Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klemming. 1. Gustaf Edvard - Klemming. 2. Anna - Klemmingen, insjö i Södermaland. Se Trosaån. - Klempenow - Klencke, Karoline Luise von. Se under Karsch, A. L. - Klencke, W. Chr. von, författarinna. Se Chézy 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Klemmingen-Klencke
252
samlingen "Svensk dramatik", öfver hvilken
han utgifvit ett af sina bibliografiska
verk, Sveriges dramatiska litteratur till
och med 1875 (1863-79). 1860 förordnades
K. till e. o. bibliotekarie, utnämndes 1865 till
k. bibliotekarie och erhöll vid verkets omorganisation
(1877), såsom dess chef, titel överbibliotekarie. Från
bibliotekstjänsten afgick han som emeritus 1890. Utom
i Kungl. biblioteket tjänstgjorde K. sedan 1851
som Svenska akad:s bibliotekarie och 1854-72 som
amanuens i Kungl. myntkabinettet. Han var medlem
af Vitt. hist. o. ant. akad. (1858) och af flera
utländska lärda sällskap. Under en följd af år var han
dessutom ordf. i Svenska fornskriftsällskapet. Vid
Lunds universitets jubelfest, 1868, blef han filos.
hedersdoktor. S. å. tilldelade Sv. akad. honom Karl
Johans pris. - Redan 1864 ingaf K. planen till en
ny byggnad för Kungl. biblioteket och fick se denna
plan verkställd, då byggnaden i Humlegården, som
inredts efter hans förslag och till hvilken hans
oförskräckta energi lagt grundstenen, i slutet af
1877 mottog de dyrbara samlingarna i sitt förvar. Han
skilde den svenska samlingen från den utländska,
hvilka bägge förut varit sammanslagna. I* den nya
byggnaden förlades förvaltningen till centrum, för
besparing af tid och besvär. I låga gallerier, hvart
och ett försedt med sitt särskilda märke, uppställdes
böckerna fackvis på mindre, portativa hyllor,
alla af samma storlek, hvarigenom en omflyttning
kan verkställas med största lätthet och utan att
vålla någon rubbning i bibliotekets ordning, enär
icke någon lokalbeteckning (gallerimärke) finnes
i böcker eller kataloger angifven, utan endast de
olika litteraturafdel-ningarnas signaturer. I den
nya byggnaden fick han nödigt utrymme för sina vidt
omfattande litterära forskningar och jämförande
undersökningar. Där lyckades han t. ex. att af
pergamentsomslagen kring gamla räkenskaper från
Kammarkollegiets arkiv ark för ark hopplocka
de enda nu bevarade exemplaren af vår äldsta
liturgiska litteraturs vid reformationen utdömda
alster. K:s största lifsgärning är skapandet af
den i Kungl. biblioteket befintliga afdelningen
af svensk litteratur och särskildt af litteratur
rörande Sverige till år 1700, i hvilken de
flesta böckerna äro försedda med bibliografiska
anteckningar af hans hand. Intet land har en
sådan samling. En del af det myckna vetande han
under de mest minutiösa forskningar samlat har han
meddelat i Ur en antecknares samlingar (1868-73;
2:a uppl. 1880-82) och Ur en samlares anteckningar
(1883 -86). Bland hans öfriga, rent bibliografiska
verk må nämnas Anteckningar om Rudbecks Atland (1863),
Förteckning öfver K. bibliotekets samling af samtida
berättelser om Sveriges krig (1867; ny, betydligt
utvidgad uppl. 1888-91), Sveriges ka-lendariska
literatur (1878, tills, med G. Eneström), Sveriges
äldre liturgiska literatur (1879), Sverige till
frem,mande magier (politiska skrifter, 1881-
83), Svensk boktryckerihistoria 1483-1883 (1883;
tills, med J. G. Nordin) och Birgilla-literatur
(1883). K. bildade äfven en mycket märklig samling
af latinska medeltidshymner, påträffade inströdda
i ritualerna och andra källor. De utgåfvos 1884-87
i 4 bd under titeln Latinska sånger. Till Sveriges
bibliografi 1481-1600, utg. och redigerad af Aksel
Andersson, hvaraf 1889-92 utkom mö 4 hftn, omfattande
tiden t. o. m. 1530, upprättade K. den
fullständiga bokförteckningen -med utkast till
de flesta beskrifningarna, af hvilka dessutom
åtskilliga varit förut tryckta i andra hans
bibliografiska arbeten. Af många inkunabler
och böcker från 1500-talet har K. föranstaltat
fotolitografiska afbildnin-gar, hvilka, såsom
flera andra af hans verk, väckt stort uppseende
äfven bland utlandets finaste kännare. De af
honom utgifna skrifterna öfverstiga 60-talet. Jfr
A. Andersson, "Bibliographia Klemmin-giana" (1890),
äfvensom uppsatser öfver K. af B. Schöldström
(i "I kikaren. Minnen och anteckningar", 1890),
H. SchUck (i "Hist. tidskr." 1893), H. Wieselgren (i
kalendern "Svea" 1894) och R. Bergström (i "Ord och
bild", 1894). - Å nya kyrkogården vid Stockholm, där
K. ligger begrafven, reste vänner ("Pietas amicorum")
1895 en minnessten öfver honom.
2. Anna K., den föregåendes brorsdotter,
operasångerska, f. 6 febr. 1864 i Stockholm,
d. 8 aug. 1889 därstädes, elev af Håkansson
i konservatoriet 1882-85, senare af Arlberg,
konserterade i Köpenhamn 1886 och debuterade
1887 i Stockholm på Operan som Matilda i "Vilhelm
Tell" samt framför allt Julia i "Romeo och Julia"
med sådan stormande framgång, att hon genast fick
engagemang och blef använd i de mest olika uppgifter
(Agatha i "Friskytten", Elsa i "Lohengrin", Venus
i "Tannhäuser", Anna i "Don Juan", Valentine i^
"Hugcnotterna", Regementets dotter, Helena i
"Mefistofeles", Nemea i "Konung för en dag",
Prinsessan i "Per Svinaherde" m. fl.), till och
med så flitigt, att hon blef öfveransträngd och i
förtid skördades af döden. Hon egde väl ej snille,
men däremot en harmonisk förening af flera för en
operasångerska lyckliga egenskaper, yppig, nordisk
skönhet, osökt naturligt uttryck samt en särdeles
klangskön och jämn sopranstämma.
1. C. S-«. (B.-G.) 2. A. L.*
Klemmingen, insjö i Södermanland. Se T ros a å n.
Kle’mpenow, slott och ort i Vorpommern vid
Tollenseströmmen, eröfrades af svenskarna i
aug. 1630, återtogs kort därefter af de kejserlige
under hertigen af Savelli och besattes ånyo af de
förre i febr. 1631. K:s befästningar underhöllos
sedermera nödtorftigt, men 1681 beslöts deras
raserande. Svenskarna hade 1761 besatt K., som
31 aug. intogs af preussarna, men omedelbart
återtogs af en bataljon österbottningar. I
sept. eröfrade preussarna passet och ena bron vid
K., men 50 man under kapten De Laval försvarade
slottet, tills fienden drog sig tillbaka, då det
utrymdes, hvarefter det besattes af preussarna,
som 10 sept. öfverrumplades af svenskarna under
generalmajor Carpelan, hvilken dock snart lämnade K.
L. WrsonM.
Klencke, Karoline Luise von. Se under K a r se h,
A. L.
Klencke, W. Chr. von, författarinna. Se Chézy 2.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
