Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorväte - Kloryl, kem. Se Kloretyl - Klorzinkjod - Klosé, Hyacinthe Éleonore - Klose, Friedrich - Klosett - Klosländor, zool. Se Näbbsländor. - Kloss, Johann Georg Burkhard Franz - Klossbroms, maskinb. Se Broms, sp. 243. - Klossbeläggning - Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
339
Kloryl-Kloster
£40
utgör den en stark syra, saltsyra (se vidare
d. o. och Klor). ’
H. E.
Kloryl, kem. Se Klo re ty 1.
Klorzinkjod, bot., ett i den botaniska mikrokemien
allmänt användt reagens för påvisande af cellulos
(som däraf färgas violett), bestående af en lösning
af jod i koncentrerad klorzinklösning och jodkalium.
G. L-m.
Klosé [klase], Hyacinthe Éléonore, fransk
klarinettist, f. 1808 på Korfu, d. 1880
i Paris, var 1839-68 klarinettlärare vid
Paris’ kon-servatorium. Han öfverförde
Bohms klaff system på klarinetten (1843),
komponerade solosaker för instrumentet samt
militärmusik och utgaf en klarinett-skola.
E. F-t.
Klose [klase], Friedrich, tysk tonsättare, f. 1862
i Karlsruhe, elev af Bruckner m. fl., sedan 1907
kompositionslärare vid Münchens konservato-rium,
har gjort sig känd genom större tonverk, bl. a. .en
mässa, den symfoniska dikten Das leben ein traum
(1899), den "dramatiska symfonien" Ilsebill (1903).
Klosett (eng. closet), afträde. För bortskaffande
af exkrementer och urin på ett sätt, som beräknas
vålla så ringa hygieniska obehag som möjligt, ha
många metoder varit använda och försökta. Bland
dessa är det emellertid hufvudsakligen endast två,
som f. n. allvarligare deltaga i konkurrensen:
torrklosettsystemet och vattenklosettsystemet. Bland
tillämpningar af torrklosettsystemet är det
endast "tunnsystemet", som någorlunda fyller
hygienens kraf. Härvid uppsamlas latrinen i
tät behållare ("tunna" eller "kärl") helst af
galvaniserad och asfalterad stålplåt, som är på
vattentätt underlag uppställd inom en låda eller
stomme af trä, hvarifrån en pålitlig luftutsugning
försiggår genom ett rör, som står i förbindelse med
ständigt varm evakueringspipa. Inom klosettstommen
uppstår under ofvan antydda betingelser ett visst
undertryck hos luften, hvilket är ett oeftergifligt
villkor för, att osunda gaser ej skola uttränga ur
klosettstommen till omgifvande luften. Till besparande
af "hämtningar" bortledes, där så kan ske, urinen
till kloak. – Vattenklosetten (eng. water-closet,
förkortning W. C.) afser exkrementernas omedelbara
bortspolande medelst vatten, hvarigenom dylika ämnen
aldrig komma att bli kvar någon nämnvärd tid inom
klosetten. Vattenklosetten består (se fig.) af bäcken,
spolcistern med tillbehör och rörsystem. Bäckenet
utgöres af en behållare af porslin eller emaljeradt
järn, i hvilken före begagnandet befinner sig vatten,
hvaruti exkrementerna nedfalla. För att verkställa
utspolningen får medelst en häfvertanordning en
viss portion vatten ur spolcisternen i en kraftig
stråle skölja genom bäckenet, hvars innehåll därvid
föres ut i afloppet. För att hindra osunda gaser att
upptränga i rummet ur afloppsröret, är detta medelst
"vattenlås" afspärradt från bäckenet. Rörledningen
fortsätter nedåt till allmänt aflopp samt uppåt –
för ventilation – upp öfver byggnadens tak. Ett
oeftergifligt villkor för anordnande af w. c. å en
ort är, att antingen afloppsvattnet utrinner i ett
tillräckligt stort vattendrag eller ock underkastas
sådan rening, att vattendragets förorening ändock ej
blir för stor. Vid uppfyllande af detta villkor och
vid omsorgsfullt utförande samt skötsel i öfrigt
är w. c. att anse som den mest hygieniska af de
anordningar, som afse latrinämnens aflägsnande. Men i
motsättning härtill kan äfven sägas, att få
anordningar äro mera egnade att vålla hygieniska
 |
| Schematisk framställning af vattenklosett. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
