Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knidos - Kniebis - Kniebisbaden. Se Kniebis. - Kniep, Christoph Heinrich - Knies, Karl - Knif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Kniebis-Knif
390
närheten af K. vann Konon (394 f. Kr.) sin
ryktbara seger öfver spartanska flottan. Betydande
lornlämningar af tempel och teatrar finnas i behåll.
A. M. A.
Kniebis [knib-], pass i norra Schwarzwald,
på gränsen mellan Baden och Wiirttcmbcrg, 973
m. ö. h., begagnadt redan af romarna, sedermera flera
gånger befäst (bl. a. af svenskarna under 30-åriga
kriget, "Schwedenschanze"). På södra sidan ligga de
s. k. Kniebisbaden: Antogast, Rippoldsau, Freiersbach,
Griesbach och Pctersthal.
Kniebisbaden [knib-]. Se Kniebis.
Kniep [knip], C h rist öp h Heinrich, tysk målare,
f. 1748 i Hildcsheim, d. 1825 i Neapel, studerade
i Hannover, Hamburg och Berlin, hvarefter han reste
till Italien. Efter att med Goethe ha besökt Sicilien
hamnade han i Neapel och lefde där tillsammans med
de tyske målarna Tischbein och Hackert. K. blef
slutligen professor vid akademien." Han målade
i akvarell små landskap med figurstaffage.
(U-s N.)
Knies [knis], Karl, tysk nationalekonom, f. 1821 i
Marburg, d. 3 aug. 1898 i Heidelberg, vardt 1855
professor i statsvetenskap i Freiburg, invaldes
1861 i Badens andra kammare och utnämndes 1862
till direktor för den badensiska skolöverstyrelsen
("oberschulrath"). 1865-96 var han professor i
statsvetenskap i Heidelberg. I det badensiska
skolväsendet genomdref K. mot det katolska
prästerskapet en viktig reform, betecknad genom lagen
af 29 juli 1864, hvilken beröfvade prästerna deras
ställning i skolråden och som skolinspektörer samt
ersatte dem med lekmän. Inom statsvetenskapen var han
en af de förnämste representanterna för den historiska
riktningen och utöfvade ett stort inflytande på
statistikens utveckling. Hans viktigaste skrifter
äro Die statistik als selbständige icissenschaft
(1850), Die politische oekonomie vom ståndpunkt der
gescliic.ht-lichen methode (1853; 2:a uppl. 1883)
och Geld und kredit (2 bd, 1873-79; bd l, 2:a
uppl. 1885). K. utgaf Karl Fredriks af Baden
brefväxling med Mirabeau och Du Pont (2 bd, 1892).
Knif. 1. Ett skärande verktyg, bestående af en på
ena sidan egghvass klinga (bladet"), som för att
kunna bekvämt handteras är fäst i ändan af ett
skaft. Knifven är sedan gammalt ett redskap af
universell förekomst. Det bchöfver endast erinras
om, hur oumbärlig den, i skiftande former, är
för skogsarbetaren, trädgårdsmästaren, slöjdaren,
tunnbindaren, slaktaren, handtverkaren i gemen,
nomaden, läkaren (till operationer, amputering och
obduktion) liksom i hushållet (köks-, förskärar-,
bröd-, bordsknifvar) samt i gammals och ungs ficka som
pennknif, vid männens toalett som rakknif o. s. v. -
Från att vara ett af knifsmeden utöfvadt handtverk
har kniftillverkningen blifvit en fabriksindustri, som
betjänar sig af hvarjehanda maskiner. Knifbladet gores
i de allra flesta fall af stål (förr vällstål, numera
götstål), stundom ock af silfver, aluminiumbrons
(till fruktknifvar), horn eller ben (i vissa länder
till smörknifvar). Det vidlyftigaste förfaringssättet
erfordrar framställandet af bords-knifcar. Dessas
blad tillverkas antingen genom uträckning af en
stång eller genom utstansning ur en plåt. Af det
rödglödgade arbetsstycket (fig. l a) bildas mellan
fallhammarens sänken (se Hammare, sp. 1242) såväl
blad som den utsvällande
"ansatsen" (hvilken skall hindra den liggande
knif-vcns blad att beröra bordet) och dessutom
"tånge" för bladets fästande i skaftet. För att vinna
elasti-citet uträckes bladet i räckhammarc eller
smidesmaskin, erhåller därpå genom stansningsverktyg
sin
Fig. 1. Framställandet af ett bordsknifblad, i
6 stadier.
noggranna form och kontur (fig. l e) samt förses med
etsadt eller stansadt fabriksmärke. Tången utsmides
liksom vid spiksmide (fig. l e, /); bladet
Fig. 2. Två bestick af knif och gaffel från
1600-talets
midt, a med skaft af silfver i flligran, ö med
skaft af
snidadt elfenben. (Nordiska museet, Stockholm.)
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
