- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
501-502

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kokkonsten - Koklåda. Se Kokkonsten, sp. 499. - Kokning - Kokomo - Kokong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

501

Koklåda-Kokong

502

1909), "Kokbok för hem och skola i stad och på
landet" (1900; 3:e uppl. 1905) och "Om sjukmat"
{1903), E.Hellman, "Illustrerad kokbok etc." (1895;
2:a uppl. 1903), S. Nordenfalk, "Godt bord" (1896;
2:a uppl. 1905), L. Deutgen, "Vegetarisk kokbok"
(1897), A. Ekberg, "Hvad skola vi äta?" (1899; 2:a
uppl. 1908), Walin och Schager, "Sjukmat. Kecept och
anvisningar utarbetade vid Högre lärarinneseminariets
hushållsskola till tjänst för sjukvård i hemmen"
(1900, 2:a uppl. 1903), M. Langlet, "Fru Langlets
kokbok" (1902), Fröken Jensens kokbok, öfv. och
bearb, af I. Eller" (s. å.), "Hemmets kokbok" (1903;
10:e uppl. 1908) och "Finare matlagning. Tillägg
till hemmets kokbok, utg. af fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala" (1909), J. Holmqvist, "Den
välförståndiga potatisköksan" (1903), Schager och
Bergström, "Kokbok för sockersjuka"(1904), S. Nilsson,
"Hushållslärans första grunder för skola och hem"
(s. å.), "Ellen Askers vegetariska kokbok" (1906),
"Lilla kokboken. Matrecept för folkskolan och
det enklare hemmet, utg. af fackskolan i Uppsala"
(5:e uppl. 1907), A. östergren, "God mat. Några
tillförlitliga recept och råd vid matlagning
särskildt för efterrätter och bakverk" (1905),
E. Bergqvist och J. Bergqvist, "Billigt och
godt. Ekonomisk kokbok" (1907), G. Björklund, "God
svensk husmanskost. Omarb. efter vår tids fordringar
af K. Wenström" (1909), A. Escoffier, "Handledning
i modern kokkonst. Bemyndigad öfv. af I. Törngren"
(s. å.) och M. Hindhede, "Ekonomisk kokbok"
(sv. öfv. 1909). O. T. S. (E. O. H.)

Koklåda. Se Kokkonsten, sp. 499.

Kokning, fys., bildning af ångbubblor i en vätskas
inre. Detta inträder, när ångtrycket i bubblorna
kan öfvervinna det på vätskan utifrån -verkande
(luft-)trycket plus den ofvanför befintliga
vätskepelarens tryck. Eftersom försöket kan
anordnas så, att detta senare blir försvinnande
litet, blir en vätskas kokpunkt den temperatur,
vid hvilken den mättade ångans tryck är lika med
det yttre lufttrycket. Vid lägre temperaturer sker
.ångbildning från den fria vätskeytan i form af
afdunstning, men denna process kan icke försiggå
i det inre, ty en ångbubbla, som tänktes bildad,
skulle genast af det större trycket utifrån pressas
samman. Kokpunkten höjes tydligen, när lufttrycket
stiger, och om-vändt, om t. ex. barometern faller från
760 mm. till 750, sänkes vattnets kokpunkt med 0,37°
C. Ang. den meteorologiska tillämpningen häraf för
lufttryckets bestämmande se Hypsotermome-t e r. I ett
slutet kärl, en ångpanna eller en Pa-pins gryta (se
d. o.), där högt tryck kan bibehållas öfver vätskan,
kokar denna vid betydligt högre temperaturer, vatten
under 10 atmosfärers tryck sålunda först vid 180°. Med
uttrycket kokpunkten rätt och slätt, utan särskildt
angifvande af något tryck, menas alltid en vätskas
kokpunkt vid 760 mm. lufttryck. - Det är emellertid
icke utan vidare säkert, att en vätska börjar koka,
när den nått koktemperaturen; ångbubblorna synas
uteslutande bildas vid i vätskan förut befintliga
små gasbubblor, och när sådana saknas, kan vätskan
utan att råka i kokning upphettas betydligt öfver
kokpunkten, öfverhettas, såvida upphettningen sker i
ett kärl, hvars väggar icke hålla någon adsorberad
gas. Vatten, som befriats från den lösta luften,
kan utan svårighet i ett glaskärl öfverhettas ett
tiotal grader,

