- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
355-356

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klotz, Christian Adolph - Klotz, Reinhold - Klotzianism. Se Klotz, Chr. A. - Klotzsche - Klovicker, bot. Se Ornithopus. - Klown. Se Clown. - Kloärt, bot. Se Oxytropis - Klubb

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

355

Klotz-Klubb

356

siska forntiden. K. sökte hämnas på sina motståndare
genom plumpa motskrifter, men hans anseende sjönk
alltjämt. Han verkade för latinets studium genom
dikter på detta språk, Carmina omnia (1766), Opuscula
pJiilologica et oratoria (1772), och kritiska upplagor
af antika författare. - Han efterträddes af en svensk,
Hans Thunman (se d. o.).

Klotz, Reinhold, tysk filolog, f. 1807, d. 1870,
blef 1832 e. o. professor och 1849, efter Hermanns
död, ord. professor i klassisk filologi vid
universitetet i Leipzig. K. utvecklade stor flit i
den textkritiska behandlingen af den grekiska och den
romerska litteraturen. Han utgaf bl. a. Cle-mens
Alexandrinus’ "Opera omnia" (4 bd, 1831 -34),
tragedier af Euripides samt Devarius’ "Liber de
graecse linguae particulis" (2 bd, 1835 -42). Bland
de latinske författarna valde han främst Cicero till
föremål för sin forskning. Han ombesörjde en reviderad
uppl. af dennes samlade verk (11 bd, 1851-56; 2:a
uppl. 1863-72), utom det att han särskildt utgaf
hans tal m. fl. skrifter. Ett värderikt arbete är
K:s Handwörterbuch der lateinischen sprache (2 bd,
1847-57; 6:e aftr. 1879). Nämnvärda äro äfven hans
Handbuch der lateinischen literaturgeschichte (l:a
delen, 1846) och Handbuch der lateinischen stilistik
(utg. 1874). K. ledde det filologiska seminariet
i Leipzig och deltog 1832-56 i redaktionen af
"Jahrbiicher fiir philo-logie und pädagogik".

Klotziani’sm. Se Klotz, Chr. A.

Klotzsche, by och luftkurort samt
badanstalt i konungariket Sachsen, nära
Dresden. 4,205 inv. (1900). Handskfabrik.
J. F. N.

Klovicker, löt. Se Ornithopus.

Klown. Se Clown.

Kloärt, bot. Se Oxytropis.

Klubb (eng. club, som af W. Skeat sammanställes med
sv. klump, dial. Uubb, och således eg. betyder en hop,
en samling af människor), slutet sällskap af personer
med samma yrke eller samhällsställning, hvilka mötas
i en bestämd lokal för att äta eller dricka i samkväm,
läsa tidningar, roa sig med spel eller utbyta tankar i
allmänna frågor; ett sådant sällskaps lokal. - England
är klubbväsendets hemland. Församlingsfriheten, den
utvecklade allmänandan, de uppdrifna fordringarna på
lifvets bekvämligheter och det stela umgängeslifvet
inom familjerna ha varit de främst verkande orsakerna
till uppkomsten af de engelska klubbarna. Under 17
:e och 18:e årh. uppstodo flera sådana; de hade sina
samlingsrum på dåtidens kaffehus och spiskvarter. Den
första man känner var Bread streat (Friday street)
club, stiftad af sir Walter Raleigh. Bland dess
medlemmar finna vi Shakspere, Beaumont, Flet-cher och
Donne; den hade sitt tillhåll på Mermaid tavern. En
dylik, som något senare höll till på Devil tavern,
sades vara bildad af Ben Jonson. Den högt ansedda
Literary club stiftades 1764 af sir Joshua Reynolds
och doktor Sam. Johnson. Addison skildrade i början
af 18:e årh. i "Spectator" sin tids klubbar. Bland
dessa lefva ännu många, som till syfte ha endast gladt
kamratskap och middags-ätning (t. ex. Royal society
club). - Bland Londons många politiska klubbar äro
de förnämsta Carlton, Conservative, Junior Carlton,
Junior Conservative, Constitutional, S:t Stephen’s,
Reform, National liberal och Eighty. Bland de vittra
och vetenskap-

