Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klügel, Georg Simon - Klyka - Klymene, grep. myt., en dotter af Okeanos och Thetys, enligt Hesiodos förmäld med titanen Iapetos (se d. o.). - Klymene, astron., en av småplaneterna. - Klynnedelad - Klys - Klysband, skpsb. Se Band1. - Klysbuss, skpsb. Se Klys. - Klysopomp - Klyspropp, skpsb. Se Klys. - Klysstoppare, skpsb. Se Klys. - Klystimmer, skpsb. Se Klys. - Klystir. Se Lavemang. - Klytaimestra. Se Klytaimnestra. - Klytaimnestra, riktigare Klytaimestra, dotte af Leda - Klytaimnestra, astron, eaf småplaneterna. - Klytia - Klüwer, Lorents Didrik - Klåda - Klådpulver, bot. Se Mucuna. - Klådris - Klågerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Kliigel-Klågerup
364
Kliigel, G e o r g Simon, tysk matematiker, f. 1739
i Hamburg, d. 1812, blef 1766 professor i matematik
i Helmstädt och 1787 professor i matematik och fysik
i Halle. K. har blifvit känd företrädesvis genom
Mathematisches wörterbuch (I-III; 1803-08; afslutad
af Mollweide och Gmnert 1823 -31, af den senare
försedd med 2 supplementband 1833, 1836), som ännu
i dag är af värde på grund af sina många historiska
notiser. K. utgaf dessutom bl. a. Anfangsgriinde
der astronomie (1793; 5:e uppl. 1819).
d-F.)
Klyka, sjöv., en gaffelformig pjäs af järn, annan
metall eller trä, hvars bultformiga ända nedsättes
i hål i relingen för att utgöra stöd för en bom eller
för att mottaga mindre rundhult etc. eller för att
vid rodd tjäna till stöd för årorna. Pjäsen kallas
alltefter sitt olika ändamål bom klyka (fig. 1),
relingsklyka (fig. 2) eller roddklyka (fig. 3).
L. H.*
Kly’mene (grek. Kkvpévrj, lat. ClymSne), grek. myt.,
en dotter af Okeanos och Thetys, enligt Hesio-dos
förmäld med titanen lapetos (se d. o.). A. M. A.
Kly’mene, astron., en af småplaneterna.
Klynnedelad, Gaffeldela d, Tvådelad, dichotomus, bot.,
detsamma som dikotomiskt delad (se D i k o t o m i).
Klys, skpsb., de kortare rör af gjutet järn, hvilka
man anbringar i ett fartygs bog (b o g k l y s),
däck (d ä c k s k l y s) eller sidor (s i d o k l
y s) i ändamål att därigenom leda ankarkättingar,
bogserings- eller förtöjningstågvirke. Klyset är vid
båda ändar försedt med utliggande flänsar, genom
hvilka de bultar inslås, som fasthålla klyset. -
Bog- och däcksklys tätas vid behof med klysproppar
(gammal benämning kly s bussar) af trä; för samma
ändamål användas å däcksklys äfven k l y s h u f-v a
r af järn. - Klysstoppare, de mekanismer, med hvilka
ankarkättingen kan stoppas och som äro inrättade
i samband med själfva klyset. Se vidare Stoppar
e. - K l y s t i m m e r, de timmer i ett fartygs
bogförtimring, hvilka komma på ömse sidor om klys. -
Hålla öppet klys betyder, att, då ett fartyg ligger
till ankars för flera än ett ankare, de utevarande
ankarkättingarna alltid skola vara klara och fria
från törnar, så att de kunna vid behof hemvindas
eller utstickas. J-
G. B. L. H. (C. K. S.)
Klysband, skpsb. Se Band 1.
Klysbuss, skpsb. Se Klys.
Klysopo^p (af grek. klyfzein, tvätta, renskölja,
och fr. pompe, pump), ett slags lavemangsredskap,
bestående vanligast af en liten tryckpump med
en därifrån ledande kautschukslang, som slutar
med ett afrundadt, smalt rör (af glas, horn, ben,
hårdgummi 1. d.) att föra in i ändtarmen. Själfva
pumpen består af metall eller oftare af en ganska
styf kautschukballong, som rytmiskt sammanpressas
med handen och som med hjälp af två ventiler
suger upp vatten ur ett kärl och drifver in det i
tarmen. Klysopompen har framför de vanliga sprutorna
den fördelen, att patienten själf kan använda den
utan hjälp. Jfr Lavemang.
Klyspropp, skpsb. Se Klys.
Klysstoppare, skpsb. Se Klys.
Klystimmer, skpsb. Se Klys.
Klystir (grek. klystér, af klyfzein, tvätta). Se
Lavemang.
Klytaiméstra. Se Klytaimnestra.
Klytaimnestra, riktigare Klytaiméstra
(grek. KÅvToufArjöTQa, lat. Clytcemnéstra
1. Clytceméstra), dotter af Leda och den spartanske
konungen Tyn-dareos, syster till Dioskurerna och
Sköna Helena. Hon var gift med Agamemnon, konungen
i Mykenai, och hade med honom sonen Orestes samt
döttrarna Elektra, Ghrysothemis och Ifigeneia (hos
Homeros Ifianassa). Vid hemkomsten från trojanska
kriget blef Agamemnon försåtligt mördad af K. och
hennes älskare Ai-gisthos. Sju år senare hämnades
Orestes detta mord genom att döda både Aigisthos och
K. Hela den sägenkrets, .som är knuten till K. och
hennes familj, var ett omtyckt ämne såväl för den
grekiska vasmålningskonsten som för litteraturen. Jfr
Agamemnon, Elektra, Ifigeneia och O r e s t e s.
A. M. A.
Klytaimnestra (Clytaemnestra), astron., en af
småplaneterna.
Kly’tia, astron., en af småplaneterna.
Kliiwer, Lorents Didrik, norsk officer,
topo-graf, fornforskare, f. 23 dec. 1790 i
Vaerdalen (Nordre Trondhjems amt), d. 4 jan. 1825
i Trond-hjem, blef löjtnant vid l:a nordenf j
eldska skidlöpar-bataljonen och utnämndes 1823 till
major i armén. 1810-14 deltog K. i den kombinerade
ekonomisktopografiska uppmätningen af en del af
Trondhjems stift och sysslade därunder - eggad af
sin lärare, kapten C. H. Sommer - med antikvariska
undersökningar, som blefvo af stor betydelse för
senare tiders forskningar. Hans förnämsta arbete
är Norske mindesmarker, aftegnede paa en reise
igjennem en deel af det nordenf j eldske (1823).
O. A. ö.
Kläda, med. Mekanismen, som förmedlar den förnimmelse,
som vi kalla klåda, är ännu ej känd Man kan
framkalla förnimmelsen i fråga genom instick i
huden med en mycket fin nål, men huruvida det är
vissa speciella nervapparater eller de till tryck-
eller smärtsinnet hörande, som härvid retas,
är ännu ej afgjordt. Vissa sjukdomar åtföljas af
karakteristisk klåda (pruritus). Jfr Gubb-klåda.
J. E. J-n.
Klådpulver, bot. Se M u c u n a.
Klådris, bot., namn på Myricaria germanica.
Klågerup, gods i Malmöhus län, Hyby socken,
invid K. järnvägsstation å Lund-Trelleborgs och
Malmö-Genarps järnvägar, består af K. frälsesäteri,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
