Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellström, Adolf Vilhelm - Kjellström, Sven - Kjelzy, en namnform för Kielce (se d.o.) - Kjernander, Johan Sakarias - Kjernander, Jonas - Kjerrman, Anna, författarinna. Se Wahlenberg, A. M. L. - Kjerrulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Kjellström-Kjerrulf
186
leddö restaurationsarbetet af Örebro slott
1897- 1901. Grundlig kännare af kalkstenens
natur och värde som byggnadsmaterial, ifrade
K. tidigt för en vidsträcktare användning af
natursten inom byggnadsindustrien och har i så
måtto brutit väg för en sundare byggnadsteknik i
Sverige. K. kallades 1909 till korresp. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. M. D-r.
Kjellström, Sven, violinist, f. 30 mars 1875 i
Luleå, studerade vid konservatonerna i Stockholm
(1889-92) och Paris, var sedermera i flera år förste
violinist vid Colonnes orkester i Paris, har verkat
som violinlärare där och på senaste åren i Stockholm
samt har flitigt konserterat, mestadels i förening
med pianisten Alfred Roth, bl. a. i London och
rundtorn i Sverige. K:s spel bär vittne om ansenlig
naturbegåfning och solid utbildning.
Kje’lzy, en namnform för Kielce (se d. o.).
Kjernander, Johan Sakarias, missionär, f. 1711
(1712?) inom Högby socken, Östergötlands län,
d. omkr. 1800 i Calcutta, blef 1734 student i Uppsala,
men uteslöts 1735 ur Östgöta nation på grund af
ett i Norrköping gjordt försök att utprångla en
falsk sedel. K. flydde undan rättvisans arm till
Köpenhamn. Därifrån kom han till A. H. Francke i Halle
och åtnjöt i fyra år dennes undervisning, hvarefter
han af Society for promoting Christian knowledge
sändes som missionär till Ostindien (1740). Då
Cuddalore, dit hans första verksamhet förlades,
1758 intogs af fransmännen, begaf han sig till
det då ännu obetydliga Calcutta, där han rönte ett
vänligt mottagande af Clive och genom gifte kom att
disponera öfver en högst betydlig förmögenhet. På egen
bekostnad uppförde han i Calcutta en kyrka och flera
andra missionsbyggnader, bland dem en skola med fritt
underhåll för ett stort antal barn. Men K. gjorde ock
med största gästfrihet sitt hus till en samlingsplats
för musikälskare, vetenskapsmän och främlingar. Detta
lefnadssätt, jämte stora borgensförluster, som en
hans son ådrog honom, ledde därhän, att han slutligen
försattes i konkurstillstånd. Han valde nu en annan
vistelseort. Från Calcutta, där han varit "clergyman
of the established church and chaplain to the Indian
company" och där missionsverket efter hans tid gick
betydligt tillbaka, flyttade han till den holländska
besittningen Chinsura (30 km. norrut) och var där
1785-95 pastor vid en liten luthersk kyrka. Sina sista
år tillbragte han i obe-märkthet i Calcutta. K. skall
ha varit en man med utmärkta gåfvor och brinnande
nit för missionssaken.
Kjernander, Jonas, läkare, f. 26 juni 1721 i Lofta
socken i Kalmar län, d. 30 mars 1778 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1741 och med. doktor (med
första hedersrummet) därstädes 1749. 1749- 55 var han
provinsialläkare i Västergötland, 1757 -65 läkare vid
Ammeskaffningskontoret i Stockholm och praktiserade
därefter i hufvudstaden. 1776 utgaf han Utkast till
medicinallagfarenheten, för hvilket arbete honom
tillerkändes Patriotiska sällskapets guldmedalj.
ft. T-dt.
Kjerrman, Anna, författarinna. Se \V a h l e n-b e
r g, A. M. L.
