- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
383-384

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knaust, Heinrich - Knautia - Knebel, Karl Ludwig - Knebelit - Knecht, Justin Heinrich - Kneipe - Kneipp, Sebastian - Kneippbaden. Se Kneippkuranstalter. - Kneippkuranstalter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Knaust, Heinrich (latinis. Chnustinus), tysk
författare i 16:e årh., f. i Hamburg, studerade på
1530-talet i Wittenberg och slog sig slutligen ned
som advokat i Erfurt, där han synes ha aflidit
(dödsåret okändt). K. utöfvade ett mångsidigt
författarskap på tyska och latin. Utom juridiska
urkunds-verk och teologiska arbeten utgaf han den
latinska tragedien Dido (1566) och den värdefulla
sångsamlingen Gassenhawer, Reuter vnd Bergliedlein,
christ-lich moraliter
(1571), där han betecknar 48
sånger som sina egna, bl. a. den utsökt poetiska
"O welt, ich muss dich lassen". Af allmänheten
blef K. mest uppskattad genom sitt arbete om
bryggerikonsten: Fünff bücher von d. göttl. und
edlen gabe der philosophischen
... kunst Uer zu brawen
(Erfurt 1575). Biogr, af H. Michel (1903). E. N- S-g.

Knautia Coult., bot., ett från Scabiosa utbrutet
örtsläkte inom fam. Dipsacaceæ. Sveriges enda art,
K. arvensis Coult. (Trichera arvensis Schrad.),
åkervädd, är en tämligen stor ört (25-50 cm. hög), med
hårig stjälk, motsatta, vanligen parflikiga blad och
ensamma, långskaftade, plattade blomkorgar. Holkarna
bestå af två till flera rader tegel-lagda, örtartade,
bredare och smalare fjäll. Det kullriga blomfästet
är borsthårigt. Ytterfodrct saknar tydliga fåror,
och dess bräm består af tänder. Blomkronorna äro
trattlika, djupt 4-flikade, blekgredelina eller
ljusröda. Genom hela Sverige upp till Västerbotten
är denna ört allmän på ängar, backar, åkerrenar
o. d. ställen. O. T. S. (G. L-m.)

Knebel, Karl Ludwig von, tysk författare, f. 1744,
d. 1834, tjänade 10 år som officer vid kronprinsens af
Preussen regemente, kom 1774 till Weimar som guvernör
för prins Konstantin och fick, då han lämnade detta
värf, pension med majors rang. K. tillhörde den
krets af "skönandar" ("das Musenhof") i Weimar,
hvilken på Goethes tid gjorde denna stad till
Tysklands andliga medelpunkt. Själf var K. föga
framstående som skald; han var en mottaglig och fint
bildad, men icke produktiv natur. Hans ställning
till Goethe, hvars kanske närmaste vän han var,
skulle kunna liknas vid K. G. v. Brinkmans till
Tegnér. K. visar sig i Sammlung kleiner gedichte
(1815) och Lebensblüthen (1826) som efterhärmare af
Goethe och Schiller: bäst lyckas han i distika. Mer
betydande äro hans öfversättningar, särskildt af
romerska skalder, nämligen Propertius’ elegier (1798)
och framför allt Lucretius’ "De reruin natura"
(1821; 2:a uppl. 1831). K:s Literarischer nachlass
und briefwechsel
utgafs 1840 af Varnhagen v. Ense och
Th. Mundt (som äfven skref K:s biogr.). Briefwechsel
zwischen Goethe und K.
1774-1832 utgafs 1851. Dessutom
finnes i andra samlingar en mängd bref till och från
K. Se biogr, af von Knebel-Döberitz (1890).

