- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
195-196

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klaczko, Juliusz - Kladd - Kladderadatsch - Kladno - Kladodie, bot. Se Fyllokladie. - Kladomani - Kladrup - Kladsko, tjechiska namnet på Glatz (se d.o.) - Klaff - Klaffinsufficiens, med. Se Blåsljud, sp. 806, och Hjärtsjukdomar, sp. 868. - Klaffstenos, med. Se Blåsljud, sp. 806, och Hjärtsjukdomar, sp. 868. - Klafreström - Klafreström-Åsheda järnväg. Se Växjö-Klafreström-Åsheda järnväg. - Klafve. 1. Kreatursbindsle - Klafve. 2. (Kuberingsklafve), skogsv., instrument för mätande af trädens diameter - Klagande - Klagenfurt - Klgodag - Klagosång. Se Elegi. - Klagshamn. Se Klgstorp 2. - Klagstorp 1. Socknar i Malmöhus län - Klagstorp 2. Kalkbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

195

Kladd-Klagstorp

196

(1876; de två kanslererna äro Gortjakov och
Bis-marek). Hans historiska arbeten La poésie
polo-naise au XlX:e siécle (1862) och Une annexion
d’autrefois (1869; Unionen i Brest-Litowski)
visa tydligt författarens ståndpunkt. Af hans
romaner är en, Rufin Pietroicsky, öfv. på svenska
("Ru-fin Piotrovsky, en polsk ädlings öden uti
rysk fångenskap", 1863). Hans Causeries Florentines
prisbelönades af Franska akad. 1869 utnämndes K. af
Beust till hofråd i österrikiska utrikesministeriet,
men tog efter utbrottet af 1870-71 års fransktyska
krig afsked, uppehöll sig några år uti Italien
och blef sedan styrelseledamot i den österrikiska
"Länderbank". K:s politiska ståndpunkt var utprägladt
polsk-fransk och antitysk. Lll.

Kladd (höll. klädde, eg. smuts), handelsbok, i
hvilken köpmannen omedelbart i tidsföljd inskrifver
de löpande affärerna (prima nota); första utkastet
till en skriftlig uppsats. (Jfr Koncept.)

Kladderadatsch (ett nordtyskt utrop), en i
Berlin utkommande, af David Kalisch 1848 uppsatt
veckoskämttidning, som odlar hufvudsakligen den
politiska satiren. Tidningen redigerades 1886-1908
af J. Tröjan. Bland dess medarbetare ha E. Dohm,
R. Löwenstein och tecknaren W. Scholtz varit särskildt
omtyckta. Se "Der K. und seine leute 1848-1898"
(1898).

Kladno, stad i bömiska distriktet Smichow,
24 km. n. v. om Prag. 18,573 inv. (1900), mest
tje-cher. Rika stenkolsfält samt järngrufvor och
järnverk, vid hvilka omkr. 5,000 arbetare äro
sysselsatta och som årligen lämna omkr. 235,000
ton järn och stål. I stenkolsreviret
äro omkr. 10,000 arbetare anställda.
(J. F. N.)

Kladödie, bot. Se F y 11 o k l a d i e.

Kladomani (af grek. kla’dos, gren, och mani’a,
abnormitet), bot., abnormt rik förgrening af en växt.

Kladrub, by i Böhmen, distriktet Pardubitz,
vid Elbes högra strand. 729 inv. (1900),
tjecher. Kejserligt österrikiskt hofstuteri,
som existerade redan i början af 1600-talet
och levererar särskildt parad-vagnshästar
af gammal spansk ras till hofstallet i Wien.
B. C-m.

Kla’dsko, tjechiska namnet på Glatz (se d. o.).

Klaff (ty. klappe, fr. clef, eng. key),
mus., den mekanism, hvarigenom ett ljudhål
på ett träbiås-instrument kan öppnas eller
tillslutas. Äfven på bleckinstrument - dar numera
nästan uteslutande ventiler användas (se V e n t i 1)
- har klaffsystemet förr tillämpats: så ganska länge
på bygelhornet och på kenthornet (se dessa ord).
A. L.*

Klaff, anat. Se V al v el.

Klaffinsufficie’ns (af lat. insufficientia,
otillräcklighet), med. Se Blåsljud, sp. 806, och
Hjärtsjukdomar, sp. 868.

KlafFstenös (af grek. stenofs, trång, smal), med. Se
B l å s l j u d, sp. 806, och Hjärtsjukdomar, sp. 868.

