- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
215-216

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klason, Johan Peter - Klass - Klassföreståndare - Klassicism (se Klassisk) - Klassificera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

Klass-Klassificera

216

samt laborator 1887, allt vid Lunds universitet. 1890
utnämndes han till professor i kemi och kemisk
teknologi vid Tekniska högskolan i Stockholm. K. är
lärjunge till K. V. Blomstrand och har författat en
för den svenska kemiens historia mycket värdefull
minnesteckning öfver sin lärare (i Vet. akad:s
Lefnadsteckn., bd 4, 1909). En serie arbeten inom den
organiska kemiens område särskildt öfver merkaptaner
och andra svafvelför-eningar utfördes under hans
Lundatid. De medförde i praktiskt hänseende en enkel
bestämningsmetod för organiska sulfhydrater, som långt
senare fann användning vid hans undersökning öfver
de vid framställning af sulfatcellulosa uppkommande
illaluktande ämnena, som han visade i det väsentliga
utgöras af rnetylmerkaptan. Kommen till Stockholm,
öfvergick K. till Blomstrands specialområde,
metallerna molyb-den och platina. K. har dels
behandlat dessa ämnen i en serie framstående
experimentalundersökningar, dels uppställt en teori
för de ammoniakaliska pla-tinaföreningarna (jfr
Platina), som f. n. måste anses ge det bästa uttrycket
för dessa ämnens iso-meriförhållanden (i "Journal
fiir praktische chemie", bd 67). Bland arbeten af
rent vetenskapligt intresse må nämnas en originell
uppsats (1906) om salpetersyrans konstitution, hvari
experimentella stöd meddelas för K:s uppfattning,
att salpetersyra är en s. k. persyra med formeln ÖN
OOH. Äfven sina tidigaste undersökningar om organiska
svafvelför-eningar, såsom tioglykolsyra, har K. senare
återupptagit. Den organisk-kemiska syntesen har
att tacka K. för den viktiga metyleringsmetoden
medelst metylsulfat. Bland K:s nyare arbeten må
vidare nämnas en metod att framställa kemiskt
ren metylalkohol och etylalkohol genom hydrolys
af deras eter-svafvelsyror och i förening med
E. Norlin utarbetandet af noggranna tabeller för
vattenmetylalko-hollösningars specifika vikter. Under
de senare åren har K. i samarbete med yngre tekniker
och kemister utfört banbrytande undersökningar
inom två för Sverige viktiga tekniker, nämligen
torrdestillation af ved och dennas öfverförande i
pappersmassa, och med understöd af statsmedel ledt
en serie undersökningar öfver skogsprodukter, såsom
kåda m. m., åsyftande ett rationellt tillgodogörande
af virkestillgången i skogarna. Resultaten af
dessa undersökningar äro publicerade i Vet. akad:s
"Arkiv för kemi" och i "Teknisk tidskrift" samt i
"Jernkontorets annaler". 1909 utkommo de 10 första
afhandlingarna sammanfattade i ett band under titeln:
Kemiskt-tekniska undersökningar rörande Sveriges
industriellt viktigaste träslag. Man finner i dessa
arbeten synnerligen värdefulla rön ang. kolningen af
ved (jfr Fö r-k o In i n g), den första fullständiga
beskrifningen af vår urgamla framställning af
trätjära. Det må äfven anföras, att K. skri f vit den
svenska sockerhandelns och sockerindustriens historia
(i "Landtbruks-akad:s tidskrift", 1892), ett arbete
af fundamental

betydelse för kännedomen om hithörande
viktiga kulturella, tekniska, ekonomiska och
lagstiftningsfrågor. Han har äfven utfört
de första grundläggande undersökningarna
rörande våra brännmaterial, särskildt torfven
(i "Teknisk tidskr.", 1895). Hans undersökningar
och förslag rörande rening af afloppsvattnet från
sulfitcellulosafabriker (i "Teknisk tidskr.", 1908)
innehålla det utförligaste material, som existerar för
bedömandet af denna särskildt ur lagstiftningssynpunkt
viktiga fråga. K. är led. af Fys. sällsk. i Lund
(1877), Vet. akad. (1889),Landtbruks-akad. (1890)
och Vet. soc. i Uppsala (1905). En hyllning af K:s
vetenskapliga förtjänster var den af ett antal forna
elever författade storartade festskrift, som 12 juni
1910 öfverlämnades till K. (den innehåller äfven
själf biografiska uppgifter af K.). H. E.

Klass (af lat. cla’ssis, som blifvit sammanställdt
med caläre, kalla, sammankalla), urspr. hvar och
en af de sex afdelningar, i hvilka det romerska
folket var deladt på grundvalen af vissa politiska
och sociala skiljaktigheter; i allmänhet afdelning
af ett flertal enligt öfverensstämmande kännemärken;
afdelning af lärjungar i en undervisningsanstalt efter
måttet af inhämtade kunskaper (om fasta 1. slutna
klasser se Flyttning 2); en lärjungeafdelnings läsrum;
stånd, bildnings- och förmögenhetsgrad, afdelning af
medborgare i ett samhälle, hvilka ha ge-mensamhet i
yrke, företrädesrättigheter, lefnadsvill-kor, vanor
eller intressen; rang, förträfflighetsgrad; slag af
passagerarplatser på järnvägar och fartyg alltefter
graden af bekvämlighet och pris. I naturhistorien
betecknar klass en af de högre underafdel-ningarna
under ett af naturens riken eller under en af dessas
stora grenar. Dylika klasser äro själfva sammansatta
af ordningar, liksom återigen dessa äro delade
i familjer, bildade genom föreningen af släkten,
som under sig ha arter, hvilka å sin sida utgöra
sammanfattningar af varieteter och individer. I
botaniken särskildt förstås med klass en af de 24
afdelningar, i hvilka Linné indelade växterna i
sitt sexualsystem. I de moderna naturliga systemen
indelas växtrikets hufvudafdelningar i klasser;
angio-spermerna omfatta sålunda två klasser:
monokotyle-doner och dikotyledoner.

Klassföreståndare, lärare, hvilken, utom
undervisningsskyldighet, har till åliggande att
vaka öfver allmän ordning och disciplin inom en
viss "klass". Till hans uppgift hör vid svenska
läroverk att vara en förbindelselänk mellan skola
och hem; han skall, heter det, "söka genom en mera
personlig beröring med lärjungarna vinna en närmare
.kännedom såväl om deras individuella läggning och
enskilda förhållanden som äfven om deras framsteg
i studier samt deras flit och uppförande". Den
s. k. klasskonferensen (se d. o.) ledes af
honom. R. N-n.

Klassicism (se Klassisk), ensidig förkärlek för
antiken och den för densamma utmärkande eller
på antikhärmning grundade stilen och andan inom
litteratur och bildande konst, särskildt i motsats mot
romantik. - Klassicitet, egenskapen att vara klassisk,
mönstergiltighet; cten högre skolundervisningens
grundande på studiet af de antika folkens språk och
odling; sammanfattningen af grekernas och romarnas
litteratur. Se Heidenstam, "Klassicitet och germanism"
(1898).

Klassificera (fr. classijier), verkställa en
klassi-fikation (se d. o.).

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free