Knebelit Döbereiner, miner., ett svartgrönt
eller grågrönt vattenhaltigt och järnrikt
mangansilikat, Mn204Si, som förekommer
vid Dannemora och Hilläng. "Knebeliten"
från Skisshyttan (V. Silf-berget) är detsamma
som Igelströmit M. Weibull. Den nyttjas som
manganrikt beskickningsämne vid masugnsdriften.
P. T. C.*

Knecht, Justin Heinrich, tysk musiker, f. 1752
i Biberach, d. där 1817, var från 1792 organist
och konsertdirektör i Biberach samt 1807 -09
hofkapellmästare i Stuttgart. Hans många kompositioner
voro icke lifskraftiga, och nämnas må

blott hans symfoni Tongemälde der natur, märkvärdig
som till programmet en föregångare till Beethovens
pastoral. Som organist hade K. rykte för att vara
den främste näst Vogler, och som teoretiker anslöt
han sig äfven till dennes åsikter efter att förut ha
hyllat Kirnbergers. K. skref bl. a. Gemeinnulzliches
elementarwerk der harmonie und des generalbasses

(1792-98), Vollständige orgelschule (1795-98),
Kleine theoretische klavierschule (1800-02) och
Allgemeiner musikalischer katechismus (1803;
flera uppl.). Biogr, af E. Kauffmann (1892).
A. L.»

Kneipe [kna’jpe; ty.; af holl. kniip, knipa], ölstuga,
bierstuga; värdshus (i synnerhet af enklare slag).

Kneipp [knajp], Sebastian, tysk katolsk präst,
vattenläkare, f. 17 maj 1821 i Stefansried vid
Ottobeuren, Bajern, d. 17 juni 1897 i Wörishofen,
arbetade till en början som lärling på ett spinneri,
men fick medel att studera teologi, blef 1852
prästvigd och var sedan 1881 kyrkoherde i Wörishofen
vid Türkheim. Redan 1848 började han syssla med den
vattenkurmetod, som gjort honom världsbekant och
som hufvudsakligen består i kalla fotbad i rinnande
vatten, barfotagång, korta kalla lokala begjutningar
(güsse), lokala inpackningar (wickel) o. s. v. Han
arbetade för sin metod genom föreläsningar och i
skrift, såsom i Meine wasserkur (1887, öfver 50
uppl.; "Min vattenkur", 1894), So sollt Ihr leben
(1889, öfver 20 uppl.; "Så skolen I lefva!", 1894),
Mein testament (1894; "Mitt testamente", s. å.) och
Öffentliche vorträge (1892; "Valda föredrag hållna
i Wörishofen", 1896). K:s största betydelse ligger
helt visst i hans nästan enastående förmåga att väcka
intresse för och popularisera kallvattenkuren.
Bgt.

Kneippbaden. Se Kneippkuranstalter.

Kneippkuranstalter, kuranstalter, inrättade efter
tyske vattenläkaren Kneipps (se d. o.) principer. I
Tyskland grundlade Kneipp själf en anstalt efter
sitt system i Wörishofen, en liten by i södra
Bajern, hvilken, alltefter som Kneipps rykte växte,
utvecklade sig till den grad, att den kunde mottaga
mera än 10,000 kurgäster om året. Omedelbart efter
Kneipps död sjönk kurgästantalet betydligt, men på
senare åren har ett stort uppsving förmärkts, så att
kurorten numera besökes af mer än 9,000 kurgäster
om året. Såväl annorstädes i Tyskland som i de flesta
europeiska länder ha dylika s. k. kneippkuranstalter
vuxit upp, ofta till en början grundlagda och ledda af
icke-läkare, men efter hand öfvertagna af läkare. –
I Sverige märktes den första Kneipprörelsen vid
kurorten Ryd vid Åsnen, men den första verkliga
kneippkuranstalten i vårt land, Kneippbaden, öppnades
10 juni 1898 strax utanför Norrköping i Borgs socken
under ledning af dåv. kaptenen Th. B. Hjertström och
med. licentiaten Johan O. A. Bergqvist. Den omfattade
till en början endast en större stenbyggnad, men

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free