- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
467-468

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kochinkina - Kochinkinahöns - Kochowski, Wespazyan - Koch, Marcus - Koch, David - Koch, Karl Anton - Koch, Karl Axel Lichnowsky

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Historia. K. stod under äldre perioder tidvis under
kinesisk öfverhöghet, kom 1471 under Tonkin, men blef
1570 åter fritt. 1765 utbröt ett blodigt uppror,
framkalladt genom det lägre folkets förtryck under
stormännen, och detta ledde till landets fullständiga
införlifvande i Annam. Efter åtskilliga tvister med
detta land bemäktigade sig fransmännen (1858–62) det
därefter s. k. Franska K. Fördraget i Saigon 5 juni
1862 tillerkände Frankrike 3 annamitiska provinser,
1867 ockuperades ytterligare 3.

Litt.: Cortambert
och de Rosny, "Tableau de la Cochinchine" (1862),
Pallu de la Barrière, "Histoire de l’expedition de
Cochinchine en 1861" (1888), d’Enjoy, "La colonisation
de la Cochinchine" (1893), Baurac, "La Cochinchine
et ses habitants" (1899), Lagrilliére-Beauclerc,
"À travers l’Indo-Chine, Cochinchine, Camboge, Annam,
Tonkin, Laos" (1900), Coquerel, "Vademecum commercial
de la Cochinchine" (1905).
J. F. N.

Kochinkinahöns infördes för omkr. 50 år sedan af
engelsmän till Europa. Rasen utmärkes af storlek
och tyngd samt afrundade kroppsformer. Hufvudet
är relativt litet och försedt med en enkel,
upprätt-stående, såglikt tandad kam. Stjärten
och vingarna äro korta. Fjäderbeklädnaden, som
sträcker sig ända ned till fötterna, är till
färgen antingen rapphönslik eller enfärgadt
gul, hvit, svart i olika nyanser ’se fig. l
p. pl. Hönsraser till art. Höns). Fullvuxen
tupp vägci 5 ä 6 kg. och fullvuxen höna 4,5-5,5
kg. Kochinkinahönsen äro goda rufvare och utmärkta
mödrar, men lämna sina ungar så tidigt, att de äro
mindre lämpliga att ligga ut vekare raser. Hönan
är dålig värpare och lämnar årligen sällan mer
än 100 ägg å 65 gr. stycket. Äggen äro röd-gula.
H. F.

Kocho’wski, Wespazyan, polsk poet och historiograf,
f. 1633, d. 1700, deltog i kriget mot svenskarna
1655-57 (om hans poetiska erinringar däraf se
A. Jensen, "Svenska bilder i polska vitterheten"),
utgaf 1674 religiösa och politiska dikter i 4
delar, oden och epoder med titel Lyrika polskie samt
Kpigrammata polskie, dessutom ett par hjältedikter,
hvaribland ett epos om Wiens belägring af turkarna
(Dzielo Boskie allo Piesni Wiednia wyba-wionegOj
1684). På latinsk prosa författade K. Commentarius
belli advcrsus Turras ad Viennam el in Hnngaria
gesti (1684) samt fyra delar Anvalia PoloniK ab
obilu Vladislai IV (omfattande 1648- 72; tr. 1840,
polsk öfv. 1853). A-d J.

Kock, M a r c u s, myntmästare, f. 14 febr. 1585 i
Liege, d. 20 nov. 1657 i Avesta, blef 1613 myntmästare
i Brom-berg, 1621 i Königsberg och sedermera i
Berlin. Gustaf II Adolf förmådde honom att öf-vcrgå
i svensk tjänst. Mot slutet af 1626 kom han till
Nyköping. Han förbättrade 1627 Nyköpings, Säters och
Arboga myntverk, så att redan s. å. myntning af rundt
kopparmynt kunde verkställas på alla tre orterna. Å
de båda förstnämnda platserna

var han därefter själf myntmästare, så länge myntning
där egde rum, i Nyköping till 1636, i Säter till
1642, hvarjämte han 1634-41 innehade liknande
befattning vid silfvermyntverket först i Stockholm
och efter 1639 i Sala, dit K. erhållit befallning att
förflytta detsamma. Då kronans "gårmakeri" i Säter
1641 flyttades till Avesta, öfvertog K. garningen på
sistnämnda ställe af såväl kronans som Falu bergslags
koppar; och sedan han tillika för kronans räkning"
uppsatt ett nytt kopparmyntverk i Avesta, handhade
han där från 1644 all kopparmyntningen i riket,
såväl af skiljemynt som af plåtar. K. var den
förste, som i Sverige upptog bruket att å mynten
utsätta myntmästarmärke. Till belöning för sina
förtjänster fick han 1652 särskildt privilegium på
kopparmyntningen. - Äfven tre söner till K. voro
myntmästare, Daniel (f. 1626, d. 1650) i Stockholm
1645-50, Isak (f. 1620, d. 1679) i Avesta 1659-65 och
Stockholm 1664-65 samt Abraham (f. 1640, d. 1696)
i Stockholm 1665-68 och Avesta 1665-69. De båda
sistnämnde, hvilka 1667 adlades med namnet C ro n
st ro m, ingingo 1669 jämte J. Funck och J. (Ekman)
Griponstierna i det bolag, som riksrådet L. Creutz
och riksräntmästaren B. Cronberg bildade för Avesta
kopparverks fortsatta drifvande, samt utnämndes
jämte Funck och Gripenstierna till direktörer för
kopparväsendet. Isak blef slutligen kammarråd (1674)
och Abraham öfverdirektör för myntningen i riket
(s. å.). Om den förres son I s a a k, general i
holländsk tjänst, se C ro n s t ro m.

Kock, David, svensk målare, hvars lefnadsöden äro
obekanta. Han var antagligen lärjunge af David
von Krafft, men erinrar stilistiskt snarare om
Ehren-strahl. På Gripsholm finnas af honom ett
tjugutal porträtt samt hvarjchanda "konterfej" af
hofvets hundar, kattor, exotiska djur och växter. I
ett af rummen i norra flygeln af Stockholms slott
satt 1816 och förmodligen åtskilligt senare en
plafond af K., allegoriskt förhärligande Fredrik
I och Ulrika Eleonora. K. kan påvisas mollan 1720
och 1750. Se A. Hahr, "David von Krafft" (1900).
A. L. R.

Kock, Karl Anton, författare, f. 1788 i Stockholm,
d. där 1843 som protokollssckreterare ock titulär
lagman, utgaf ett lyriskt arbete, Samlade små
venförsök (1828; ny uppl. 1832), och försökte si»
äfven som psalmist. Han har författat bl. a. n:r 202 i
1819 års psalmbok. E. N. S-g.

Kock, Karl Axel Lichnowsky, språkforskare,
universitetslärare, f. 2 mars 1851 i Trelleborg,
blef student i Lund 1870, studerade någon tid äfven
vid Strassburgs universitet, utnämndes till docent
i nordiska språk i Lund 1879 och blef filos. doktor
s. å. Han anställdes 1890 som professor i nordiska
språk vid Göteborgs högskola och utsågs 1891 till
högskolans rektor, men begärde redan s. å. af-sked
från rektoratet och 1893 från professuren. 1907
utnämndes han till professor i nordiska språk

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free