Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kochinkina - Kochinkinahöns - Kochowski, Wespazyan - Koch, Marcus - Koch, David - Koch, Karl Anton - Koch, Karl Axel Lichnowsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467 Kochinkinahöns-Kock 468 Historia. K. stod under äldre perioder tidvis under kinesisk öfverhöghet, kom 1471 under Tonkin, men blef 1570 åter fritt. 1765 utbröt ett blodigt uppror, framkalladt genom det lägre folkets förtryck under stormännen, och detta ledde till landets fullständiga införlifvande i Annam. Efter åtskilliga tvister med detta land bemäktigade sig fransmännen (1858-62) det därefter s. k. Franska K. Fördraget i Saigon 5 juni 1862 tillerkände Frankrike 3 anna-mitiska provinser, 1867 ockuperades ytterligare 3. Litt.: Cortambert och de Rosny, "Tableau de la Cochinchine" (1862), Pallu de la Barriére, "His-toire de 1'expedition de Cochinchine en 1861" (1888), d'Enjoy, "La colonisation de la Cochinchine" (1893), Baurac, "La Cochinchine et ses habitants" (1899), Lagrilliére-Beauclerc, "Å travers i'Indo-Chine, Cochinchine, Camboge, Annam, Tonkin, Laos" (1900), Coqucrel, "Vademecum com-mercial de la Cochinchine" (1905). J. F. N. Kochinkinahöns infördes för omkr. 50 år sedan af engelsmän till Europa. Rasen utmärkes af storlek och tyngd samt afrundade kroppsformer. Hufvudet är relativt litet och försedt med en enkel, upprätt-stående, såglikt tandad kam. Stjärten och vingarna äro korta. Fjäderbeklädnaden, som sträcker sig ända ned till fötterna, är till färgen antingen rapphönslik eller enfärgadt gul, hvit, svart i olika nyanser 'se fig. l p. pl. Hönsraser till art. Höns). Fullvuxen tupp vägci 5 ä 6 kg. och fullvuxen höna 4,5-5,5 kg. Kochinkinahönsen äro goda rufvare och utmärkta mödrar, men lämna sina ungar så tidigt, att de äro mindre lämpliga att ligga ut vekare raser. Hönan är dålig värpare och lämnar årligen sällan mer än 100 ägg å 65 gr. stycket. Äggen äro röd-gula. H. F. Kocho'wski, Wespazyan, polsk poet och historiograf, f. 1633, d. 1700, deltog i kriget mot svenskarna 1655-57 (om hans poetiska erinringar däraf se A. Jensen, "Svenska bilder i polska vitterheten"), utgaf 1674 religiösa och politiska dikter i 4 delar, oden och epoder med titel Lyrika polskie samt Kpigrammata polskie, dessutom ett par hjältedikter, hvaribland ett epos om Wiens belägring af turkarna (Dzielo Boskie allo Piesni Wiednia wyba-wionegOj 1684). På latinsk prosa författade K. Commentarius belli advcrsus Turras ad Viennam el in Hnngaria gesti (1684) samt fyra delar Anvalia PoloniK ab obilu Vladislai IV (omfattande 1648- 72; tr. 1840, polsk öfv. 1853). A-d J. Kock, M a r c u s, myntmästare, f. 14 febr. 1585 i Liege, d. 20 nov. 1657 i Avesta, blef 1613 myntmästare i Brom-berg, 1621 i Königsberg och sedermera i Berlin. Gustaf II Adolf förmådde honom att öf-vcrgå i svensk tjänst. Mot slutet af 1626 kom han till Nyköping. Han förbättrade 1627 Nyköpings, Säters och Arboga myntverk, så att redan s. å. myntning af rundt kopparmynt kunde verkställas på alla tre orterna. Å de båda förstnämnda platserna var han därefter själf myntmästare, så länge myntning där egde rum, i Nyköping till 1636, i Säter till 1642, hvarjämte han 1634-41 innehade liknande befattning vid silfvermyntverket först i Stockholm och efter 1639 i Sala, dit K. erhållit befallning att förflytta detsamma. Då kronans "gårmakeri" i Säter 1641 flyttades till Avesta, öfvertog K. garningen på sistnämnda ställe af såväl kronans som Falu bergslags koppar; och sedan han tillika för kronans räkning" uppsatt ett nytt kopparmyntverk i Avesta, handhade han där från 1644 all kopparmyntningen i riket, såväl af skiljemynt som af plåtar. K. var den förste, som i Sverige upptog bruket att å mynten utsätta myntmästarmärke. Till belöning för sina förtjänster fick han 1652 särskildt privilegium på kopparmyntningen. - Äfven tre söner till K. voro myntmästare, Daniel (f. 1626, d. 1650) i Stockholm 1645-50, Isak (f. 1620, d. 1679) i Avesta 1659-65 och Stockholm 1664-65 samt Abraham (f. 1640, d. 1696) i Stockholm 1665-68 och Avesta 1665-69. De båda sistnämnde, hvilka 1667 adlades med namnet C ro n st ro m, ingingo 1669 jämte J. Funck och J. (Ekman) Griponstierna i det bolag, som riksrådet L. Creutz och riksräntmästaren B. Cronberg bildade för Avesta kopparverks fortsatta drifvande, samt utnämndes jämte Funck och Gripenstierna till direktörer för kopparväsendet. Isak blef slutligen kammarråd (1674) och Abraham öfverdirektör för myntningen i riket (s. å.). Om den förres son I s a a k, general i holländsk tjänst, se C ro n s t ro m. Kock, David, svensk målare, hvars lefnadsöden äro obekanta. Han var antagligen lärjunge af David von Krafft, men erinrar stilistiskt snarare om Ehren-strahl. På Gripsholm finnas af honom ett tjugutal porträtt samt hvarjchanda "konterfej" af hofvets hundar, kattor, exotiska djur och växter. I ett af rummen i norra flygeln af Stockholms slott satt 1816 och förmodligen åtskilligt senare en plafond af K., allegoriskt förhärligande Fredrik I och Ulrika Eleonora. K. kan påvisas mollan 1720 och 1750. Se A. Hahr, "David von Krafft" (1900). A. L. R. Kock, Karl Anton, författare, f. 1788 i Stockholm, d. där 1843 som protokollssckreterare ock titulär lagman, utgaf ett lyriskt arbete, Samlade små venförsök (1828; ny uppl. 1832), och försökte si» äfven som psalmist. Han har författat bl. a. n:r 202 i 1819 års psalmbok. E. N. S-g. Kock, Karl Axel Lichnowsky, språkforskare, universitetslärare, f. 2 mars 1851 i Trelleborg, blef student i Lund 1870, studerade någon tid äfven vid Strassburgs universitet, utnämndes till docent i nordiska språk i Lund 1879 och blef filos. doktor s. å. Han anställdes 1890 som professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola och utsågs 1891 till högskolans rektor, men begärde redan s. å. af-sked från rektoratet och 1893 från professuren. 1907 utnämndes han till professor i nordiska språk Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
