- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
317-318

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klocka. 1. Ett för ringning afsedt metallredskap - Klocka. 2. Se Ur. - Klocka. 3. Klockliknande apparter, t ex dykarklocka (se Dykeri, sp. 1158) och gasklocka (se Acetylengasverk och Lysgas) - Klocka. 4. Ett slags kjol. Se Folkdräkt, sp. 745. - Klockarbol - Klockarboställe - Klockare. Till prästernas biträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skakningen i tornet och nedbringas det behöfliga antalet af
ringare. Elektriskt drifna ringverk för kyrkklockor
äro icke ovanliga vid nyare anläggningar. De bestå i
sin enklaste form af en elektrisk motor, som åverkar
en vefstake, hvars öfre ända genom en häfstång
eller balans svänger klockaxeln. En bättre anordning
erhålles genom motorer, hvilkas ankare ej rotera,
utan endast pendla fram och åter, hvarvid klockrepets
ända ömsom rullas upp på och ömsom rullas af en vid
motoraxeln fäst lintrumma och sålunda åstadkommer
ringningen. Härför kan användas t. ex. en asynkron
växelströmsmotor med endast en fas inkopplad eller
en likströmsmotor med speciell kompoundlindning. —
I Nord-Amerika och England nyttjas mångenstädes i
st. f. klockor de s. k. ståltrianglarna, som anslås
med hammare och äro tillräckliga ringningsredskap
för smärre områden.

2. Se Ur.

3. Klockliknande apparater, t. ex. dykarklocka
(se Dykeri, sp. 1158) och gasklocka (se
Acetylengasverk och Lysgas).

4. Ett slags kjol. Se Folkdräkt, sp. 745.

1. (J. C. G. H—r.)

Klockarbol, kam., benämning på ett slags ecklesiastika
boställen. "Bol" i kamerala sammansättningar har
enligt Wilskman betydelsen af "hus och föda". I 1723
års prästerliga privilegier användes för samma sak det
ännu mera betecknande ordet "klockarbord". Meningen
var nämligen, att klockaren jämte bostad skulle ega
hemmansbruk, tillräckligt att förse hans bord med
logens och ladugårdens alster. Klockarbol inrättades
redan i 11:e årh., och antalet var störst vid
tiden för reformationen. Då tillkom en ny klass
präster, kaplaner, och en stor del gamla klockarbol
förvandlades till kaplansbol. I nyare församlingar
ha klockarna i allmänhet endast boställen (se
Klockarboställe), icke bol i den gamla betydelsen.

Kbg.

Klockarboställe. I många församlingar ha klockarna
bland sina löneförmåner besittningsrätt till
boställen. Inom de gamla svenska provinserna
förekomma dylika gårdar ganska sparsamt, men
inom de forna danska provinserna har nästan
hvarje pastorat sitt klockarboställe med
i mantal satt jord samt ofta dessutom något
annexhemman eller annexjord. Enl. stadgandet i
prästerskapets privilegier 16 okt. 1723 äro dessa
boställen liksom klockarbol (se d. o.) befriade
från gästning, inkvartering och andra kronans
"besvär". Uppsikt öfver klockarboställen med hus
och skogar öfvas af K. M:ts befallningshafvande,
Kammarkollegium samt Domänstyrelsen (k. förordn. 10
nov. 1855, 14 nov. 1879, 10 nov. 1882 och 26
jan. 1894 m. fl.). Om husesyner och ekonomiska
besiktningar å dylika boställen stadgas i kungliga
förordn. 12 jan. 1757, 28 maj 1830 och 19 juli
1841. Byggnadsskyldigheten å klockarboställena
åligger på vissa orter församlingarna (vanligt i de
gamla svenska provinserna) och å andra befattningens
innehafvare (regel i de forna danska landskapen). En
del komministersboställen bär i jordeboken namnet
klockargård. Dessa anslogos efter reformationen
antingen direkt åt det lägre prästerskapet (kaplaner,
senare adjunkter), eller ock sökte dylika obefordrade
präster klockarlägenheter, då boställena sedan genom
häfd småningom förvandlades till verkliga kaplans-
eller komministersboställen. I ett stort
antal landsbygdsförsamlingar finnas äfven
enskilda personer tillhöriga hemman med namnet
klockargårdar. Alla dylika gårdar ha nog i
forna tider varit kyrkohemman och innehafts af
klockarna. Likaså torde alla sådana benämningar som
Djäknebygd, Djäknegård, Kanikegård o. s. v. tyda på,
att dessa fastigheter fordom innehafts af kyrkliga
funktionärer. Enligt officiella uppgifter, insamlade
af den s. k. klockarkommittén, funnos inom riket
1907 802 stycken klockarbol och klockarboställen
(många obebyggda) med ett sammanlagdt taxeringsvärde
af 2,502,372 kr. Lunds stift ensamt hade 244 dylika
fastigheter med ett taxeringsvärde af 1,417,232 kr. På
åtskilliga ställen ha socknarna olagligt "indragit"
klockarjordar. P. B.