Kjerrulf, svensk, urspr. holsteinsk ätt, Wolf 1. U l
f f, hvaraf en medlem, Anders, i början af 1400-talet
flyttade till Danmark och efter Kjer härad (Jylland)
antog namnet K. En ättling af denne Anders, Nils K.,
var landtdomare i Halland och
hade 2 söner, Mårten (se nedan) och Olof, som bägge
befvo kyrkoherdar och stamfäder för olika grenar af
den svenska släkten. - I Norge fanns släkten redan
på 1600-talet. Från en senare till Norge inflyttad
dansk gren härstammade statsmannen 0. E. K i e r u
l f (se denne) samt hans kusiner H a l f d a n och
T h e o d o r Kjerulf (se dessa).
1. M å r t e n N i l s s o n K. (se ofvan), präst,
f. 1607 i Veddige socken i Halland, d. där 1690, var
en tid pastor vid Aschenbergs halländska regemente
och blef 1662 kyrkoherde i Vessige och Askome
pastorat af dåv. Göteborgs superintendcntia.
Då danskarna 1676 inföllo i Halland och det visade
sig, att en stor del af detta landskaps invånare
fäst-hängde med sina sympatier vid Danmark, förblef
K. däremot sitt lagliga öfv7erhufvud, Sveriges
konung, orubbligt trogen samt verkade nitiskt
för Sveriges sak. Han anskaffade på egen bekostnad
proviant åt hären och gjorde sig genom förställning
underrättad om fiendens operationsplaner, hvilka
han därefter meddelade åt den svenske kommendanten,
generalmajor Sperling. Men en granne angaf honom
för danskarna, hvarefter K. fängslades och sändes
till Köpenhamn. Han beredde sig likväl snart
tillfälle att undkomma därifrån på det sätt, att
han i ett bykkar bars förbi vakterna ned till sjön
och med en skånsk båt fortsatte flykten till Malmö.
K. hade 9 söner, af hvilka 2 blefvo präster, 6
stupade som officerare i Karl XII:s krig och l blef
köpman i Göteborg. En K:s sonson, majoren Mårten
Fredrik, adlades 1772 och antog namnet Kjerrulff
von W o l f f e n.
Det har antagits, att K. som belöning för
sin visade trohet erhållit ett af Karl XI
utfärdadt kon-donationsbref, som tillförsäkrade K:s
efterkommande såväl på mans- som kvinnolinjen arfsrätt
till Vessige och Askome pastorat. Brefvet, enligt
uppgift da-teradt 24 nov. 1677, finnes emellertid icke
i Riks-registraturet. Några arfsanspråk framställdes
icke heller vid de två första tillfällena, då
pastoratet efter K:s död var ledigt (1690 och 1735),
utan först 1760. Då inlämnade komminister Petter
Wetterberg till Göteborgs domkapitel en vidimerad
afskrift af nämnda bref. K. M:t stadfäste detta 16
sept. 1760. Sedan dess har pastoratet varit ärftligt,
ända till år 1900. Efter noggranna undersökningar,
som konstaterade, att Karl XI säkerligen icke utfärdat
något kondonationsbref, tillbakavisade K. M:t detta
år alla arfsanspråk till det då lediga pastoratet
och förklarade, att det i vanlig ordning skulle
återbesättas såsom ett konsistoriellt pastorat.
2. Gustaf K., ättling af en broder till K.
l, veterinär, f. 16 jan. 1861 å Prästhytte bruk,
Hede-mora landsförsamling, blef student 1881,
genomgick Veterinärinstitutet och utexaminerades
därifrån 1885, utnämndes 1892 till stadsveterinär
i Stockholm och blef samtidigt föreståndare för
hälsovårdsnämndens ympanstalt. 1900 utnämndes
K. till medicinalråd, hvilket ämbete då
för första gången besattes med en veterinär.
K. har i främsta rummet verkat för inrättandet
af offentliga slakthus i vårt land. Han blef
1892 led. af Sv. läkarsällskapet, erhöll
1901 Sv. veterinärläkarföreningens guldmedalj,
blef 1904 led. af Landtbruksakad. samt promoverades
vid Uppsala universitets Linnéfest 1907 till med.
hedersdoktor. Han har utgifvit bl. a. Pla.ndbok i
köttbesiktning och åtskilliga broschyrer samt skrifvit
uppsatser i "Sv.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
