- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
511-512

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koksalt - Koksaltlösning - Koksmide, metall. Se Tysksmide. - Koksoak - Kokstadt. Se Griqualand. - Kok-su, bergknut. Se Alai-bergen. - Koksugnsgas, tekn. Se Gas, sp. 774. - Koksverk, tekn. Se Koks. - Koktermometer. Se Barometer 3, sp. 969, och Hypsotermometer. - Koktjetav - Koku, japanskt rymdmått. Se Japan, sp. 1279. - Kokushu, landsherrar. Se Japan, sp. 1484. - Kokvagn. Se Kokkonsten, sp. 499. - Kokytos - Kokål, bot. Se Brassica. - Kol. Kem., ett icke metalliskt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Hafssalins konstruktion.

finnas vid Cádiz och Figueras i Spanien,
Setúbal (S:t Ybes) i Portugal och vid Cagliari på
Sardinien. Det direkt vunna hafssaltet är vanligen
starkt förorenadt och måste, alltefter sättet för
användningen mer eller mindre fullständigt renas
genom omkristallisering. Det i handeln förekommande
koksaltet innehåller inblandningar, fuktigheten
inberäknad, till 3-7 proc. Fullkomligt fritt från
föroreningar erhålles det, om man med klorvätegas
mättar en koncentrerad koksaltlösning. Rent
koksalt bildar färglösa kubiska kristaller af
2,ie eg. v. Upphettas kristallerna, springa de med
knastrande ljud sönder i små fragment till följd af
mekaniskt inneslutet vatten, som vid upphettningen
antager gasform och då spränger kristallerna. Vid
ungefär 776° smälter koksaltet och börjar samtidigt
förflyktigas. I hvitglödgningshetta förflyktigas det
ganska hastigt. Smält och stelnadt koksalt bildar
en bladigt kristallinisk halfgenomskinlig massa. I
vatten löses koksalt lätt och nära nog lika lätt i
kallt som i varmt vatten; 100 dlr vatten af 0° lösa
35,5 dlr salt, 100 dlr 18-gradigt vatten lösa 35,o
dlr salt, 100 dlr kokande vatten 39,6 dlr salt. Den
i kokning mättade lösningen kokar vid 110°. I absolut
alkohol är koksalt olösligt, men i utspädd alkohol mer
eller mindre lösligt alltefter vattenhalten. Koksalt
är af stor betydelse för organismen och finnes
upplöst i alla kroppens vätskor. Det befordrar
matsmältningen och ökar afsöndringen af magsaft. Hos
en fullvuxen människa förekommer ungefär 0,5
kg. koksalt. Kroppens årliga behof af koksalt
anses vara mellan 4,5-7 kg. - Koksalt användes
till saltning af kött och andra matvaror såväl
vid tillredningen som för att göra dem hållbara
vid förvaring. I industrien finner det mångfaldig
användning, t. ex. för tillverkning af soda,
natrium och klor, vid vissa metallurgiska processer,
till glasering af stengods o. s. v. Blandadt med
3 dlr snö eller krossad is, ger det en verksam
köldblandning, hvarigenom en så låg temperatur
som -21° kan åstadkommas (se Kryohydrat).
P. T. C. (H. E.)

Koksaltlösning, fysiol. En koksaltlösning af omkr. 0,9
proc. eger samma osmotiska tryck (se Osmos)
som väfnadsvätskan hos däggdjuren och är fullkomligt
oskadlig för kroppens celler och väfnader. En
dylik lösning har därför en mångfaldig
användning såväl vid kirurgiska
operationer som fysiologiska experiment.
J. E. J-n.

Koksmide, metall. Se Tysksmide.

Koksoak, en stor flod på halfön
Labrador, upprinner under namnet Kaniapiskau ur en
sjö med detta namn (54° n. br.) samt flyter i nordlig
och nordöstlig riktning ut i Ungava-viken på halföns
norra kust. Den bildar flera höga fall (Granite fall,
Shale fall, Limestone fall
) och djupa cañons samt
i sin mellersta del Cambrian lake. Af dess många
bifloder är Larch (fr. v.) störst. Nära dess mynning,
som har mycket starkt tidvatten med en springflod på
18 m. höjd, ligger Hudsonkompaniets station Fort
Chimo. Flodområdet beräknas till 150,000 kvkm.
J. F. N.

Kokstadt. Se Griqualand.

Kok-su [kå’k-], bergknut. Se Alai-bergen.

Koksugnsgas, tekn. Se Gas, sp. 774.

Koksverk, tekn. Se Koks.

Koktermometer. Se Barometer 3, sp. 969, och
Hypsotermometer.

Koktjetav, kretsstad i ryska guv. Akmolinsk i
centralasiatiska Stäppgeneralguvernementet, vid
Kyltjalskfloden, som utfaller i den afloppslösa
stäppsjön Tjagly. 4,994 inv. (1897). Kretsen
har fruktbar jord, stenkol, koppar och guld.
J. F. N.

Koku, japanskt rymdmått. Se Japan, sp. 1279.

Kokushu, landsherrar. Se Japan, sp. 1484.

Kokvagn. Se Kokkonsten, sp. 499.

Kokytos (grek. Kokytós), "jämmerfloden",
lat. Cocytus), grek. myt., en af underjordens
floder, biflod till Acheron. I det nordgrekiska
landskapet Epirus fanns en flod med namnet
Acheron med en biflod K. Sannolikt ha dessa
floders gyttjiga vatten och dystra omgifningar
föranledt deras förläggande till underjorden.
A. M. A.

Kokål, bot. Se Brassica.

Kol. 1. Kem., ett icke metalliskt grundämne, hvars
namn lär komma af lat. caulis, stjälk, och således
antyder ett genom bränning af stjälkar erhållet
ämne. Af alla grundämnen i naturen är kolet utan
all fråga det viktigaste och därjämte ett af de
allmännaste och ymnigast utbredda. Det utgör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free