- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
265-266

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kleomenes. 1, son af Anaxandridas - Kleve. 2. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf - Kleve, Terkel. Se Klevenfeldt. - Kleve, Stella, pseudonym. Se Malling, Ingrid Matilda. - Klevenfeldt, Terkel - Klezk - Kli - Klibad. Se Bad, sp. 616. - Klibbal, bot. o skogsh. Se Al. - Klibbstakar. Se Bostad, sp. 1263. - Klibröd. Se Kli. - Klicevac - Kliché - Klick, anhang, ränkfullt kotteri. - Klick, Karl Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fabrik. Tillverkning af margarin, cigarrer och
maskiner; oljekvarn. I K. finnas gymnasium,
landt-bruksskola, kapucinkloster och
korrektionsanstalt. Stadens första ursprung går
tillbaka ända till romartiden; K. blef stad 1242.
(J. F. N.)

Kleve, T er k el. Se Kl e ven f eld t.

Kleve, Stella, pseudonym. Se Mailing, Ingrid
Matilda.

Klevenfeldt, T e r k e l, dansk historiker,
f. 1710, blef justitiesekreterare 1737 och
var dessutom assessor i Höjesteret 1744-71,
adlades 1747 (före adlandet hette han Kleve)
och dog 1777 som konferensråd. K. egnade sig i
synnerhet åt genealogiska och heraldiska studier
samt efterlämnade värdefulla samlingar till
danska adelns historia, hvilka numera förvaras
i Rigsarkivet. E. Ebg.

Klezk, köping i ryska guv. Minsk, Litauen,
s. v. om staden Minsk, vid Lau-ån, en biflod
till Pripet. Där slog öfverste K. G. Creutz 29
(g. st. 19) april 1706 med 1,000 ryttare 9,000
ryssar och kosacker under general Nicplij,
som förlorade omkr. 5,000 man.

Kli kallas med ett gemensamt namn de delar af
sädeskornet, som vid den på målningen följande
sikt-ningen afskiljas från mjölet. Ett hvetekorn
t. ex. består hufvudsakligen af fyra delar:
den af flera olika lager bestående öfverhuden,
ett därunder liggande, på ägghviteämnen (gluten)
rikt cell-lager, den stärkelserika kärnan och
grodden. Af dessa är kärnan den betydligaste
och den, som egentligen lämnar mjölet. De
öfriga, som utgöra kliet, äro alla mera sega
och elastiska, göra därför mera motstånd vid
målningen och pulvcriseras ej så lätt, utan
kunna sedan genom siktning afskiljas från det
fina mjölet. Genom att följa olika metoder vid
målningen kan man för öfrigt låta större eller
mindre mängder af kliets beståndsdelar ingå i
mjölet och sålunda framställa mjölsorter af olika
finhet. Ju mindre af kliet ingår, dess hvitare
blir mjölet, men dess mindre kommer också med af
det på näringsämnen rika glu-tenlagret. Söker man
åter att tillgodogöra sig detta fullständigt,
så mer än motväges det ökade näringsvärdet af
den omständigheten, att äfven cellulosapartiklar
från kornets öfverhud komma med i mjölet; och
dessa äro icke endast i och för sig så godt som
osmältbara, utan de reta äfven tarmkanalen, verka
därigenom afförande och hindra sålunda organismen
att fullständigt tillgodogöra sig det förtärda
mjölets närande beståndsdelar. Det är därför
ingen synnerlig fördel att använda s. k. sammalet
eller osik-tadt, d. v. s. klihaltigt, mjöl
till brödberedning, såvida man icke direkt
afser att låta brödet ha en tarmretande
och afförande verkan, såsom fallet är med
det s. k. Graham-brödet (jfr G r a h a ni,
S.) eller "dietiska klibrödet", hvilket mången
gång med fördel kan användas af personer, som
till följd af träget stillasittande e. d. lida af
förstoppning. Ehuru således kliet innehåller en
riklig mängd näringsämnen (det är i regel rikare
på ägghviteämnen än mjölet), har det dock till
följd af sin stora hårdsmälthet mycket ringa
näringsvärde för människan. Däremot nyttjas
det med fördel som foder åt djur, hvilkas
matsmältningsapparat förmår tillgodogöra
sig detsamma. (Om hvetekli se Hvete.) För
öfrigt begagnas kli till inpackning af finare
föremål, till stoppning i dynor o. s. v.
S. J-n.

