- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
287-288

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klinkowström, Friedrich August - Klinodiagonal - Klinodoma - Klinografisk projektion. Se Projektion. - Klinohumit, miner. Se Kondrodit. - Klinoklor - Klinometer. 1. (Klinoskop) Instrument varmed ett plans eller en linjes lutning - Klinometer. 2. Sjöv. Ett instrument hvarmed såväl ett fartygs styrlastighet - Klinopinakoid - Klinopyramid - Klinoskop. Se Klinometer 1. - Klinostat - Klint. 1. (Bergklint), en brant och spetsig bergstopp - Klint. 2. Bot. Se Agrostemma och Centaurea. - Klint, Jonas Petri - Klint, af, svensk adlig ätt - Klint 1. Erik - Klint 2. Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

287

Klinkowström-Klint

288

Klinkowström, Friedrich August och
Joseph von. Se Kl i n c k o w s t r ö
m, sp. 272. Klinodiagonäl, krist., den
kristallaxel, som i det monoklina systemet
bildar sned vinkel mot de andra axlarna; vid
uppställningen af kristallen riktas klinodiagonalen
mot åskådaren. A. Hng. Klinodo’ma,
krist., längsprismat på en mono-Min kristall.
A. Ung. Klinogräfisk projektion.
Se Projektion. Klinonumit, miner. Se
Kondrodit. Klinoklor [-klår] Blake, miner.,
till klorgruppen hörande grönt fjälligt mineral,
bildadt som en iso-mori blandning af ung. l mol.
vattenhaltigt mag-nesiumsilikat och l mol.
vattenhaltigt magnesium-aluminiumsilikat.
Namnet kommer däraf, att vinkeln mellan de
optiska axlarna vanligtvis är mycket stor. _
A. Hng. Klinomäter (af grek. klméin, _böja,
luta, och me’tron, mått). 1. (Klinosköp)
Instrument, hvarmed ett plans eller en linjes lutning
mot horisonten mätcs. - 2. Sjöv., ett instrument
(se fig.), hvarmed såväl ett fartygs styrlastighet
som dess krängning och rullning kunna
undersökas. Instrumentet utgöres antingen af en
särskildt konstruerad pendel, hvilken vanligen
påverkar ställbara visare, som utmärka maximum
af krängning, eller ock af ett slags vattenpass.
L. H.* Klinopinakoid, krist., längsytan på en
monoklin kristall, d. v. s. den kristallyta,
som går parallellt med symmetriplanet.
A. Hng. Klinopyramid, krist., en efter
klinodiagonalen sträckt pyramidyta på en monoklin
kristall. A. Hng. Klinosköp [-skåp; af grek. klinein,
böja, och sko-péi’n, se]. Se Klinometer 1.

Klinostät (af grek. klinéin, vrida, och stato’s,
ställd), bot., en af J. Sachs (se d. o.) uppfunnen
inrättning, i hvilken en växt kan fasthållas
och långsamt vridas i horisontal eller vertikal
ställning. .Apparaten består af ett starkt urverk
(K i vidstå-

ende fig.), som långsamt kringvrider en axel
(A}. Axelns fria ända uppbär en metallskifva,
på hvilken kan fästas en blomkruka, en af en
glasklocka täckt korkskifva, en torftärning
eller något annat substrat för den växt, som skall
studeras. Klinostaten, som är ett af den fysikaliska
växtfysiologiens allra viktigaste instrument, användes
för undersökningar öfver växternas rörelser. Dess
axel kan ställas vertikalt eller horisontalt. I förra
fallet upphäfves heliotropis-

men (se d. o.), i det senare fallet geotropismen
(se d. o.), emedan ljuset, resp. tyngdkraften,
kommer att verka allsidigt på växten, önskar
man upphäfva endast geotropismen, ställes axeln
horisontalt, i rät vinkel mot det fönster,
vid hvilket apparaten är uppställd. Såväl
heliotropismen som geotropismen upphäfvas, om den
horisontalt ställda axeln är parallell med fönstret.
G- L~m-

Klint. 1. (B e r g k l i n t), en brant och
spetsig bergstopp eller bergudde; ett mera
framskjutande eller blottadt parti eller hörn af en
bergmassa. - 2. Bot. Se Agrostemma och Centau-rea.
1. E. E.

Klint, Jonas Petri, krönikeskrifvare (hans födelseår
är icke kändt), d. 21 okt. 1608 i östra Stenby,
blef 1558 student i Uppsala, prästvigdes 1564 och
erhöll 1568 östra Stenby pastorat af Linköpings
stift. K. skref en fortsättning af "Linköpings
biskopskrönika". Bland hans öfriga, dels i
Kungl. biblioteket, dels i Linköpings stiftsbibliotek
förvarade handskrifter märkas Om ihe tekn och
vidunder, som föregingo thet liliirgiske oväsendet
och Den svenska krönika om konung Gostaffs regemente.

Klint, a f, svensk adlig ätt, härstammar från
hä-radshöfdingen Esaias Klints (1685-1740) son E r i k
Klint (se K. 1), som 1805 adlades med namnet af K. Se
A. Nauckhoff, född af Klint, "Ätten af K. Anteckningar
ur släktpapper" (1905).

1. Erik af K., sjömilitär, f. 6 okt. 1732
på Kölby, nära Kalmar, d. 10 nov. 1812 på
Visborgs kungsgård på Gottland, ingick 1750 som
kofferdi-båtsman vid flottan och hade avancerat
till löjtnant (1755), då han 1757 förordnades till
chef för och navigationslärare vid den då nybildade
kadettskolan i Karlskrona. 1767 befordrades han
till kaptenlöjtnant, 1776 till major och 1788 till
öfverstelöjtnant. I 1788-90 års sjökrig utmärkte
K. sig synnerligen. Som chef å flaggskeppet "Gustaf
III", som förde storamiralen hertig Karl, deltog han
i slagen vid Högland (1788), hvarefter han utnämndes
till riddare med stora korset af Svärdsorden, vid
Öland (1789), vid Reval (1790), där skeppet med knapp
nöd blef räddadt och K. blef sårad, samt i Yiborgska
gatloppet (s. å.). Han utnämndes 1793 till öfverste
och 1795 till lotsdirektör, var 1798-1808
vice landshöfding på Gottland och blef 1805 adlad.
K. egnade sin verksamhet äfven åt fredliga värf,
och 1782-88 utarbetade han sjökort öfver Östersjön,
Kattegatt, Finska viken

och Bottniska viken.

2. Gustaf af K., den föregåendes son, sjömilitär,
kartograf, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april
1840 i Stockholm, visade tidigt synnerlig lust för
sjömansyrket och särskildt för sjömätningsarbeten,
ritade redan som yngling en del sjökort och anställdes
vid 16 års ålder efter aflagd officersexamen
(1787) som biträdande lärare vid sjökadettskolan i
Karlskrona. Under krigsåren 1788-90 tjänstgjorde
K. som flaggadjutant, bevistade därunder alla
sjödrabbningarna

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free