- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
433-434

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knä. 1. anat., hos djur den region af nedre - Knä. 1. Skpsb., knäformig pjäs af trä - Knäbyxor. Se Dräkt, sp. 933 ff. - Knäfling, Knäfring. Se Karfstock. - Knäfring, sjöv., kort cylindrisk träknapp - Knäfvelbår - Knähöjd - Knäled, anat. Se Knä 1. - Knäplåt - Knäplåtspant. Se Knäplåt. - Knäpp, ett gammaldags svensk garnmått = 500 fot. Se Härfva och Garn. - Knäppare, zool. Se Knäpparfamiljen. - Knäpparfamiljen. - Knäppbaggar, zool. Se Knäpparfamiljen. - Knäppingsborg. Se Norrköping. - Knäppinstrument. Se Instrument. - Knäppning, jaktv. Se Tjädern. - Knäred

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

433

Knäbyxor-Knäred

434

ning och sträckning (gångjärns-ledning); endast i
böjställning kan skenbenet något rullas kring sin
längdaxel. Knäleden är hos människan den största leden
och anstränges starkast af alla under sin verksamhet
vid stående, gång och språng.

2. Skpsb., knäformig pjäs af trä eller järn, numera
vanligen det senare, använd som förbindning mellan
åtskilliga delar i ett fartyg. De viktigaste knän,
som förekomma i en fartygsbyggnad, äro däcksbalkknän,
som förbinda däcksbalkarna till fartygssidan. Då
knäet är af trä, kallas dess ena del bål, den andra
gren. För järnknän begagnas i stället benämningarna
lägg och tå. Vid knäets fast-bultning läggas dess bål
eller lägg utefter fartygssidan och dess gren eller tå
utefter balken. Alltefter bålens läge få knäna olika
namn: då bålen löper i vertikal riktning ned ifrån
balken, kallas knäet häng- 1. hangarknä, då bålen
ligger horisontalt ut ifrån balken, v i n k e l k n
ä, och då den går i sned riktning nedåt, snedknä. -
Beträffande däcksbalkars förening med fartygssidan
å järnfartyg se Däck. 1. G. v. D.*
2. J. G. B.*

Knäbyxor. Se Dräkt, sp. 933 ff.

Knäfling, K n ä f r i n g. Se K a r f s t o c k.

Knäfring, sjöv., kort cylindrisk träknapp med
af-rundade ändar. Knäfrin-gar användas förnämligast
vid råsegels ref ning. L- H.*

Knäfvelbår (förvrängning af ty. knebelbart, af knebel,
tvärslå, och bart, skägg), föråldrad svensk benämning
på mustasch.

Knähöjd, befästningsk., kallas den höjd ett bröstvärn
bör ega öfver en bakom liggande kanonbank, för att
däruppå upp-ställdt artilleri bekvämt må kunna skjuta
öfver bröstvärnet. Denna höjd bestämmes således
olika för olika slags pjäser; för fältartilleri är
den O,? m. O. A.B.*

Knäled, anat. Se K n ä 1.

Knäplåt 1. B räck et, skpsb., plåtbit af växlande
form, som t. ex. i fartyg med dubbla bottnar, där
alltså spantet följer ytterbotten och kontraspan-tet
innerbotten, förenar spant och kontraspant på så-

JH

Knäfringar.

Knäplåtspant. A spant, B kontraspant, C olika slag
af knäplåtar, D långskeppsskott.

dana ställen, där vattentäthet ej erfordras (se
fig.). Ett af spant, knäplåtar och kontraspant
sålunda byggdt spant kallas knäplåtspant. Knäplåtar
användas jämväl till förstärkning af föreningen
mellan t. ex. vattentäta skott och fartygsbottnen
(se fig.), mellan däcksbalkar och spant (kallas
då balkbrickor; jfr D ä c k) m. m. dylikt.
C. K. S.

Knäplåtspant. Se K n ä p l å t.

Knäpp, ett gammalt svenskt garnmått = 500 fot. Se
Härf va och Garn. G. A. W.

Knappare, zool. Se Knäpparfamiljen.

Knäpparfamiljen, Elatefridce, zool., familj
af serien Polymorpha 1. Diversicornia bland
skalbaggarna. Hithörande arter ha en långsmal
kroppsform, trådlika, på ena sidan sågade eller
kamtandade antenner och korta ben. Bakhörnen af
prothorax äro vanligen utdragna i en kort spets. För
familjen särskildt utmärkande är ett bakåtriktadt
utskott på frambröstet, som kan inpassas i en grop på
mellanbröstet. Då dessa skalbaggar läggas på ryggen,
böja de prothorax bakåt, så att nämnda utskott
med sin spets hvilar på gropens kant. Då vid någon
ytterligare muskelspänning spetsen plötsligt med ett
knäppande ljud glider från kanten och in i gropen,
slungas skalbaggen liksom af en fjäder i höjden och
kan därvid komma ned på fötterna igen. Häraf namnen
knappare, knäppbaggar, hoppbaggar, sprättkusar
(Norrland). Larverna, som äro gulaktiga, långsmalt
cylindriska, hårda och utrustade med sex korta ben,
träffas allmänt i multnande trä, några äfven i jorden,
hvarvid de kunna uppträda som skadedjur genom att
förtära växternas rötter. Särskildt har larven
af randiga sädesknäp-paren (Agriotes lineatus; se
fig.) gjort sig känd som en af åkerbrukets svårare
fiender genom att af bi ta rothalsen på sädesbrodden
samt på groddplantan af rotfrukter, liksom den äfven
gör skada genom att

Sädesknäppare (förstorad) och larver däraf (den
undre förstorad; de öfre, bitande på rötter, något
förminskade).

gräfva gångar i rotfrukterna själfva. Skalbaggarna
själfva träffas allmänt bland gräs och på blommor,
i synnerhet umbellaternas. Några föra ett nattligt
lef-nadssätt, såsom det i art. Eldflugor omnämnda
släktet Pyrophorus. - Omkr. 7,000 arter äro
be-skrifna, af hvilka omkr. 80 arter, fördelade på 15
släkten, anträffats i Sverige. Artrikast äro släktena
Corymbites, Athous, Elater och Cryptohypnus. En bland
de vanligaste arterna är den omkr. 14 mm. långa,
metallglänsande Corymbites ccneus, hvars färg växlar
mellan brungrönt, blått, violett eller koppar-rödt.
G. A-z.

Knäppbaggar, zool. Se Knäpparfamiljen.

Knäppingsborg. Se Norrköping.

Knäppinstrument. Se Instrument.

Knäppning, jaktv. Se Tjädern.

Knäred, socken i Hallands län, Höks härad. 20,194
har. 2,340 inv. (1909). K. utgör ett regalt pastorat
i Göteborgs stift, Laholms kontrakt. - Socknen har
vunnit historisk märkvärdighet genom flera möten,
som höllos där mellan Sveriges och Danmarks konungar
eller sändebud, medan Halland hörde till Danmark. 1304
hade danske konungen Erik

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free