- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
319-320

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockare. Till prästernas biträden - Klockare, spelt. Se Bollspel sp. 1020 - Klockarpräst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handlingar i ordning; mottaga, framlämna och förvara
publika handlingar; utskrifva kungörelser
ang. gudstjänsten; uppbära och anteckna en del
inkomster till kyrkan; öfvervaka, att kyrkovaktare,
ringare m. fl. fullgöra sina åligganden; vårda
kyrkans minnesmärken; se till, att kyrkan blir belyst;
medfölja pastor på husförhör o. s. v. I städerna är
klockaren ofta mot särskild ersättning skrifbiträde
på pastorsexpeditionen. Om klockarens kompetens
stadgar kyrkolagen 24: 31: "Han skall vara ärlig,
trogen och flitig, boklärd och kunna sjunga och
skrifva, så att han däruti kan undervisa församlingens
ungdom". Föreskriften om hans boklärdom detaljerades
noga genom k. brefvet af 15 sept. 1773. Någon bestämd
klockarexamen eller föreskrift om viss kompetens i
sång för klockaren förekom dock aldrig. Enl. K. M:ts
utslag, t. ex. 30 juni 1899, behöfver sökande
till enbart klockarbefattning icke vidare styrka
s. k. boklärdom. För att bli klockare är nog att
vara myndig, att ha medborgerligt förtroende, att
kunna ställa borgen för handhafvandet af kyrkans
lösegendom samt, om det gäller befattning "på landet",
att förete "promoverad läkares" intyg öfver kunskap
och färdighet i s. k. vaccination (k. bref 19 juni
1805). Enär klockaren saknade verklig kompetens,
blef genom tillkomsten af 1842 års folkskolestadga
hans uppgift som skolmästare faktiskt, fast ej
uttryckligen upphäfd. K. M:ts utslag, t. ex. 16 juni
1859 och 17 maj 1861, visa, att han åtminstone ej
behöfver undervisa utan mot särskild ersättning. Genom
k. kung. af 8 dec. 1881 torde man kunna anse, att
klockarens särskilda undervisningsplikt i sång
blifvit upphäfd. K. M:t har åtminstone t. ex. 3
okt. 1884 förklarat, att klockare icke på något sätt
behöfver styrka sig kunna undervisa. Klockarens
ideella uppgifter äro alltså öfverflyttade på
andra funktionärer, och de materiella bestyren
ha med få undantag öfvertagits af kyrkovaktare,
ringare och dödgräfvare. Hvad ringningen angår,
skall han endast "tillse, det ringningen i behörig
ordning och på bestämda tider verkställes" (k. utslag
6 nov. 1874 m. fl.). Klockarens brefbäringsskyldighet
upphäfdes genom lag af 21 sept. 1888. Antecknandet af
nattvardsgäster kommer i följd af kyrkomötets beslut
1908 antagligen att upphöra. Att klockaren skall
vara prästerna "vid handen", medfölja på sockenbud
o. d. har icke på länge tillämpats. Enligt lag af
14 okt. 1898 skall klockaren vid mässfall afkunna
äktenskapslysning. Det ej lagstadgade bruket, att
klockaren skall sjunga å kyrkogården vid begrafningar,
kvarstår ock mångenstädes. Som en konsekvens af
utvecklingen har därför — särskildt genom en till
K. M:t 6 juli 1900 från rikets organister och kantorer
ingifven petition — yrkats, att klockarinstitutionen
som föråldrad måtte afskaffas. Sedan kyrkorådet
efter platsens ledigannonsering 3 ggr i "Post-och
inrikes tidningar" bland de sökande uppfört tre på
förslag, väljes klockare numera af församlingen
enligt samma grunder, som gälla för rösträtt
å kyrkostämma. Ofta förenas klockartjänst med
organist-, kantors- eller folkskollärarbefattningar
(enl. k. stadg. 4 maj 1894), hvarvid dock vid
förening med folkskollärartjänst fordras vederbörande
domkapitels medgifvande. Af rikets 2,327 klockar-
och kyrkomusikerbefattningar voro 1,765 1907 förenade
med folkskollärartjänster. Därvid kan naturligtvis
icke klockaren ha några nämnvärda bestyr att utföra. I
vissa patronella pastorat är (enl. K. M:ts utslag 13
maj 1785) tillsättningen af klockartjänst förbehållen
åt patronus. Lönerna för klockarsysslor reglerades
senast enl. k. förordn. 2 nov. 1883 samt växla från
ett tiotal till (i förening med kyrko-musikertjänst)
öfver 4,000 kr. I stad skall klockare också förses
med bostad eller ersättning därför. Klockare äro
ännu delaktiga af prästerskapets s. k. privilegier
samt åtnjuta nådår för efterlefvande hustru och
barn (k. bref 28 mars 1798, 23 sept. 1830 och 12
okt. 1832). 1910 anhöll riksdagen i skrifvelse
till K. M:t om sådant förslag till lagändring, att
äfven kvinna må inneha klockartjänst. På grund af
organisternas och kantorernas nyssnämnda petition
tillsattes enl. K. M:ts beslut 14 juni 1907 en
särskild kommitté (prosten A. T. Pettersson,
lektor K. Beckman, folkskolläraren-kantorn
P. Borgh samt senare f. d. kanslirådet V. Beskow)
för att uppgöra förslag till ändrade bestämmelser
ang. klockarinstitutionen. I sitt utlåtande
(31 jan. 1908) föreslog kommittén enhälligt, att
klockarinstitutionen såsom i grund föråldrad måtte
afskaffas och ersättas med en kantorsinstitution samt
att alla klockarnas förmåner, liksom deras viktigare
funktioner, skulle öfverflyttas på kantorerna. Enligt
officiella uppgifter 1907 hade 17 svenska församlingar
själfva afskaffat klockarbcfattningarna. I Danmark
afskaffades klockar-(degn)sysslan redan 1812.