Klibad. Se Bad, sp. 616.

Klibba!, bot. o. skogsh. Se Al.

Klibbstakar. Se Bostad, sp. 1263.

Klibröd. Se Kli.

Klicevac [kli’tjevats], ort i kretsen Posarevac,
i Serbien, vid Donau. I anledning af en där
påträffad intressant kvinnofigur i lera från
stenåldern företog M. Yassits gräfningar och
påträffade urnor med brända ben på ett djup
af l-1,5 ni. under flata marken. Urnorna äro
ornerade med inristade geometriska ornament,
inlagda med hvit massa. De ha smal botten,
vid buk, hög hals och vidt utbredd mynningskant
samt vertikalt ställda öron. Bland ornamenten
förekommer äfven meandern. Yassits anser
dem tillhöra Hallstatt-tiden (se d. o.). Se
M. Vassits, "La nécropole de Klicevac
(Serbie)" (i "Revue archéologique", 1902, I).
T. J. A.

Kliché l. Klisché (fr. cliché, af
clicher, afklappa) betecknar eg. detsamma
som ty. abklatsch, sv. afklapp, d. v. s. ett
aftryck af en upphöjd (fördjupad) bild (skrift),
taget i en lätt torkande eller hårdnande massa,
t. ex. starkt olimmadt papper (användt vid
kopiering af runstenar, monumentala inskrifter
o. d.). Inom boktryckeriet betecknade ordet
kliché till en början (före uppfinningen af
stereotypien) dels den form (matris), som togs i
gips, papier-maché, guttaperka eller stilmetall
direkt från en stilsats eller en xylografisk
träplatta, dels den i denna form sedermera
tagna, originalet liknande efterbildningen,
med hvars hjälp nya aftryck kunde tagas. Nämnda
träsnittsefterbildningar åstadkommas numera
vanligen på galvanisk väg, hvarför de
äfven kallas galvanotyper l. elektrotyper,
oftare dock kopparfällningar. Jämte det
att originalet sparas, kunna de galvaniska
klichéerna tagas i många exemplar, hvilka
sedan sändas åt olika orter, där de samtidigt
kunna aftryckas. Numera användes ordet kliché
vanligast om de genom de moderna fotomekaniska
(kemigrafiska) reproduktionsmetoderna efter
fotografier, träsnitt och annat tryck, teckningar
o. s. v. framställda illustrationstryckplattorna
(af zink eller koppar). Detta moderna
förfaringssätt har i hög grad bidragit till
utvecklingen af illustrationsväsendet (se Autotypi
och Zinkografi). För tryckpressen
anbringas klichén på fot af trä eller metall
till samma höjd som bokstafstyperna. - I bildlig
mening betecknas stundom med kliché någonting
dussinartadt, banalt, icke originellt på
litteraturens eller konstens områden o. s. v.

Klick (fr. clique), anhang, ränkfullt kotteri.

Klick, Karl Henrik, medlem af Anjalaförbundet,
f. 28 sept. 1753 (dödsåret ovisst), ingick tidigt
i krigstjänst och blef efter krigets utbrott 1788
öfveradjutant hos sin svärfader, generalmajoren
frih. K. G. Armfelt. Redan förut djupt invigd
i de finska själfständighetsplanerna och medlem
af Valhallaförbundet, blef han en af dem, som i
främsta rummet uppviglade armén till motstånd
emot Gustaf III. Det var han, som författade
de förnämsta upprorsskrifterna: Liikalanoten
af 9 aug. 1788, Anjaladeklarationcn af 12
aug. och brefvet af 25 aug. Sedan upprorsförsöket
strandat och i början af 1789 befallning utgått
om Anjalamännens fängslande, flydde K. med
sin vän, den beryktade G. V. Ladau, förklädd
till Ryssland. Huru litet ärlig han var i sina
själfständighetssträfvanden, framgår däraf, att

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:26:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free