Klafreström, järnbruk med masugn, stångjärnssmedja,
gjuteri och mekanisk verkstad, beläget i Nottebäcks
socken, Kronobergs län, vid K:s järnvägsstation å
Växjö-K.-Asheda järnväg och det korta vattendraget
mellan Änghultssjön och Norrsjön. Vid bruket
tillverkas handelsgjutgods, landtbruksred-skap m. m.;
dess kyrko- och ventilationsugnar äro bekanta. Det
tillhör kapten J. M. Ekströmer å Fågelfors, som inom
socknen eger K., Kålshult

m. m., 43/4 mtl, tax. till 366,500 kr. (1909), hvaraf
33,000 kr. å K. bruk samt 29,600 kr. å kvarn och såg.
Wbg.

Klafreström-Asheda järnväg. Se Växjö- Klafreströ m-Å
sheda järnväg.

Klafve (Klofve), föremål med två skänklar afsedda
att lägga kring annat föremål för att sammanhålla
detta. 1. Kreatursbindsle, bestående af två stycken,
hvilka som en ring fästas kring djurets hals. –
2. (Kuberingsklafve), skogsv., instrument för
mätande af trädens diameter. Det består af en
måttstock, som är försedd med en vinkelrät mot denna
utgående fast arm och oftast en annan, som är skjutbar
på måttstocken och som städse står parallellt med
den fasta armen. Vanligen göras klafvarna af stål,
då de hålla sig fullt precisa, mera sällan af trä,
enär dessa lätt glappa eller gå trögt. Man ser stundom
enarmade klafvar, hvarå den nyssnämnda skjutbara delen
saknas och på hvilka afläsandet af trädens diameter
därigenom blir mindre säkert. Stundom har man sökt
förse klafvarna med en del särskilda uppgifter. Så
kan man exempelvis å Fellenius’ klafve omedelbart
afläsa trädens kubikmassa, å Shermans och å Löfs
stockars värde o. s. v. Se Höjdmätning 3,
med fig. – 3. På äldre svenska mynt: två korslagda
pilar (se Krona och klafve). 1. H. J. Dft. 2. W. E-n.

Klagande, jur., kallas den, som besvärar sig
öfver myndighets beslut eller åtgärd, för att
däri vinna rättelse hos öfverordnad myndighet.
E. K.

Klagenfurt (slov. Celovec), hufvudstad i österrikiska
hertigdömet Kärnten, 446 m. ö. h., vid Glan, en bifiod
till Drau. 24,284 inv. (1900), 92 proc. tyskar, 7
proc. slovener. Staden är väl och regelbundet byggd
samt består af en inre stad och fyra förstäder. Dess
centrum bildas af Neuer platz, på hvilken stå en
1590 uppförd stenbrunn med bilden af en lindorm
(stadens vapen) och en 1873 rest staty af Maria
Teresia. K. är säte för Kärntens ståthållarämbete och
landesgericht m. m., landtdagen och furstbiskopen
af Gurk. Det har obergymnasium, biskopligt
seminarium, industri-, bergs- och landtbruksskola
m. fl. läroanstalter, museer (det historiska
museet Rudolfinum och naturhistoriskt museum),
landsarkiv. Tobaks-, järn- och läderindustri. Den
omgifvande trakten är rik på borgruiner och ståtliga
nya slott. – Staden nämnes första gången 648 och
har sedan 1518 varit Kärntens hufvudstad. 1809
refvo fransmännen dess fästningsverk, i hvilkas
ställe senare anlagts en Ringstrasse, som skiljer
den inre staden från förstäderna. Staden är genom en
4 km. lång kanal förenad med Wörthsjön (21 kvkm.).
(J. F. N.)

Klagodag (Allmän k l a g o d a g) kallas i Sverige
den dag, på hvilken öfver hela riket gudstjänst med
predikan öfver för dagen särskildt bestämd text hålles
med anledning af en konungs frånfälle.

Klagosång. Se Elegi.

Ktagshamn. Se Klagstorp 2.

Klagstorp. 1. Socknar i Malmöhus län. Se V ä s
t-ra Klagstorp och östra Klagstorp. - 2. Kalkbrott
i V. Klagstorps socken, Malmöhus län, tillhörigt
det 1896 bildade Klagstorps kalkbrotts aktiebolag
(aktiekapital 1,530,000 kr.), som därjämte inom
socknen eger kalkbränneri (med en ring-ugn i
14 afdelningar), en kalkgödningsfabrik (med 2
dcsintegratorer) samt hamnanläggningen K l a g s-

Ord, sora saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free