hvarvid stark afdunstning från vattnets yta eger
rum; om slutligen kokning börjar, så inträder en
nästan explosionsartad utveckling af ånga, tills
temperaturen i följd af förbrukning af värme till
ångbildningen sjunkit till den normala kokpunkten. Med
iakttagande af särskilda försiktighetsmått har man
lyckats öfverhetta vatten ända till inemot 200°, innan
kokning inträffat. För att förebygga öfver-hettning
brukar man i vätskan lägga sand eller metallspån,
som genom den vidhäftande luften (jfr A d s o r p
t i o n) i hög grad underlätta ångbildningen. Äfven
medan kokningen pågår, kan vätskans temperatur vara
öfver kokpunkten, för vatten är denna förhöjning
obetydlig i metallkärl, men uppgår i glaskärl vanligen
till omkr. 1° och kan, om glaskärlets väggar förut
blifvit omsorgsfullt rengjorda med svafvelsyra, stiga
till 6°. Ett särskildt slag af kokpunktsförhöjning
inträffar, när vätskan i löst form innehåller salter
eller andra icke flyktiga ämnen, och beror därpå,
att vid samma temperatur ångan öfver en lösning har
lägre tryck än öfver det rena lösningsmedlet (se O
s m o t i s k t tryck).

- Om sålunda temperaturen i en vätska under
kokningen kan bli förhöjd, beroende på
kärlväggens beskaffenhet eller på i vätskan lösta
ämnen, så visar oberoende häraf en termometer, som
omspolas af ångan ifrån vätskan, alltid dennas
verkliga kokpunkt, såsom redan svensken F.
Kudberg ådagalade. Ångan har visserligen i
det ögonblick den lämnar vätskan dennas värmegrad,
men den afkyles hastigt utåt, så att partiell
kondensation inträder, termometern blir därigenom
fuktad med ren vätska, hvars ångspänning ständigt
hålles i jämvikt med yttre lufttrycket och
som därför har den sanna koktemperaturen. -
Nedanstående tabell upptager några ämnens kokpunkter
(vid 760 mm. lufttryck); värdena öfver 1,000° för de
svårflyktiga metallerna äro angifna efter Greenwood
(1909), som upphettade metallerna i en elektrisk
motståndsugn och mätte temperaturen medelst en
optisk pyrometer. De erhållna siffrorna äro dock
något osäkra. Ang. koldioxiden (kolsyran) är
att märka, att denna icke kan existera i flytande
form vid atmosfärstryck på grund däraf, att dess
ångtryck vid smältpunkten

- 57° öfverstiger lufttrycket, hvarför den i tabellen
angifna koktemperaturen afser sublimation af
fast koldioxid.

Järn........ +2,450° C.

Koppar........ 2,310 »

Tenn.......... 2,270 »

Silfver........ 1,950 »

Bly............ 1,525 »

Vismut........ 1,420 »

Magnesium... 1,120 »

Zink........... 918 »

Kadmium..... 778 »

Svafvel........ 445 »

Kvicksilfver.. 357 » Terpentinolja 161 »

Vatten........ 100 »

G. I.

Kokomo [kåu^kemåli], stad i nordamerikanska staten
Indiana, vid Wabashs biflod Wild Cat river,
omkr. 100 km. n. om Indianapolis. 10,609
inv. (1900). Normalskola och högre
läroverk, glas- och lervaruindustri.
(J. F. N.)

Koko ng (fr. cocon), hylsa, hvarmed många olika

Alkohol.... Eter .......
. + 78,3° C, .. 34,5 »

Svafvelsyr-lighet Klor .........
- 10 > - 33,4 »

Ammoniak Koldioxid.. Etylen ...... Syrgas ...... Kväf
gas .... Vätgas .... Helium .....
- 33,5 »
ro –- (0,2 »
- 105 - 182,8 - 195,7 - 252,6
- 268

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free