liga intages ett framstående rum af Athenceum
(af-sedd för skönlitterära och vetenskapliga förmågor,
framstående konstnärer samt mecenater), till hvilken
inträdet är högeligen försvåradt. Af öfriga klubbar må
nämnas Travellers’, Alpine, Bachelors3, Jockey-club,
National (för anhängare af anglikanska kyrkan),
militärklubbarna United service och Army and navy,
East India united service och Garrick (från 1831,
för dramatikens gynnare och vänner). Dessa klubbars
hus äro ofta praktfulla palats (många belägna vid
Pall Mall och Piccadilly), och några af dem inrymma
dyrbara bok- och tafvelsamlingar. I spetsen för en
klubb står vanligen en förvaltningskommitté; inval
verkställas af denna eller genom allmän ballo-tering,
hvarvid gemenligen l svart kula på 10 utesluter
den föreslagne. I nyare tid har ett stort antal
arbetarklubbar (working men’s clubs) uppstått. Äfven
i Edinburgh, Dublin och en mängd provinsstäder finnas
klubbar i samma stil som de londonska. För öfrigt
är det endast i Nord-Amerika, som ett klubb-lif i
utpräglad engelsk anda förekommer. Jfr J. Timbs,
"Club life of London, with anecdotes of clubs,
coffee-houses and taverns" (2 bd, 1866) samt
"History of clubs and club-life in London" (1873),
J. Rodenberg, "Studienreisen in England" (1871;
"Bilder ur lifvet i England", 1873). - I Frankrike
uppstodo mot slutet af 18:e årh. under inverkan af
engelska tänkesätt politiska klubbar, hvilka voro
förelöpare till revolutionen. Den första grundades
1782; därpå följde Club des américains 1785r vidare
Club des arcades och Club des étrangers. Alla dessa
stängdes af polisen 1787, men öppnades ånyo efter
revolutionens utbrott 1789, och deras antal växte
betydligt under de följande åren. I de förnämsta fingo
de stora politiska folkpartierna sina medelpunkter med
sträng organisation. Här må nämnas "Jakobinklubben"
(se J a ko b in er) och Club des cordeliers (se Gördel
i ers). Dessa upphäfdes under direktoriet, och först
1848 uppstodo åter politiska klubbar i Paris. Deras
antal var då betydligt, men de nådde icke de förras
inflytande och undertrycktes genom lagar af 1849 och
1850. Sedermera ha väl nya politiska klubbar uppstått,
men utan större betydelse. Bland societets-klubbar
(fr. cercles) kunna nämnas Cercle de la Rue royale,
Cercle militaire, Cercle de Vunion arti-stique och
Jockey club. - Äfven i andra länder, såsom Tyskland,
Italien och Spanien, ha från 1790-talet politiska
klubbar för kort tid funnits till under revolutionära
rörelser. I Österrike kallas de partipolitiska
sammanslutningarna inom riksdag och landt-dagar för
klubbar. - De första politiska klubbarna i Sverige
voro riksdagsklubbarna (de särskilda ståndens eller
partiernas) under den s. k. frihetstiden, hvilka
uppkommo på 1730-talet och ofta hade kaffehusen
till lokal. Den mest bekanta af 1700-talets svenska
klubbar var Svenska botten, som stiftades i jan. 1772;
den bestod af 168 medlemmar, hufvudsakligen yngre
adliga officerare af hattpartiet. Deras ledare var
öfversten frih. J. M. Sprengtporten. Svenska botten
hade till uppgift att utkämpa konungens och adelns
sak vid riksdagen; den fick understöd af konungen,
sedermera äfven af franske ambassadören, och dess
medlemmar voro främst i konungens följe morgonen 19
aug. 1772. Efter Gustaf IIT:s död uppstodo klubbar,
i hvilka man svärmade för franska revolutionen;
af sådan art voro

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free