfurt. Han åtnjöt stort anseende
som orgclspelare, kompositör, teoretiker och
lärare. Bland hans få tryckta verk må nämnas Der
angehende praktische organist
(3 bd, 1801-08;
ny uppl. 1831) och Neues choralbuch (1803).
A. L.*

Kitteldal, geogr. Se Berg, sp. 1416, och Dal,
sp. 1129.

Kittelform, trädg. Se Korgform.

Kittelforsheden, kronopark i Lycksele socken,
Norra Lycksele revir, Västerbottens län,
öfverloppsmark afsatt till kronopark
genom K. M:ts befall-ningshafvandes utslag
16 maj 1882. Benämningen fastställdes af
Kammarkollegium 29 dec. 1885. Areal 4,864 har.
M-g.

Kittelfångst. Se Ordalier.

Kittelfärgtryck. Se Tygtryck.

Kittelhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1391.

Kittelsen, Theodor, norsk konstnär, f. 23
april 1857 i Kragerö, studerade i München i
slutet af 1870-talet och senare i Paris, men har
mestadels vistats i hemlandet. I München målade han
den realistiska genretaflan Strejk (1879, med väl
karakteriserade figurer). K:s förnämsta område har
sedan blifvit norska folksagor och norsk natur. I
sina teckningar uppenbarar han en bisarr fantasi
och en grotesk humor. Han tecknar troll och gastar
med en öfvertygande åskådlighet och är stark äfven
i djur-framställningen. För nordlandsnaturens lyrik
och mystik har han funnit rent personliga uttryck
- bättre dock i teckningar och akvareller än i
oljemålningar. Bland de sistnämnda märkas Eko (ungdom
i en båt ropar mot en bergvägg), Necken, som blickar
upp ur fjällsjöns yta, och Häxan, spinnande. Som
tecknare vann K. ett namn genom sina illustrationer
till Asbjörnsens folksagor. Han utgaf sedan Fra
livet i de smaa forhold
(2 samlingar, 1889-90),
Fra Lofoten (2 saml., 1890-91), Troldskab (1892),
Im thierstaate (Berlin, 1896). K. har äfven lämnat
teckningar till tyska tidningen "Simplicissi-mus". Han
är representerad i norska national-galleriet såväl
af målningar - De tolv vildänder (1897), Soria Moria
slot
(12 bilder), Jomfruland (15 färgbilder), Pesta
farer landet rundt
m. fl. - som af en mängd af sina
teckningar till flera af ofvan-nämnda publikationer.
G-g N.

Kittelsten, kem. Se Pannsten.

Kitteltoppen. Se Kebnekaise.

Kittelvagn, arkeol., kallas ett slags små fyrhjuliga
vagnar, vanligen af brons, som uppburit en därpå
stående kittel af samma metall. Kittelvagnar
voro i bruk under den yngre bronsåldern och
Hallstatt-tiden. De bekantaste äro funna i Sverige
(Ystad-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free