- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
371-372

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klättrarråttorna - Klättringsblad, bot. Se Blad, sp. 619. - Klöber, Friedrich August - Klöden. 1. Karl Friedrich von - Klöden. 2. Gustav Adolf von - Klöv - Klöfdjuren, zool. Se Ungulata. - Klöfja - Klöfjeväg (se Klöfja), sådan väg, som ej kan befaras med vagn, utan där varor måste klöfjas. - Klöfsadel - Klöfsadelskyrkor - Klöfsjuka, veter. Se Mul- och klöfsjuka. - Klöfsjö - Klöfsjöfjällen. Se Klöfsjö. - Klöfvedal - Klöfver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

371

Klättringsblad-Klöfver

372

inre sidan; de ha öppen rot. - Hit höra 4 eller 5
arter från bl. a. Cuba och Jamaica; bland dem är
hutiaconga (Capromys pilorides) längst och bäst
känd. Den uppnår en kroppslängd af nära 60 cm.,
svansen är 15 cm. lång. Djuret bebor större skogar
på Cuba, uppehåller sig företrädesvis i träden och
lifnär sig af växtämnen. Det jagas för köttets skull.
C. K. S. (L-e.)

Klättringsblad, bot. Se Blad, sp. 619.

Klöber (Kloeber), Friedrich August von, tysk målare,
f. 1793, d. i Berlin 1864, studerade där och i Rom,
målade antika idyller: Jubal, rörflöjlens uppfinnare,
Bacchus’ uppfostran (m. fl. i nationalgalleriet),
Apollonmyten (en serie väggmålningar i
Schauspielhaus). (G-g N.)

Klöden. 1. Karl Friedrich von K., tysk
vetenskapsidkare, f. 1786, d. 1856, 1817 direktor
för skollärarseminariet i Potsdam, kallades 1824 att
i Berlin inrätta Preussens första handtverksskola,
som han därefter förestod till 1855. K. författade
åtskilliga värdefulla arbeten, som hufvudsakligen
röra Mark-Brandenburgs geologiska och historiska
förhållanden. - 2. Gustav Adolf von K., den
föregåendes son, geograf, f. 1814, d. 1885, sedan
1840 lärare vid den af fadern ledda handt-verksskolan
i Berlin,^ är hufvudsakligen känd genom sitt digra
arbete Handbuch der erdkunde (3 bd, 1857 -62; 4:e i
5 bd 1882-85).

Klöf, zool., kallas den på insidan platta, i utkanten
mer eller mindre böjda, ofvanpå kullriga, undertill
platta eller kullriga hornbeklädnad, som skoformigt
omger yttersta tåleden hos svindjuren (Belluæ),
dvärgmyskdjuren (Traguli) och boskapsdjuren (Pecora).
C. R. S.*

Klöfdjuren, zool. Se Ungulata.

Klöfja (isl. klyfja, af klyf, tvådelad packsäck),
forsla varor på hästrygg, lastade öfver en klöfsadel.

Klöfjeväg (se Klöfja), sådan väg, som ej kan
befaras med vagn, utan där varor måste klöfjas.

Klöfsadel (isl. klyfberi), ett slags packsadel,

illustration placeholder
Islandshästar med varor å klöfsadel.


inrättad för hästar i bergstrakter till att bära bördor,
som äro jämnt fördelade på ömse sidor.

Klöfsadelskyrkor, en fordom för Öland egendomlig form
af romanska kyrkor med två torn, ett öfver
koret och ett, som vanligt, vid kyrkans västra
ända. Klöfsadelskyrkor funnos ännu in på 1800-talet
i åtskilliga öländska socknar, såsom Alböke,
Föra, Kastlösa m. fl. socknar, samt dessutom i
Styrnäs socken, Ångermanland. Jfr Abr. Ahlqvist,
"Ölands historia och beskrifning" (1825).
O. J-e.

Klöfsjuka, veter. Se Mul- och klöfsjuka.

Klöfsjö, socken i Jämtlands län, Bergs
tingslag. 25,738 har. 1,010 inv. (1909). Annex till
Berg, Härnösands stift, Jämtlands södra kontrakt. –
Större delen af socknen upptages af de på gränsen
mot Härjedalen liggande betydliga
Klöfsjöfjällen. På deras östra sida ligga sjöarna Klöfsjön
och Lännässjön, hvilken sistnämnda genomströmmas
af Ljungan.

Klöfsjöfjällen. Se Klöfsjö.

Klöfvedal, socken i Göteborgs och Bohus län, Tjörns
härad. 3,196 har. 1,381 inv. (1909). Annex till
Stenkyrka, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns
kontrakt. Inom socknen ligger Kyrkesunds och
Björholmens municipalsamhälle
.

Klöfver, Väppling, Trifolium Tourn., 6oi., kallas ett
allmänt bekant, artrikt släkte af fam. Leguminosce,
underfam. Papilionatce. Klöfver- 1. väpplingsläktet
har blomfodret vanligen olikformigt femtandadt eller
klufvet. Kölen och vingarna samt stundom äfven öfriga
kronblad äro vid basen’förenade med hvarandra och med
de i två stammar sammanvuxna ståndarsträngarna, hvilka
något vidgas mot den fria ändan. Baljan är kort,
rak, vanligen beklädd af den vissnade kvarsittande
blomkronan, innehåller l-5 frön och affaller oöppnad
eller brister i två valvler. Svenska floran har af

Fig. 1. Rödklöfver, Trifolium pratense.

Fig. 2. Alsikeklöfver, Trifolium hybridum.

detta släkte 13 arter, hvilka alla äro medelstora
eller små örter med trefingrade blad, småbladen fint
såg-tandade och bladskaftet försedt med vidvuxna
stipler. Blommorna äro ganska små, hvita, rödlätta,
mörkröda, gula, brunaktiga. De sitta i täta, runda
eller aflånga samlingar (hufvud) i toppen af stjälk
och grenar. Allmänt odlade äro: ro d kl ö f ver n, Tr.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free