P. B.

Klockare, spelt. Se Bollspel, sp. 1020.

Klockarpräst, präst, som innehar klockartjänst. Under
reformationstiden fanns i Sverige stundom sådant
öfverflöd på präster, att man kunnat tala om ett
prästerligt proletariat. Obefordrade präster började
därför antaga klockarbefattningar. Troligen samtidigt
vardt det ånyo bruk, att dylika klockare blefvo
ämbetsbiträden åt sina förmän, kyrkoherdarna. Då
prästeståndets makt och anseende ökades, ansågs
det emellertid icke förenligt med predikoämbetets
värdighet, att några dess medlemmar utförde
klockarens sysslor. Vid ombyte af klockartjänster
inom de äldre svenska provinserna hände därför
ofta, att befattningen förändrades till kapellans-
eller komministertjänst. Tillhörande boställe
eller jord anslogs därvid åt den nya befattningens
innehafvare. Vid så uppkommen prästbefattning kallas
bostället ännu i dag stundom klockargård. Inom
Lunds stift, där blott få komministraturer funnits,
förmärktes däremot ingenstädes, "att församlingarnas
invånare hyste mindre aktning och förtroende för de
ordets tjänare, hvilka innehade klockarlägenheter,
än för dem, hvilka i egenskap af särskilda adjunkter
biträdde kyrkoherden". Därför ansåg man fortfarande
lämpligt, att "gamla, förtjänta, men af lyckan
missgynnade prästmän" fingo anlita "den enda utväg
som gafs dem till bärgning", nämligen att söka
klockarlägenheter. Sydsvenska klockarbefattningar voro
nämligen fordom lika gifvande som mindre pastorat i
det öfriga Sverige. Vid upprättandet af förslag till
dylik klockartjänst måste dock för att i någon mån
"bibehålla församlingarnas valfrihet" åtminstone ett
rum upptagas af lekman (enl. k. br. till konsistorium
ecclesiasticum i Lund 6 okt. 1820). Prästerna profvade
därvid såsom vid sökandet af pastorat genom att
förrätta högmässogudstjänst. En dylik klockarpräst
är fortfarande skyldig att mot särskild ersättning
af pastor biträda denne som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free