- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
377-378

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knallkvicksilfver - Knall-luft, kem. SeKnallgas. - Knallmannit - Knallpulver - Knallsats - Knallsilfver - Knallstubin. Se Stubin. - Knallsyra, kem. Se Knallkvicksilfver. - Knap - Knapadel - Knape eg. gosse; en riddares tjänare, väpnare. Se Armifer. - Knape, Olof. Se Strömstierna. - Knape, Anders Hansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

Knall-luft-Knape

378

rar i torrt tillstånd med yttersta häftighet vid
slag eller upphettning till 187°. Knallkvicksilfver
är kvicksilfversaltct, Hg(0-N = C), af den ytterst
explosiva knallsyran, en isomer till cyansyra (se
d. o.).

Ehuru knallkvicksilfret vid sin explosion
utvecklar en gasmängd (314 kbcm. per gr.) betydligt
mindre än flertalet andra sprängämnen och dess
explosionstemperatur (3,530°) ej heller är
synnerligen mycket högre och dess sprängverkan
sålunda är jämförelsevis liten, är det ett af
de viktigaste ämnena för sprängtekniken. Dess
användning är hufvudsakligen som impulsgifvare
(för att bringa andra sprängämnen till explosion,
se d. o.), och dess företräden som sådan framför
andra kroppar ligga förnämligast i den lätthet och
säkerhet, hvarmcd det själft (genom måttligt slag,
friktion eller uppvärmning) bringas till explosion,
äfvensom i den kraftiga stöt, som det på grund af
sina cxplosionsgasers stora egentliga vikt och sin
stora explosionshastighet bibringar närliggande
sprängämne. Då A. Nobel 1864 upptäckte, att
nitroglycerinsprängämnena genom en helt liten kapsel
innehållande knallkvicksilfver (dy-namittändhatt)
kunde bringas till betydligt kraftigare detonation
än med krutladdning, innebar detta ett epokgörande
framsteg inom sprängtekniken. Först på de senaste
åren har man lyckats att, åtminstone delvis,
ersätta knallkvicksilfrct med andra billigare
och ofarligare ämnen, såsom trinitrotoluol,
tetrani-trometylanilin. De få ämnen, som öfverträffa
det som impulsgifvare (silfverazid m. fl.), ha på
grund af sin otillräckliga stötsäkerhet ej ännu
(1910) fått praktisk användning. Knallkvicksilfrets
säkerhet mot stöt och friktion kan f. ö. på flera
sätt ökas. Om t. ex. knallkvicksilfver, komprimeradt
med 2,000 atmosfärers tryck, antändes med stubin,
detonerar det i vanliga fall ej, utan förbrinner
lagervis som svartkrut. Vidare har österrikaren Hess
gjort den iakttagelsen, att det, om det indränkes med
glyce-rin, mineraloljor o. d., förhåller sig analogt
med på samma sätt behandladt bomullskrut; sålunda
be-handladt, s. k. "flegmatiseradt" knallkvicksilfver
bringas ej gärna genom slag, utan blott medelst
ett tändpiller af icke indränkt knallkvicksilfver
till detonation. Oaktadt knallkvicksilfrets stora
tekniska användning har man ej lyckats framställa
stora mängder däraf i en operation. Äfven de största
fabrikerna arbeta i laboratorieskala och framställa
högst l kg. i hvarje sats. Den fabriksmässiga
tillverkningen sker i stora glasballonger, i
hvilka införas först alkohol och därpå den förut
i salpetersyra upplösta kvicksilvermängden jämte
salpetersyra i betydligt öfverskott. Eeaktionen,
vid hvilken värme utvecklas, så att temperaturen
stiger till spritens kokpunkt, sker stormigt
under utveckling af en betydlig mängd gaser. Dessa
ledas genom kondensa-tionsapparater af ett eller
annat slag för att återvinna under reaktionen
afdestillerad sprit. Det på glasballongernas botten
i finkristallinisk form utskilda knallkvicksilfret
spolas därpå på filterdukar och tvättas sorgfälligt
med vatten. Det förvaras på grund af sin stora
farlighet städse under vatten och i kärl af mjukt ämne
(guttaperka, ebonit e. d.). Dess pulverisering, om
sådan behofves, sker i vått tillstånd, dess torkning
före inpressningen i tändhattar vid 30°, högst 40°. På
grund af knallkvicksilfrets stora farlighet i torrt
tillstånd är i några länder,

