- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
305-306

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klister - Klistir l. Klystir. Se Lavemag. - Kliszo, by. Se Klissov. - Klitoris, anat. Se Könsorgan. - Klittamon. Se Klyftamon. - Klitter, danskt namn på dyner (se d. o.) - Kljasma - Kljuc - Kljutjevskaja sopka - Klo. 1. Anat. Se Nagel 1. - Klo. 2. Bot. Se Kronblad. - Klo. 3. Sjöv. Se Gaffel 3. - Kloak. 1. l Afloppstrumma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

305

Klistir-Kloak

306

ännu bättre, en lösning af i börjande förruttnelse
stadd gluten. För att få klister, hvilket i
allmänhet har stor benägenhet att ruttna, att blifva
håll-barare, tillblandar man terpentin eller upplöser
i det vid klistertillverkningen använda vattnet ämnen,
som verka antiseptiskt, såsom alun, salicylsyra o. d.
S. J-n.

Klistir 1. Klystir (grek. klyster). Se Lavemang.

Kliszow [klijåv], by. Se Klissov.

Kljtoris, anat. Se Könsorgan.

Kllttamon. Se Klyftamon.

Klitter, danskt namn på dyner (se d. o.).

Kljasma, biflod från vänstra sidan till Oka i
Ryssland, upprinner ur träsken i norra delen
af guv. Moskva och har en längd af omkr. 600
km., af hvilka 250 km. äro farbara för större
fartyg. (J. F. N.)

Ključ [kljutj], stad i Bosnien, i Bihač-kretsen,
vid Sana (en biflod till Unna), omkr. 1,500 inv. Vid
staden ett nästan otillgängligt klippfäste med barfrid
(från 1200-talet). Turistort.

Kljutje’vskaja sopka (ry., "den källrika vulkanen"),
jordens högsta vulkanbildning, 4,916 m., belägen
på Kamtjatka.

Klo. 1. Anat. Se Nagel 1. – 2. Bot. Se
Kronblad. – 3. Sjöv. Se Gaffel 3.

Kloak (lat. cloāca). 1. K. l. Afloppstrumma
kallas en under markens yta murad eller på annat sätt
anlagd kanal, afsedd att afföra vatten eller flytande
orenlighet. (Benämningen kloak har kommit alltmer
ur bruk; engelsmännen och amerikanerna säga sewer,
tyskarna siel eller kanal, fransmännen égout, och i
Sverige har man bibehållit den för vanliga aflopp
under vägar etc. gamla benämningen afloppstrumma
l. afloppsledning.) Det är egentligen inom städer, som
man funnit nödigt använda detta sätt för den flytande
orenlighetens bortförande, i stället för att därtill
använda öppna rännstenar. Redan i äldsta tider insåg
man fördelarna af underjordiska afloppstrummor. Det
gamla Rom egde ett dyrbart system af sådana, hvaraf
lämningar ännu finnas i den ryktbara Cloaca maxima,
byggd omkr. 600 år f. Kr. Äfven Kartago, Alexandria
och Jerusalem voro under sin storhetstid försedda
med systematiskt anlagda afloppstrummor. Efter

illustration placeholder
Fig. 1. Cloaca maxima i Rom och densammas mynning ut i Tiber.


romarväldets fall försummades underhållet af
kloakbyggnaderna. Myndigheterna blefvo likgiltiga
för alla frågor, som rörde hälsovården, och följderna
däraf visade sig i härjande farsoter, som fortgingo
århundraden igenom. Äldre tiders afloppstrummor
voro emellertid icke anlagda efter några vetenskapliga
metoder, och till följd däraf åstadkommo de
olägenheter i både ekonomiskt och hygieniskt
hänseende. Särskildt synes frågan om deras renhållning
ha orsakat stora obehag. Cloaca maxima t. ex. egde en
mycket stor genomloppsarea, en bredd af 4,2 m. och
en höjd af 5 m. (se fig. 1 o. 2) samt var försedd
med en flat botten. Renhållningen, som skulle ske
genom nedsändandet af manskap, blef oerhördt dyrbar
– sannolikt äfven därför, att detta arbete under
långa mellantider försummades. Det uppgifves, att
vid ett tillfälle, 400 år efter anläggningen, för
rengöring af Cloaca maxima och tillhörande bitrummor
utgifvits i vår tids mynt omkr. 3,5 mill. kr. Under
kejsartiden ordnades renhållningen på ett bättre sätt,
och redan under Augustus’ tid leddes vattnet från de
stora vattenledningarna in i kloakerna, hvarigenom
renhållningen af desamma i hög grad underlättades.

Först inemot 1840-talet började man efter
rationella grunder anlägga kloaker inom Europas
större städer. England tog härvid de första stegen,
därefter kommo Tyskland och Amerika. Frankrike har
visat mindre intresse, med undantag däraf, att Paris

illustration placeholder
Rom. London. Paris.

Fig. 2–4. Typer för hufvudtrummor.


under Napoleon III:s tid försågs med ett dyrbart
och intressant kloaksystem, men där renhållningen
dock är konstlad. Det karakteristiska i det moderna
systemet (det engelska) är annars, att trummorna
byggas efter principen att blifva själfrensande,
d. v. s. den framrinnande vätskan skall erhålla
så stor hastighet, att de uppslammade eller fasta
ämnena, som medfölja, ej skola afsätta sig på bottnen
eller sidorna. Härtill fordras tillräcklig lutning,
släta insidor, ändamålsenlig tvärsektion samt att
de fasta ämnena, såsom sand o. s. v., så noga som
möjligt hindras nedkomma i trummorna. Hastigheten af
vätskans rörelse står i ett direkt förhållande till
vätskemängden, dennas djup och trumbottnens lutning
samt i ett indirekt förhållande till längden af den
periferidel, som af trumvätskan beröres. Af sistnämnda
skäl gifves åt den moderna trumman en cirkelrund (se
fig. 3) eller äggformig genomskärning, hvarigenom
friktionsmotståndet blir det minsta möjliga. Den
äggformiga trumman nyttjas, där vattenmängden är
synnerligen växlande; och då den spetsiga ändan alltid
är nedåtvänd, erhålles genom denna konstruktion
en jämförelsevis stor hastighet äfven åt en ringa
vattenmängd. Den minsta hastighet, som vätskan i
en själfrensande trumma bör ega, är omkr. 0,8 m. i
sekunden. För att erhålla släta insidor utföras
trummorna af huggen sten, betong eller tegel; för
mindre ledningar användas glaserade stengodsrör. För
att fasta ämnen må hindras att intränga i trummorna,
utgöras inloppen från gator och gårdar af brunnar,
försedda med samlingsrum, i hvilka dessa ämnen till
större delen afsätta sig och där de med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free