Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klängen - Klängeväxter - Klängningshus (Fröklängningshus). Se Fröklängning. - Kläpp. Se Fiskeredskap, sp. 453, och Klocka. - Klärobskyr, målark. Se Färggravyr och Ljusdunkel. - Klärobskyrsnitt. se Färggravyr, sp. 284. - Klätt - Klätterblad (Klättringsblad), bot. Se Blad, sp. 619. - Klätterfisken - Klätterfåglar, zool. Se Partåiga fåglar. - Klättergrenar, bot. Se Klätterorgan. - Klätterhår, bot. Se Hår, bot., sp. 61, Klätterorgan och Lianer. - Klätterorgan - Klätterros, trädg. Se Rosa. - KLätterrötter, bot. Se Klätterorgan och Rot. - Klättrarfisken, zool. Se Klätterfisken. - Klättrarråttorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Klängeväxter-Klättrarråttorna
370
hvilka klanget kan häfta sig fast äfven vid
släta ytor. Jfr Blad, sp. 619. O. T. S.
(G. L-m.)
Fig. 2. Clematis.
Klängeväxter, K l ä n g v ä x t e r, bot., sådana
växter, som äro försedda med klangen.
Klängnlngshus (F ro k l än gnin g s hus). Se Frö
k langning.
Kläpp. Se Fiskredskap, sp. 453, och Klocka.
Klärobskyr [-skyr, fr. clair-obscur], målark. Se
Färggravyr och Ljusdunkel. - K l ä r-obskyrsnitt. Se
Färggravyr, sp. 284.
Klätt, bot., namn på Agrostemma Giiliago.
Klätterblad (Klättringsblad), bot. Se Blad, sp. 619.
Klätterfisken -1. Klä 11 rar f isken, Anabas
scandens Daldorff, zool., en märkvärdig fiskart,
tillhörande labyrintfiskarnas egendomliga familj
bland benfiskarna. Släktets omkr. 15 arter tillhöra
den etiopiska och orientaliska regionen (se D j u
r g e o-g r a f i, sp. 568); den ofvannämnda arten
förekommer i Indien och är den längst kända och
allmännast
Hufrud af klätterfisk. (Gäl-locken äro
bortskurna, för att den s. k. labyrinten må synas.)
förekommande. Den beskrefs först 1791 af engelsmannen
Daldorff, som hade tillfälle att uti Indien öfvertyga
sig om dess förmåga att vistas ofvan vattnet samt
t. o. m. klättra i träd. Ofvanom gälarna finnes (se
fig.) en kavitet, innehållande innanför hvarandra
sittande, veckade, bladlika skifvor, beklädda med en
kärlrik slemhinna. Man har antagit, att denna bildning
tjänade för respiratoriskt ända-
mål på det sättet, att vatten samlade sig uti
denna kavitet samt därifrån fördes ned till
gälarna och underhöll dessas fuktighet. Enligt
nyare undersökningar är densamma dock ej endast
ett bihang till gälarna, utan tjänar som ett
mera själfständigt luft-andningsorgan, hvarför
labyrintfiskarna ha hvad man kallar ’’sammansatt
respiration", eller andas både med ett slags lunga
och med gälar. Man har genom experiment utrönt,
att dessa labyrintfiskar ej kunna andas ensamt med
gälar, utan kväfvas, om de släppas i ett kärl med
vatten, där de genom ett utspändt nät hindras från
att komma upp till ytan. De hade sålunda, med andra
ord, blifvit dränkta i vattnet; ty som fortsatta
experiment visade, kunde andra exemplar länge lefva i
samma vattenmängd i kärlet, om de blott kunde få fritt
komma upp till ytan emellanåt. För resten bör erinras
därom, att många af våra allmänna färskvattensfiskar
likaledes måste komma upp till vattenytan och för
andnings-behof svälja luft. Det är säkert utrönt,
att klätter-fisken väl kan lefva ofvan vattnet flera
dagars tid, äfvensom att densamma verkligen träffas
krypande uppför trädstammar. Klättringen sker med
tillhjälp af taggarna på förlocket, medelst hvilka
fisken höjer sig ett stycke, kröker stjärten och tager
fäste med taggarna i analfenan, tager sedan nytt tag
med för-lockstaggarna o. s. v. Klätterfisken tillhör
uteslutande sötvattnen, och dess förmåga att röra
sig på land tjänar väl hufvudsakligen att förflytta
den till närgränsande vattendrag, när de, i hvilka
den förut vistats, ,torkat ut. Om den klättrar i
träden för att söka föda eller för andra ändamål
tyckes ej vara utrönt. Klätterfisken är helt liten,
endast 10- 15 cm. lång, samt med tämligen hög och
tjock kroppsform. Färgen är olivgrön; hos de yngre
finnas två svarta streck på sidan af hufvudet
samt en svart fläck vid basen af stjärtfenan.
R. L.*
Klätterfåglar, zool. Se Partåiga fåglar.
Klättergrenar, bot. Se Klätterorgan.
Klätterhår, bot. Se Hår, bot., sp. 61, Klätterorgan
och Lianer.
Klätterorgan, bot., organ hos en växt med svag stam,
medelst hvilka den håller sig uppe. Klätter-organen
kunna i morfologiskt afseende vara dels hårbildningar,
klätt er hår (se Hår, bot., sp. 61), såsom hos Galium
Aparme, dels rötter, k l ä 11 e r-rötter (se E o t),
såsom hos murgrönan, dels grenar, klättergrenarl. gren
k längen (se Klangen), såsom hos vinrankan, dels blad,
k l ä t-terblad, klättringsblad 1. blad k längen
(se Blad, sp. 615, fig. 2, 619 och Klangen), såsom
hos ärter. G. L-ra.
Klätterrps, trädg. Se Ro s a.
Klätterrötter, bot. Se Klätterorgan och Rot.
Klättrarfisken, zool. Se Klätterfisken.
Klättrarrättorna, Capromys, zool., ett till piggsvinen
(Hystricidce) hörande gnagarsläkte. Hithörande
arter äro tämligen stora, ha kort, tjock kropp,
kort och tjock hals, tämligen långt och bredt hufvud
med trubbigt tillspetsad nos, medelstora, breda,
nästan nakna öron, tämligen stora ögon, klufven
öfverläpp, starka ben, fem tår på de bakre och fyra
på de främre fötterna, långa, starkt krökta, spetsiga
klor, fjällig, glest hårbevuxen svans af medellängd
samt rik, slät, grof och glänsande päls. öfverkäkens
kindtänder ha 2 djupa emaljveck på yttre och l på
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
