- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
295-296

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klippboningar - Klippbränning. Se Haf, sp. 989. - Klippdassar, zool. Se Hyracoidea. - Klippdel, anat. Se Hufvudskål, sp. 1228. - Klippdufvan, zool. Se Dufsläktet med fig. - Klipperskepp - Klippfisk. Se vidare Kbeljo och Torskfiske. - Klippfyr. Se Blänkfyr och Fyr, sp 133 - Klippgrafvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
"The cliff palace", den största och bäst uppförda

af klippboningarna i Mesa Verdes cañons. Efter

G. Nordenskiöld.


Chihuahua. Tarahumare- och pimasindianer påträffades
där ännu allmänt boende i floddalarnas grottor.

Af en särskild typ äro de grotthus, som ännu i
våra dagar bebos af eskimåiska fiskare vid Berings
sund. Dessa äro delvis urholkade i klippväggar, men
ha branta utbyggnader af drifved och pålar samt äro
täckta med hudar och jord.

Äfven i Gamla världen äro klippboningar ingalunda
okända. De märkligaste äro måhända de på ön Thera,
hvilken utgör större delen af randen af en krater,
som varit verksam i historisk tid. Vid norra ändan
af denna kraterrand ligger staden Epanomeria,
som består af flera rader hus, dels byggda på
afsatser, dels urholkade i klippan. Den lägsta
raden ligger omkr. 120 m. ö. h., den högsta nära
klippans topp. En väg i sicksack och trappor lämna
tillträde till husen. Ruinstaden Petra och dess
omgifning lämna ock exempel på klippboningar. På ön
Menorca finnes en förhistorisk cañonstad liknande de
nymexikanska klippstäderna. Jfr Grottinvånare.
(C. V. H-n.)

Klippbränning. Se H a f, sp. 989.

Klippdassar, zool. Se Hyracoidea.

Klippdel, anat. Se Hufvudskål, sp. 1228.

Klippdufvan, zool. Se Du f släktet med fig.

Klipperskepp, skpsb., ett slags segelfartyg,
som i anseende såväl till förhållandet mellan
hufvud-dimensionerna som till form i viss mån afviker
från andra segelfartyg. I Aberdeen, i Skottland,
byggdes, under namn af dippers (af dip, klippa,
skära), de första fartygen af denna form, med hvilken
man afsåg att gifva fartygen så stor snabbseglin
gsför-måga som möjligt. De voro mindre skonertar af
betydlig längd i förhållande till bredden, med skarpa
bogar och utfallande förstäfvar. Sedermera byggdes
i Amerika större fartyg af en konstruktion liknande
dessa clippers’; emedan de voro större, erhöllo de
namnet klippersfcepp. Från Amerika har byggandet af
klipperskepp spridt sig äfven till

andra länder. Dessa fartygs längd är minst omkr. 5
ggr bredden, djupgåendet endast omkr. hälften af
bredden, största tvärskeppssektionen särdeles
fyllig och ändarna mycket skarpa samt förstäf
och bog betydligt utfallande öfver vattnet,
J. G. B. (C. K. S.)

Klippfisk, benämning på en fiskvara, som beredes
af torskartade fiskar, hufvudsakligast vanliga
torsken. Sedan fisken blifvit fläkt och saltad,
luft-torkas den; och emedan vid denna torkningsprocess
ursprungligen gick så till, att fisken utbreddes
på klippor och berghällar, fick varan namnet
"klippfisk". En sådan metod nyttjas fortfarande på
många ställen; men äfven då fisken torkas på annat
sätt, kallas varan klippfisk. Tillverkningssättet är
något afvikande hos olika nationer. Se vidare K a-b
e l j o och Torskfiske.

Klippfyr. Se Blänkfyr och Fyr, sp. 133.

Klippgrafvar. Att i klippor uthugga hvilorum för
de hädangångne brukades under forntiden i många
länder, där de yttre förutsättningarna för deras
anläggning funnos och man egde förmåga att bearbeta
det hårda materialet. Naturliga grottor nyttjades
för begrafningsändamål redan under den äldre
stenåldern och äfven senare. De äldsta egyptiska
klippgrafvarna från det gamla rikets tid visa ofvan
berggrunden en fristående, aflångt fyrkantig byggnad
med platt tak och sluttande väggar (en "mastaba"),
från hvilken ett lodrätt schakt, en grafbrunn,
leder ned i djupet. I denna utmynnar en vågrät gång,
i hvilken sarkofagen har sin plats. Grafvar af detta
slag förekomma t. ex. omkring de stora pyramiderna
i Nedre Egypten. Klippgrafvar vid Beni Hassan, från
det mellersta rikets tid, ha formen af grottor med
en stundom kolonnprydd ingång. Klippgrafvar från det
yngsta rikets tid förekomma i stor utsträckning på
västra Nilstranden i de libyska bergen i närheten af
det forna Tebe. De ha mindre regelbunden anläggning
än de nämnda, men sträcka sig i form af gångar,
som stå i för-

Ord, som saknas under K. torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free