t. ex. Sverige, h. o. h. förbjudet att frakta
detsamma i löst tillstånd, utan det måste förarbetas
till tändhattar på den plats, där det framställts;
i andra länder, t. ex. England, får det fraktas i
vått tillstånd, inpackadt i tygpåsar liggande inom
dubbla kärl, af hvilka det inre är h. o. h. fylldt med
vatten, det yttre innehåller vatten. Knallkvicksilfver
tillverkas i Sverige vid statens ammunitionsfabriker
vid Mariebcrg och Karlsborg, r. T. C. (H. E.) E. S-m.

Knall-luft, kem. Se Knall ga s.

Knallmannit 1. Nitromannit, kem., manni-tens
salpetersyreester, bildas vid inverkan af koncentrerad
salpetersyra på rnannit och är ett starkt explosivt
ämne. P-
T. C.*

Knallpulver, kem., en explosiv blandning af l del
svafvel, 3 delar salpeter och 2 delar torr pottaska.
P. T. C.*

Knallsats, en sprängämnesblandning eller ett enkelt
ämne, som har stor benägenhet att detonera för
slag, friktion eller upphettning. Knallsatsernas
hufvudsakliga tekniska användning är som impulsgifvare
(för att bringa andra sprängämnen till explosion). För
detta ändamål komprimerar man dem vanligen, för att
minska deras känslighet, i koppar-eller mässingshylsor
till s. k. knall- 1. tändhattar. Exempel på
kuallsatser äro E b n e r s sats (se d. o.),
Pettmans sats (kaliumklorat 48 dlr, mjölkrut 4 dlr,
svafvelantimon 48 dlr, svafvel 4 dlr, gummivatten 13
dlr), Remingtons sats (kaliumklorat 25 dlr, glaspulver
15 dlr, knallkvicksilfver 85 dlr, gummivatten 13
dlr) och sats för dy-namittändhattar, som skola
detonera för stubintänd-ning (knallkvicksilfver
20 dlr, kaliumklorat l ä 10 dlr). För tändhattar,
som skola explodera för slag (gevärständhattar,
perkussionständhattar), användes knallkvicksiifver,
blandadt med svafvelantimon och kaliumklorat;
ofta äfven glaspulver. Se vidare Explosion.
E- S-m.

Knallsilfver, kem., erhålles af silfver
på samma sätt som knallkvicksilfver (se
d. o.) och är ännu mer explosivt än detta.
r. T. C.*

Knallstubin. Se Stubin.

Knallsyra, kem. Se Knallkvicksilfver.

Knap, s/öi?., aflång knapp af ek eller annat
hårdt träslag. Dylika finnas på lämpliga ställen
å fartyg för beläggning (fastgöring) af smäckra
tågändar. Fig. l visar en större knap, ett s. k. k
r y s s h u 11, hvilket användes för beläggning af
gröfre tågändar. - Benämningen knap nyttjas äfven
för klotsar, fäst-satta å rundhult o. d. för att
utgöra stöd för stroppar, surrningar m. m. Se fig. 2.
L. IL*

Knapadel (af fsv. knaper, ty. knappe, eg. samma
ord som knabe, tjänande adelsyngling, väpnare),
lägre adel i allmänhet, speord på obemedlad
adel; ståndspersoner, hvilkas bördsfåfänga står i
alltför stort missförhållande till deras inskränkta
lefnads-villkor (knapherrskap).

Knape (ty. knappe, isl. knapi, tjänare, gosse),
eg. gosse (ty. knale); en riddares tjänare,
väpnare. Se A r m i f e r.

Knape, Olof. SeStrömstierna.

Knape, Anders Hansson, donator, f. 3 jan. 1720 i
Uddevalla, d. 26 okt. 1786, började sin bana

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free