Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiushiu - Kivanäbb. Se Kivenäbb. - Kivat, folkstam. Se Himalayafolk. - Kivekäs, Ida Emilia. Se Aalberg. - Kivennapa. Se Kivinebb. - Kivenäbb - Kivi, zool. Se Apteryx. - Kivi, Alexis, pseudonym för finske författaren A. Stenvall (se denne). - Kivijärvi - Kivik - Kiviksmonumentet - Kivimaa, socken. Se Gustafs. - Kivinebb - Kiwisch von Rotterau, Franz - Kivonäbb. Se Kivenäbb. - Kivusjön - Kixa, spelt. Se Biljard, sp 380. - Kizil. Se Kisil. - Kizil-Adalar. Se Demonesoi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. hade holländarna ett faktori 1609–40,
och senare (1641–1856) på ön Deshima
invid Nagasaki, i Kagoshima, hufvudstad i
Satsuma, residerade den mäktiga daimiofamiljen
Shimazu, och därifrån utgick det farligaste
motståndet mot Japans europeisering. (Jfr
Japans historia, bd XII, sp. 1497–1502.)
J. F. N.
Kivanäbb. Se K i ven ä b b.
Kivat [ki’-], folkstam. Se Himalayafolk.
Kivekäs [ki’ve-], IdaEmilia. SeAalberg.
Kivennapa [ki7-]. Se Ki v in e b b.
Kivenäbb (Kiva- 1. Kivo-; jfr Ity. kivenibbe,
grälmakare, och sv. kif och näbb), medeltida namn på
ett slags skansverk af trä utanför hufvudfäst-ningen;
ordet finns äfven på många håll som ortnamn med oklar
innebörd (’stridsudden’?).
Kivi [ki’vi], zool. Se A p t e r y x.
Kivi [krVi], A l e k s i s, pseudonym för finske
författaren A. Stenvall (se denne).
Kivijärvi [ki’vi-], konsistoriellt pastorat af 2:a
kl., Jyväskylä kontrakt, Borgå stift, Finland, Vasa
län, Laukas härad, Saarijärvi domsaga. Landareal 1,264
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 5,825 pers. (1908).
A. G. F.
Kivik, uråldrigt fiskeläge och sedan 1890
munici-palsamhälle i Kristianstads län,
mellan Stenshufvud och Hvitemölla fiskeläge,
i kommunalt hänseende tillhörigt dels S. Mellby
socken, 496 inv. (1909), dels Hvitaby socken,
208 inv. Taxeringsvärdet (1909) 32,900 kr. å
jordbruksfastighet och 142,600 kr. å annan
fastighet. Omgifningarna äro mycket täcka, hvarför
platsen hvarje sommar besökes af ett stort antal
badgäster. Omkr. ett 60-tal hushåll sysselsätter
sig med fiske (mest af ål, torsk, flundra och
sill). Den dyrbara hamnen, som 1897-99 fick en
bruten vågbrytare, afsedd att skydda densamma för
nordliga och nordöstliga vindar, och fördjupades genom
muddring till 2,5-3 m. djup, har en nyttig areal af
32,960 kvm. Kostnaden för dessa arbeten uppgick till
omkr. 123,800 kr. (hvaraf statsanslag 91,000 kr.).
Wbg.
Kiviksmonumentet, ett i närheten af Kivik (se
En af hällarna i Kiviksgrafven.
d. o.), 320 m. från hafsstranden, liggande minnesmärke
(på stället kalladt Bredarör), som här-
stammar från bronsåldern. Det utgjorde urspr. ett
enda större stenkummel, men till följd af förstöring
består det numera af omkr. 20 stycken, alla sam-’
mansatta af större och mindre kullerstenar, det hela
med en gemensam omkrets af 68,25 m. Det mellersta och
största kumlet innesluter en stenkista af aflångt
fyrkantig form, 4,15 m. lång och 0,90 m. bred,
sammansatt af upprättstående, nästan fyrkantiga
stenhällar, hvar och en omkr. l,20 m. hög, ställda
med kanterna intill hvarandra och på insidan tämligen
släta. Ursprungligen bestod grafven af 10 sådana
hällar, 4 på hvardera långsidan och 2 på gaflarna,
men af dessa finnas numera endast 6 i behåll, alla
försedda med grundt inhuggna (inknackade) figurer,
men ingen skrift (se fig.). Till tak hade stenkistan
ursprungligen tre på tvären lagda större hällar, men
dessa finnas numera ej kvar. Kiviksgrafven sträcker
sig, liksom många likartade stenkistor, från n. till
s. och öfverensstämmer i alla afseenden med de under
den äldre bronsåldern vanliga grafvar, i hvilka
liken, merendels flera, jor-dades obrända. Den af
Sv. Nilsson framställda åsikten, att Kiviksmonumentet
skulle vara af feni-ciskt ursprung, ogillas af nyare
forskare. R. G-
Kivimaa [ki’vimä], socken. Se Gustafs.
Kivinebb [ki’vi-], fi. Kifvennapa, gränssocken
längs Systerbäck och Finska viken, i Äyräpää härad
och domsaga, Viborgs län, Finland. Landareal
733 kvkm. Befolkningen, finsk, 16,249 pers.,
hvaraf Kaivola grekisk-kat. församling räknar
145 personer (1908). Där finnas Korpikylä ångsåg
och Eaivola vattensåg. Imperiellt pastorat
af l:a kl., Nyslotts stift, Viborgs prosteri.
A. G. F.
Kiwisch von Rotterau [ki’-fånn], Franz, tysk
gynekolog, f. 1814 i Klattau i Böhmen, d. 1852
i Prag, blef 1842 docent i Prag och föreståndare
för en specialklinik för kvinnosjukdomar, 1845
professor i Wurzburg och 1850 i Prag. K. slöt sig till
Ko-kitanskys skola och tillämpade dess grundsatser
i sina arbeten, af hvilka de viktigaste äro Die
krank-heiten der wöchnerinnen (1840-41), Klinische
vor-träge iiber specielle pathologie und therapie der
krankheiten des weiblichen geschlechtes(~L:&\)å. 1845,
4:e uppl., bearb, af F. W. Scanzoni, 1854; 2:a
bd 1849, 3:e uppl., bearb, af dens. 1857; 3:e bd,
bearb, af dens., 1853), Beiträge zur gebnrts-kunde
(1846-48) och Die geburtskunde (1851; ofullb.).
(R. T-dt.)
Kivonäbb. Se Kivenäbb.
Kivusjön [ki-], stor af grefve v. Goetzen 1894
upptäckt sjö i den centralafrikanska grafsänkan,
under 2° s. br., på gränsen mellan Belgiska Kongo och
Tyska Öst-Afrika, 1,490 (1,455) m. öfver hafvet. Sjön
är sannolikt en genom Kirungavulkanerna uppdämd
del af grafsänkan, som en gång antingen bildade
ett med Edwardsjön sammanhängande vattenbäcken
eller åtminstone hade aflopp dit. Nu afrinner sjön
söderut genom Russisi till den omkr. 675 m. lägre
Tanganjika. Den är omgifven af höga, söndersplittrade
bergväggar; enligt upptäckarens uppgifter bestå
stränderna i n. af gamla lavor. Störst af dess många
öar är den skogbevuxna Kwijwi. Sjön är fattig på
fisk och mycket djup samt saknar därför krokodiler
och flodhästar; sådana finnas däremot i Russisi. Wbg.
Kixa, spelt. Se Biljard, sp. 380.
Kizil [ki-]. Se Kisil.
Kizil-Adalar [ki-]. Se Demonesoi.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
