- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
479-480

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koffertfiskar - Koffertfisksläktet. Se Koffertfiskar. - Koffertskonert, sjöv. Se Koff. - Kofftjalk, sjöv. Se Koff. - Kofod, Jens Pedersen - Kofod-Ancher, Peder - Kofoed-Hansen, Hans Peter - Kofot - Koftgari. SeKuftarbeten. - Kofu - Kofågeln, zool. Se Icteridæ - Kogalniceanu, Mihail - Kogel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

479

Koffertfisksläktet Kogel

480

lefnadssätt äro uppgifterna ytterst knapphändiga. Dess
taggar och hårda skal utgöra skydd mot
rof-fiskar. Köttet skall vara segt och hårdsmält; det

Fyrhornade koffertfisken.

ätes, enl. Bloch, af det lägre folket
i Kina. Lefvern är ytterligt fet.
B. L.*

Koffertfisksläktet. Se Ko f f er tf iska r.

KofFskonert, sjöv. Se K o f f.

Kofftjalk, sjöv. Se Ko f f.

Kofod, Jens Pedersen, krigare, f. 1628, d. 1691,
måste 1653 för ett dråp öfvergifva sin fäderneö
Bornholm och blef ryttare i dansk tjänst, återkom
i dec. 1658 och var en bland ledarna af upproret
mot det svenska herradömet, var med om öfverfallet
på Printzensköld (se denne) i Könne och deltog i
öfverrumplingen af Hammershus’ besättning. I gengäld
härför blef han kapten och erhöll en stor gård.
E.Ebg.

Kofod-Ancher [-anker], Peder, dansk rättslärd, f. 14
juni 1710, d. 5 juni 1788, blef 1730 teol. kandidat
samt tog 1738 juridisk examen. 1741 blef han professor
och 1742 juris doktor samt var 1753 -65 generalauditör
vid flottan och därefter höjeste-retsassessor. K. var
en af den danska rättsvetenskapens grundläggare och
särskildt framstående som rättshistoriker. Hans
förnämsta arbeten äro Den danske lovhistorie
(1769-76), Den danske lensret (1777) och
De gamle danske gilder (1780). K:s "Samlede
juridiske skrifter" utkommo 1807-11 i 3 bd.
E. Ebg.

Kofoed-Hansen [-föd-], Hans Peter, dansk teolog,
författare, f. 15 maj 1813, d. 4 dec. 1893, blef
1837 teol. kandidat och kort därefter adjunkt
vid Odense lärdomsskola till 1849, var 1850-64
kyrkoherde i Haderslev samt prost (afsatt af de tyska
myndigheterna) och 1867-83 kyrkoherde på Lolland samt
domprost. Under pseudonymen Jean Pierre författade
han Dialoger og skizzer (1840), novellen Liv af
död (1842), som skildrar en människas utveckling
genom tvifvel och sorg till tro på odödligheten,
och romanen Kjöd og aand (1846; "De två vägarne,
en själshistoria", 1852), historien om en ung mans
utveckling från sinnlighet genom sinnesförvirring till
religiös, men därjämte asketisk lifsuppfattning. Bägge
arbetena vittna om psykologisk skärpa och etiskt
allvar. Äfven Livs-Icenker (1875) och Död i liv
(1887) ha en religiös grundtanke. Mellan K.-H. och
S. Kierkegaard rådde stor själsf rändskap, hvilket
visade sig redan 1843 vid den förres anmälan af
Kierkegaards första skrifter samt i Tegnet f ra
himlen (1856), en kristlig psykologisk afhandling,
och sedan i två stridsskrifter, D:r S. Kierkegaard og
d:r H. Martensen (s. å.) samt S. Kierkegaard mod det
bestaaende (1857). I skriften Et folk-folket. Bidrag
til demotheismens karakteristik (1864) riktade han
ett skarpt angrepp

mot den härskande liberalismen och
nationalitetsför-gudningen, hvartill slöt sig
Nationalitet og kristendom (1866), under det Her og
hisset. Breve til en afdöd (1872) var en säregen och
djupsinnig uppbyg-gelseskrift. Redan 1872 visade han
i afh. Skrifte-m,aalet, som yrkade på privatbiktens
nödvändighet, sin böjelse för katolicismen, och
senare i ett par småskrifter, Ere vi fremdeles
lutheranere? (1885) och Hvor er menigheden? (1887),
uttalade han sig med stigande skärpa mot själfva
reformationen som ett uppror emot kyrkan. Sistnämnda
år öfvergick han öppet till romersk-katolska kyrkan.
E. Ebg.

Kofot, ett bräckverktyg i form af en vid
understödspunkten böjd olikarmad häfstång,
hvars kortare arm i ändan är tvåklufven.
O- A- B.*

Koftgari. Se Kuftarbeten.

Kofu [kåfo], hufvudstad i ett japanskt
ken, Ya-manashi, på ön Hondo, n. om
Fujiyama. 49,882 inv. (1908). Gammalt slott,
stor sidenindustri, betydande handel med siden,
bergkristaller, trädgårdsalster, vin och russin.
J. F. N.

Kofågeln, zool. Se I c t e r i d se.

Kogalniceanu [-nit jan], M i h a i l, rumänsk
statsman, historiker, f. 1817 i Jassy, d. 2 juli 1891
i Paris, fick delvis sin utbildning i Tyskland och
återvände 1838 till Jassy, där han bedref liflig
litterär verksamhet, särskildt på det historiska
och politiska området. Han medverkade till unionen
mellan Moldau och Valakiet och sökte jämte furst
Alexander Kusa som dennes ministerpresident okt. 1863-
febr. 1865 genomföra en vidtgående reformpolitik
inom lagstiftningen, agrarförhållandena och
undervisningsväsendet, därvid framkallande en
förbittrad opposition, som de för ögonblicket
krossade genom statskuppen 14 maj 1864. Under Karls
af Hohenzollern regering var han åter medlem af
regeringen som inrikesminister 1868-70. Tillhörande
den liberala oppositionen mot Catargiu, blef han
efter dess seger utrikesminister, först under en
del af 1876 och sedan i Bratianus kabinett från 14
april 1877 till slutet af 1878, då Rumänien genom
sin af K. lifligt förordade anslutning till Ryssland
under kriget mot Turkiet vann sin fulla oafhängighet,
men måste offra Bessarabien åt sin bundsförvant. På
Berlin-kongressen 1878 var K. jämte Bratianu sitt
lands representant. Han var åter inrikesminister
1879-80 och minister i Paris 1880-81; efter hemkomsten
gjorde han skarp opposition mot Bratianus politik,
särskildt mot hans eftergifvenhet för Österrike
i Donau-frågan. - Bland K:s historiska arbeten
märkes hans under titeln Letopisets (1845-52, 2:a
uppl. under titeln GYoreicJe, 1872-74) utgifna samling
af krönikor rörande Rumäniens historia, som han äfven
delvis meddelade på franska i "Fragments tirés des
chroniques moldaves et valaques" (1845), en källa af
intresse ej minst för Karl XII:s historia. H. B-n.

Kogel [ka-], K o f e l, benämning på kägelformiga
bergsspetsar i Alperna.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free