Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koberstein, August Karl - Kobert, Eduard Rudolf - Koblenz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
449
Kobert-Koblenz
450
och franska språken vid k. landsskolan i
Schulpforta. K:s förnämsta verk, Grundriss zur
geschichie der deutschen nationalliteratur (1827),
var i sina första upplagor blott en skolbok, men
växte i och med 4:e bearbetningen (3 bd, 1847-66) ut
till en omfattande handbok, som med stor objektivitet
och i särdeles mångsidig belysning framställer sitt
ämne. Grundligast är behandlingen af 18:e årh:s
litteratur och framför allt nyromantiken ; de äldre
skedena äro däremot något styfmoderligt affär-dade,
hvilken brist i viss mån afhjälpts af Bartsch i hans
öfverarbetning af 5:e uppl. (5 bd, 1873; bd I 6:e
uppl. 1884). Bland K:s öfriga arbeten märkes Länt-
und flexions-lehre der mittel- und neuhochdeutschen
sprache in ihren grundziigen (1862; 4:e uppl. af
Schade 1878). - K:s son Karl, f. 1836, d. 1899,
skådespelare i Dresden, uppträdde som dramatisk
författare (bl. a. med König Erich XIV, 1869).
Kobert [ka’-], E du ar d Rudolf, tysk farmakolog, f. 3
jan. 1854 i Bitterfeld (prov. Sachsen), med. doktor
i Halle 1877, assistent hos Goltz och Schmiedeberg i
Strassburg, 1886-94 professor i farmakologi, dietetik
och medicinsk historia vid universitetet i Dorpat och
direktor för det farmakologiska laboratoriet
därstädes, sedermera verksam vid Brehmerska anstalten
för behandling af lungtuberkulos i Gör-bersdorf
och 1899 professor i farmakologi vid universitetet
i Rostock, har utvecklat en kolossal litterär
produktion och utöfvat ett betydande inflytande
inom sitt verksamhetsområde. Bland hans mera
betydande verk må nämnas Vber die bestand-theile und
wirkungen des mutterkorns (1884), Jah-resbericht
der pharmakotherapie (1885), Compen-dium der
practischen toxikologie (2:a uppl. af We-bers
"Toxikologie" 1887, 3:e uppl. 1894), Compen-dium
der arzneiverordnungslehre (1888, 2:a uppl. 1893),
Lehrbuch der intoxikationen (1893), Lehr-buch der
pharmakotherapie (1897), hvarjämte han utgifvit
"Arbeiten des pharmakologischen instituts zu
Dorpat" (I-XIV, 1888-96), "Historische studien
des pharmakologischeu instituts zu Dorpat" (I -V,
1889-96) och "Görbersdorfer veröffent-lichungen"
(2 bd, 1897-98). Flera år redigerade K. "Zeitschrift
fur krankenpflege". En mängd särskilda kapitel af
farmakologien och toxikologien har af honom och hans
talrika lärjungar bearbetats, såsom verkningarna af
terpentinolja, fosforsyra, kväfveoxidul (lustgas),
den flyktiga absintoljan, bensoesyra, karbolsyra,
ptomainer, mangan och järn, sapotoxinerna, djurgifter
m. m. C. G. S.
Koblenz [kåblents]. 1. Regeringsområde i
sydöstra delen af preussiska Rhenprovinsen. 6,207
kvkm. 723,676 inv. (1905), 117 på 1 kvkm. –
2. Befäst hufvudstad i nämnda område samt i hela
Rhenprovinsen, ligger i södra vinkeln mellan Rhens
och Mosels förening, i en af de vackraste och mest
tjusande nejderna i hela Rhendalen, i en fruktbar
omgifning, där vinkullar omväxla med rika, af
fruktträd kantade åkerfält. 53,897 inv. (1905). Vid
Mosel ligger den gamla staden, s. därom vid Rhen den
nya l. Klemensstaden, med breda gator och ståtliga
hus. Till de märkligare byggnaderna höra det forna
kurfurstliga slottet (fig. 1; byggdt 1778–86 af
den siste kurfursten i Trier, Klemens Wenceslaus)
vid Rhen, den gamla borgen l. ärkebiskopens palats
(nu tafvelmuseum) och, bland K:s tio katolska kyrkor,
Kastorkyrkan (urspr. anlagd af Ludvig den fromme;
den nuv. byggnaden härstammar från 1200-talet; se
fig. 2). Af de tre evangeliska kyrkorna härstammar
Florinuskyrkan från den äldre medeltiden. I
K. finnes en storartad minnesvård (ryttarstaty)
öfver kejsar Vilhelm I (1895–97) samt statyer af
kejsarinnan Augusta (1896), general v. Goeben (1884)
och naturforskaren Joh. Müller (1899). Öfver Rhen gå
en 320 m. lång pontonbro till det midt emot liggande
 |
| Fig. 1. Slottet i Koblenz. |
|
| Fig. 2. Kastorkyrkan i Koblenz. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
