- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
475-476

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koeleria - Koelreuter, Joseph Gottlieb - Koelruteria - Koemtion - Koenig, tysk skrifform för König (se d. o.) - Koeniga - Koepping, J. K. Se Köpping. - Koercibel - Koercitiv kraft - Koersner, Per Vilhelm - Koesfeld - Koester, Hans Ludwig Raimund - Koetschau, Kal - Koevorden - Koexistens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

475

Koelreuter-Koexistens

476

blad och en mängd små, sammantryckta småax, som bilda
en smalt cylindrisk, tät vippa. Tofsäxingen växer
helst i rena sanden. O. T. S. (G. L-m.)

Koelreuter [köirojter], Joseph G o 111 i e b,
tysk botanist, f. 1733, d. 1806 som professor i
aaturhistoria i Karlsruhe, var sin tids främste
forskare beträffande de fanerogama växternas
polline-ring och framhöll bl. a. honungsaistnngens
och insektbesökens betydelse för befruktningen. Han
var särskildt den förste, som genom talrika försök
framställde växthybrider (bastarder) dock mellan
mycket uärsläktade stamarter. Hans viktigaste skrift
är Vorläufige nachricht von einigen das geschlechl
der pflanzen betreffenden versuchen und beobachtun-gen
med Forlsetzung (l-3, 1761-66). T. K.

Koelreutéria [kölröj-] Laxm., bot., växtsläkte af
cam. Sapindacece med 2 arter i Kina, som äro höga
iräd med parbladiga blad. Frukten är en tunnväg-gig,
uppblåst, nedtill trerummig kapsel. Af K. pä-niculaia,
som odlas som prydnadsträd i Syd-Europa, srhålles
gummi; de hårda, svarta, kulrunda, ärt-stora fröna
användas till radband. G. L-ra.

Koemtiön (lat. coefmtio, af coefmere, köpa
tillsammans) var ett af de sätt, på hvilka det
romerska äktenskapet kunde enligt "den äldre rätten
ingås. De öfriga voro confarreälio (se d. o.,
en religiös förra, som kunde användas endast af
patricier) och sammanflytt-sing med efterföljande
usus under oaf brutet ett års tid. Ett på något af
dessa sätt ingånget äktenskap medförde den stränga
verkan, som betecknas med uttrycket, att hustrun
kom under mannens manus. Denna mannens "manus"
innebar i personligt af seende väsentligen samma
myndighet öfver hustrun som po-testas öfver barnen;
i förmögenhetsrättsligt afseende åter, å ena sidan,
att hustrun ej hade någon egen förmögenhet, utan
förvärfvade allt åt mannen, och, å andra sidan, att
hon vid hans död, då hon blef sui j uris, ärfde honom
som en dotter, hvarför hon också sades vara filice
loco. - Coemlio, såsom form för äktenskapets ingående,
var den från förmögenhetsrättens område lånade
formen för köp (manci-palio). Den var en form äfven
för plebejernas äktenskap, hvilka icke kunde använda
den religiösa formen, "confarreatio". Man kan därför
betrakta "coemtio", till hvilken "usus" är att anse
som ett supplement, som den tidens civiläktenskap. -
Senare uppkom ett äktenskap med mindre stränga
rättsverkningar, det s. k. fria äktenskapet,
därigenom att, oaktadt coemtio ej förelåg, fordran
på usus försvann och äktenskapet ansågs giltigt som
romerskt redan genom sammanflyttningen i mannens hem
efter den af seden fordrade bröllopshögtidligheten.
I. L. (Rid.)

Koenig [kö-], tysk skrifform för K ön i g (se d. o.).

Koenigia [kön-] L., bot., ett litet släkte, hörande
till fam. Polygonacece, som har endast en art,
/{. islandica, dvärgsyra, med cirkumpolär utbredning,
i Sverige sällsynt på våta ställen i Lapplands och
Jämtlands högfjäll. Det är en mycket liten, späd
ört, med helt få, glest sittande, små, hela blad,
de öfversta närmade till rosett, samt i toppen af
stjälken knippen af mycket små, grönhvita, sam-könade
blommor, med treflikad kalk. Koenigia är enårig,
ett hos arktiska växter mycket sällsynt för-kållande.
O. T. S. (G. L-m.)

