- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
483-484

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kohesjön. 2. Bot., missbildning - Kohesiv - Koh-i-Baba, berg. Se Kuh-i-Baba. - Kohibera - Koh-i-noor, diamant (se pl. till d.o. och ädelstenar). - Kohistan. Se Irak Adjemi. - Kohistani. Se Kafir, sp. 548. - Kohl, David Kasparsson - Kohl, Johann Georg - Kohl, Horst - Kohl, Aage Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

483

Kohesiv-Kohl

484

t. ex. af småblad i ett

parbladigt G. L-m.

organ

blad. 1. L. A. F.*
2.

Kohesiv, som verkar kohesion (se d. o.).

Koh-i-Baba, berg. Se Kuh-i-Baba.

Kohibéra (af lat. co-, tillsammans, och habére,
hålla), tillbakahålla, hejda.

Koh-i-noor [-nor], diamant (se pl. till d. o. och
Ädelstenar).

Kohistän. Se Irak Adjemi.

Kohistäni. Se Kafir, sp. 548.

Kohl [kål], David Kasparsson, svensk kling-smed och
ståletsare, f. 10 dec. 1628 i Norrtälje, d. 30 maj
1685. Med säkerhet är ej kändt, om K. tillhörde den
kända klingsmedsfamiljen Kohl (Kuhl, Koel, Keuller,
Koller) i Solingen. Hans fader var emellertid den
till Sverige 1623 inkallade tyske kling-smeden Gäspar
Cohl (d. 1653). K. arbetade 1648 vid Garpströms bruk
vid Arboga, som till half parten egdes af fadern,
men flyttade s. å. öfver till danske riksmarsken
Anders Billes vapenfabrik vid Broby på Fyn, där han
arbetade ännu 1651. Han var åter i svensk tjänst
1653 som bokhållare i general bokhålleriet, 1657 som
krigskammarbokhållare. 1658

- 60 hölls han fången i Köpenhamn ; 1664 reste
han utrikes och besökte enligt egen uppgift det
kejserliga såväl som kur- och furstliga hofven i
Tyskland (bevisligen Dresden) jämte de principalaste
städerna samt Holland, där han studerade "des
estat och konstige manufacturiearbete". 1666 var
K. i svenska Pommern och senast 1669 i Stockholm
samt utnämndes 1670 till rustmästare vid stora
rustkammaren på Stockholms slott och inspektor
öfver faktorierna. Han var delegare i stål- och
klingverket vid Kvarn-backa 1672 och i Vira bruk
1673 eller 1674. K. räknas som en af Sveriges
skickligaste mästare på vapentillverkningens område,
särskildt som ståletsare. Flertalet af hans bevarade
arbeten är gåfvor till inflytelserika personer.
Han signerar nästan alltid med sitt fulla namn,
initialer eller monogrammet

^ ___ e men äfven de ej signerade arbetena äro L/j
*ätt igenkännliga, då han ej mycket varierar r^l sina
dekorationsmotiv (se fig.). Som yngre

- ^-^ använde han raderingsmaner, senare, säkert
fr. o. m. 1658, högetsning och uppnådde mot slutet af
sin lefnad verklig skicklighet i konsten. Utom genom
egna arbeten bidrog K. äfven verksamt till vapentill-

Bardisaner, etsade af David Kohl. Den t. v. gåfva
till Karl X Gustaf (1658), den t. h. dat. 1684.
(Lifrustkammaren.)

verkningens höjande, särskildt såsom ledare af Vira
bruk (se d. o.). Som rustmästare inlade K. stor
förtjänst om de historiska samlingarnas räddande ur
tidigare van vård. Han ordnade de eröfrade fanorna och
räddade dem från att alldeles förfaras. Han hopsamlade
och iordningställde de gamla rustningarna och uppsatte
dem på hästar (desamma, som ännu användas i Lif
rustkammaren). Litt.: C. A. Ossbahr, "David Casparsson
Kohl" (i "Meddel. fr. sv. slöjd-fören.", 1891)
och "Vägledning för besökande i Lif-rustkammaren".
Cdr-

Kohl [kål], Johann Georg, tysk skriftställare,
f. 1808, d. 1878, vistades 1830-38 i Ryssland,
hvarefter han bosatte sig i Dresden och 1841 utgaf
några med bifall mottagna reseskildringar från
olika delar af det europeiska Ryssland. Under de
närmast följande tolf åren besökte K. nästan alla
öfriga länder i Europa samt utgaf en ansenlig mängd
beskrifningar öfver dessa sina resor, hvarefter han
1854 företog en resa till Nord-Amerikas förenta
stater. Återkommen därifrån 1858, slog han sig
ned i sin födelsestad, Bremen, där han 1863 blef
stadsbibliotekarie. I Nya världens upptäcktshistoria
gjorde K. grundliga forskningar och skref i
dithö-rande ämnen flera värdefulla arbeten, såsom
Kri-tische erläuterungen zu den beiden attesten
general-karten von Amerika aus den jahren i527
und 1529 (1860), Geschichle des Golfstromes und
seiner er-forschung (1868), History of ihe east
coast of North-america (1869; med 22 kartor) och
Geschichte der entdeckungsreisen und schiffahrten zur
Magellans-strasse (1877). Bland K:s öfriga skrifter
må nämnas Bemerkungen uber die verhältnisse der
deut-schen und dänischen nationalität und sprache
im herzoglhum Schleswig (1847), Die völker Europa’s
(i samlingsverket "Yolkskosmos"; 2:a uppl. 1872)
och Die naliirlichen lockmittel des völkerverkehrs
(1877). - K:s reseskildringar från Skottland och
Danmark finnas i svensk öfv. (1846, 1847).

Kohl [kål], H o r s t, tysk historiker,
Bismarck-forskare, f. 19 maj 1855 i Waldheim,
Sachsen, sedan 1878 verksam som först elementar-,
sedan gymnasielärare i Chemnitz och Leipzig, är
mest bekant genom sina omfattande bidrag till furst
Bismarcks historia. Bland dessa märkas flera samlingar
af Bismarcks bref (till kejsar Vilhelm 1852-87,
till general L. v. Gerlach m. fl.), det stora arbetet
"Die politischen reden des försten Bismarck" (14 bd,
1892-94; bd 2 i ny uppl. 1903), en "Bismarck-jahrbuch"
i 6 bd (1894-99) samt vidare Furst Bismarck,
regesten zu einer wissenschaftlichen bio-graphie des
ersten deutschen reichskanzlers (2 bd, 1891-92),
"Bismarck-gedichte des Kladderadatsch" (1894) och
Wegweiser durch Bismarcks Gedanken und erinnerungen
(1899). V. S-g.

Kohl [kål], Aage Herman von, dansk författare,
f. 5 dec. 1877 i Köpenhamn, vardt student
1896 och egnade sig sedan enligt sin släkts
traditioner åt militärbanan, där han avancerade till
premiärlöjtnant. 1903 tog han afsked och debuterade
s. å. med Kunst. Et nödraab och romanen Den gyldne
gift, riktade mot hyperesteticismen. Skådespelet
Klippen (1904) och novellen Hjcertevir-tuosen (1905)
gingo tämligen obeaktade förbi, medan däremot de
spännande och aktuella berättelserna De röde navne
(s. å.) från japansk-ryska kriget och trebandsromanen
Mikrobernes palads (1908) från

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free