- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
395-396

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knippepelare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 1. Förhallen till kyrkan i Vézelay.


hvalfbärande pelare, bestående af en kärna, som är omgifven
af smala pelare (kolonnetter), s. k. knektar. I den
antika romerska basilikan liksom i de äldsta kristna
kyrkorna buros midtskeppets väggar af en rad kolonner;
skeppen voro öfvertäckta med trätak. Då man sedermera
ansåg sig böra öfverhvälfva denna, redan tidigt
häfdvunna kyrkotyp, måste

illustration placeholder
Fig. 2. Pelare i Notre Dame i Paris.


illustration placeholder
Fig. 3. Pelare i Notre Dame i Laon.


illustration placeholder
Fig. 4. Fig. 5. Profiler af knippepelare.


kolonnerna omformas till pelare, för att kunna
bära den ökade tyngden samt motstå hvalfvens
snedtryck. Hvalfvens olika anordning och form ge
anledning till olika pelarformer. Den normala romanska
pelarformen torde emellertid kunna sägas vara den,
som återges i fig. 1 från förhallen till kyrkan i
Vézelay (1130). Planen visar en kärna sammansatt af
två hvarandra skärande rektanglar med en kolonnett
eller "knekt" på hvardera af de fyra kortsidorna;
knektarna svara mot hvar sin af de på pelaren
stödjande hvalfbågarna: A emot gördelbågen
öfver midtskeppet, B emot gördelbågen öfver
sidoskeppet, C och D emot de längsgående murbågarna
under midtskeppets sidoväggar. Knektarna äro icke
fristående, utan "engagerade", d. v. s. huggna ur
samma stenblock som själfva kärnan. I mån som den
götiska hvalfkonstruktionen utvecklas (se Hvalf)
med sina diagonalbågar och strålar, ökas knektarnas
antal och ändras pelarens form. I de tidigare
franska götiska katedralerna bildades nedre delen
af pelarna, intill anfanget för sidoskeppens bågar,
i form af en kolonn med bas och kapitäl. Midtskeppets
hvalfbågar upptogos af knektar, som stannade på detta
kolonnkapitäl (se fig. 2, visande en pelare i Notre
Dame, Paris). Nästa utvecklingsstadium finna vi i
katedralen i Laon (fig. 3), där den nedre kolonnen
omgifvits med kolonnetter, hvilka dock icke fullt
motsvara de från de högre hvalfbågarna kommande
knektarna. I båda dessa fall och en mängd liknande
samtidiga äro knektarnas skaft fristående, ehuru
deras baser och kapitäl äro huggna i samma block som
kärnans; och i trakter, där materialet icke tillåter
alltför stora längder på dessa kolonnetter, afdelas
de genom ur kärnan framskjutande bindstenar i form
af ringar (se fig. 3).

Det låg nu nära till hands att ställa kolonnetterna
rätt under knektarna och anordna dem symmetriskt
rundt omkring kärnan. Man hade härmed nått fram
till den typiskt götiska knippepelaren, där redan
vid basen hvarje mot pelarna stödjande hvalfbåge är
representerad genom sin eller sina knektar (se fig. 4
o. 6).

Intill denna punkt i den medeltida knippepelarens
historia har man sökande famlat, oviss om målet. Nu
stadgar sig med ens riktningen; följdriktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free