Koepping [kö’pp-], J. K. Se K ö p p i n g.

Koercibei (af lat. coercére, sammantrycka),
fys., benämndes förr en gas, som man kunde
bringa i flytande form, i motsats till
de inkoercibla (se d. o.) 1. permanenta
gaserna, som -man icke lyckats förtäta.
L. A. F.»

Koercitiv kraft (af lat. coercére, hålla i
tygel, tvinga), fys., den egenskap vissa ämnen,
företrädesvis stålet, ega att bilda permanenta
magneter, till skillnad från det mjuka järnet,
som visserligen kan antaga magnetisering,
men detta endast så länge den magnetiserande
kraften verkar. Se Magnet och Magnetisering.
L. A. F.*

Köersner [tjö’rsner], Per Vilhelm, historiker,
tidningsman, f. 15 juli 1860 i Falun, d. 28 juli
1900- i Stockholm, blef 1877 student i Uppsala
och filos. doktor där 1882, tillhörde 1881-83
Nordisk familjeboks, därefter "Aftonbladets" och
"Stockholms dagblads" redaktion, var 1885-88
t. f. aktuarie i Statistiska centralbyrån,
uppsatte 1888 "Börstidningen" (se d. o.), hvars
utgifvare han var till sin död, och anlade 1891
ett boktryckeri. Han författade Gustaf III:s yttre
politik under tiden närmast före ryska krigets
utbrott (1882), Politiskt handlexikon (1883),
Praktisk handbok för alla (1884-88), resehandböckerna
Dalarne (1885) och Stockholm (1886), utarbetade en
redogörelse för aflönings- och pensionsstatistiken
(i "Bidr. t. Sveriges offic. statistik Litt. X",
1886-87) och Svensk justiliematrikel (tills, med
H. Gullbcrg, 1887).

Koesfeld [kosfält], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Monster (Westfalen) vid Berkel. 8,449
inv. (1905). I K. finnas två slott, gymnasium,
väfverier, kattun-tryckerier, garfverier,
kopparvalsverk, ångkvarn och två ångsågar.
J. F. N.

Koester [kö’s-], Hans Ludwig Raimund von, tysk
storamiral, f. 29 apr. 1844 i Schwerin, Mecklenburg,
ingick 1859 som kadett vid preussiska flottan, blef
löjtnant 1864 och tjänstgjorde nästan oafbrutet
på skolskepp till 1875, då han befordrades till
korvettkapten. Efter att ha bestridt befattningarna
som amiralitetsstabschef och varfschef i Kiel blef
K. 1889 konteramiral och direktor i Reichsmarine-amt i
Berlin. Han blef 1893 chef för manövereskadern, 1896
befälhafvande amiral i Kiel, 1899 generalinspektör
för flottan, 1903 chef för den nybildade aktiva
slagflottan och 1905 storamiral. S. å. erhöll
han afsked från aktiva tjänsten. Sedan 1908 är han
president i Tysklands stora Flotten-verein. K. adlades
1900. H. W-l.

Koetschau fköt-], Karl, tysk museiman, f. 1868, filos.
doktor, professor, var föreståndare för historiska
museet i Dresden från 1902, för Goethe-nationalmuseum,
konst- och industrimuseet och stor-hertigliga museet
i Weimar från 1906 och blef 1909 andre direktör för
Kaiser-Friedrichmuseum i Berlin, där han särskildt
planerar det tillkommande Deut-sches museum. K.,
som är en auktoritet på museiväsendets område,
är ej minst en öfverlägsen vapenkännare. Han utgaf
1900-07 den ansedda "Zeit-schrift fur historische
waffenkunde" och utger från 1905 den likaledes
högt skattade tidskriften "Mu-seumskunde".
G-g N.

Koevorden [köfår-], förr befäst stad
i nederländska prov. Drenthe, nära
preussiska gränsen. 3,545 inv. (1902).
J. F. N.

Koexistens (af lat. co-, tillsammans, och exsV-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free