Klockare. Till prästernas biträden för fattig- och
sjukvård, tillsyn af kyrkan med dess lösöre,
ringning o. s. v. valdes tidigt inom kristna
församlingar särskilda personer, som kallades diakoner
(hjälppräster) och sakristaner (närmast motsvarande
senare tiders sysslomän). I mindre församlingar
sköttes alla sådana icke rent prästerliga tjänster af
en enda person. I egenskap af ringningsföreståndare
benämndes denne klockare (förkortn. af klockringare)
eller på mlat. ædituus (kyrkotjänare). Under
katolska tiden var klockaren vanligen prästvigd och
kyrkoherdens biträde i allt slags tjänstgöring. Med
ringningens m. m. bibehållande efter reformationen
ansågs äfven klockaren vara behöflig. Han skulle
nu ock leda menighetens kyrkosång. Någon särskild
musikalisk kompetens fordrades emellertid icke af
honom. Stark röst och godt gehör voro nog. Snart
fick han äfven i uppdrag att inplanta katekesen
hos ungdomen. Genom kap. 11: 8 samt 24: 11 och 32
i 1686 års kyrkolag fastställdes dessa redan då
häfdvunna bestyr. Ledningen af kyrkosången nämnes
dock icke särskildt. Sagda lag räknar klockaren bland
kyrkans ämbetsmän (t. ex. kap. 24: 32, 33); endast
i rubriken till kap. 24 kallas han kyrkobetjänt,
hvilket ord dock enl. sammanställningen där betyder
ämbets- eller tjänsteman. Flera senare officiella
handlingar bekräfta samma ställning. Kyrkolagen
fastslog ock, att klockarens materiella bestyr skulle
stå tillbaka för hans ideella uppgifter. Säkerligen
på prästerligt initiativ gjordes dock i kap. 24: 32
ett medgifvande för domkapitlen att för klockaren
utfärda specialinstruktioner. Han fick därför en
sådan mängd uppassarbestyr, att föga tid blef öfrig
"att drifva barnaläran". Villigheten att betjäna
sattes framför dugligheten. Erinringar, som gifvas
kyrkliga myndigheter i prästerskapets privilegier af
16 okt. 1723 (§ 7), i flera kungl. bref på 1700-talet
samt i 1824 års skrifvelse ang. växelundervisningen,
antyda, att regeringsmakten insåg och ogillade dessa
missbruk. Nämnda stiftsinstruktioner degraderade
klockaren till kyrkobetjänt i samma mening som
kyrkvaktare m. fl., hvilken åskådning sedan genom
k. förordn. om kyrkostämma m. m. af 21 mars 1862 samt
instruktionerna om ekonomiska besiktningar ytterligare
befästes. Domkapitlens s. k. klockarstadgar, ehuru ej
lagligt upphäfda, efterlefvas sällan numera. Enligt
dessa skulle klockaren, utom hvad kyrkolagen stadgar,
bl. a. utföra psalmsång vid begrafningar; vårda
kyrkan och dess lösegendom; öfvervaka ordningen på
kyrkogården ang. gräfning o. d.; hålla kyrkans böcker
och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free