- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
543-544

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollation - Kollega - Kollegial - Kollegialism (se Kollega), kyrkohist. Se Församling, sp. 476. - Kollegialstyrelse, Kollegialsystem (se Kollegial). Se Kollegium. - Kollegialsystem, förv. Se Kollegium 1. - Kollegiat - Kollegiiassessor - Kollegiisekreterare - Kollegium, sv. plur. kollgier - Kollegium 1. Förv., en myndighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

543

Kollega-Kollegium

544

och sedan gjorde sina betraktelser däröfver, hvilket
meningsutbyte de kallade collatio. - Kollationera,
jämföra en afskrift med originalet, granska skrifter,
handlingar, räkenskaper, handelsböcker eller
tryckalster sinsemellan, för att utröna, om de stämma
of verens. - Kollationering, jämförande granskning af
ett skriftoriginal och dess kopia eller af två kopior
sinsemellan, räkning af arken och sidoantalet (samt
planscher o. d.) i ett tryckalster (för granskning af
exemplarens fullständighet). Jfr B o k b_i n d e r i,
sp. 949.

Kollega, plur. kolleger (lat. colléga, af prefixet
con, med, och le’gere, utvälja), ämbetsbroder;
förr ord. lärare vid lägre (5- och 3-klassiga)
läroverk (collega scholct) samt 2-klassiga pedagogier
(ord. lärare vid motsvarande klasser af högre läroverk
benämndes adjunkt). Efter 1905 finnas vid de svenska
statsläroverken blott två grupper af ord. ämneslärare,
lektorer och adjunkter, d. v. s. benämningen
kollega afskaffades i samband med den senaste stora
omorganisationen af våra läroverk. B. N-n.

Kollegial (lat. collegiälis), hörande till kollegium,
kollegiomässig, ämbetsbroderlig.

Kollegiali’sm (se Kollega), kyrkohist. Se Församling,
sp. 476.

Kollegialstyrelse, Kollegialsystem (se Kollegial). Se
Kollegium.

Kollegialsystem, förv. Se Kollegium 1.

Kollegiät (af kollega, se d. o.), katolsk
stiftsmedlem. - Kollegiatstift, förening af
prästerskapet i andra än domkyrkoförsamlingar till
samlif efter kanoniska regler. - K o 11 e g i a t s
t i f t s-kyrka, kyrka, där ett större antal andliga
tjänstgör, men där hvarken biskop eller ärkedjäkne
finns. - Kollegiatkapitel, hvars medlemmar liksom
domkapitel kallas kaniker (canonici collegiales),
men ej behöfva vara af adel (enär kollegiatstiften
äro af mindre betydelse än domkyrkostiften), ha aldrig
inrättats i Sverige, men finnas ännu i utlandet. Jfr
Domkapitel och Stift 1. L. M. B.

Kollegiiassessor, titel i Finland
och Ryssland för civila ämbetsmän,
medförande rang, motsvarande kaptens.
T. C.

Kollegiisekreterare, titel i Finland
och Ryssland, medförande rang, motsvarande
löjtnants. Den tilldelas tjänstemän vid telegrafen
o. d. verk samt förekommer sällan i Finland.
T. C.

Kollegium, sv. plur. kollegier (lat. colle-gium;
se de med orden C o 11 e g i a och C o 11 e-g i u
m begynnande namnen på undervisningsanstalter,
ämbetsverk m. m.). 1. Förv., en myndighet,
där samma ärende handlägges af flera personer
samtidigt. En sådan anordning af förvaltningen
kallas kollegialsystem. (Motsats därtill är byrå-,
styrelse- eller chefsystemet, där ärendena afgöras af
blott en person. Så organiserade ämbetsverk kallas
i Sverige vanligen styrelser.) Kollegialsystemet
anses ha med sig fördelen af en noggrannare målens
pröfning, men olägenheten af deras långsammare
behandling. Kollegialsystemet i det moderna Europas
förvaltning utbildades först i Frankrike och kom
därifrån till de habsburgsk-burgundiska arflän-derna,
från hvilka det fann väg till Tyskland. Efter
tyska förebilder gjorde Gustaf I i S v e r i g e
det första försöket att kollegialt organisera ett
centralt ämbetsverk: Kammaren (se Kammarkollegium),
men först genom Gustaf II Adolf och A. Oxen-

stierna ordnades här de högre myndigheterna allmänt
och fullständigt efter kollegialsystemet. Så stadgades
uti 1634 års regeringsform, att det skulle finnas 5
kollegier, svarande mot de 5 höge riks-ämbetsmännen,
som blefvo ordförande i hvar sitt kollegium, där
2 eller 4 andra riksråd blefvo bisittare. Af detta
nära samband mellan dessa kollegier och regeringen
ser det ut, som om man tänkt sig dem som ett slags
regeringsdepartement med kollegial form; men de
kommo ej att intaga en sådan ställning. Till följd
af den öfvervikt ett af dem, Kanslikollegium, erhöll
därigenom, att ärendenas föredragning och expedition
ålågo detta kollegium, trängdes nämligen de andra
undan från det nära sambandet med regeringen; och
denna deras underordnade ställning blef ännu mera
bestämd genom den förändring rådet undergick i Karl
XI :s tid. Kollegierna kommo därigenom att intaganden
ställning, som de alltsedan haft inom den svenska
förvaltningen, nämligen dels att i första hand upptaga
och afgöra vissa mål, dels att vara instanser öfver
underordnade myndigheter, dels att för regeringen
utreda mål och lämna upplysningar. Med ett eller
annat undantag (t. ex. för landtmäteri-väsendet,
postverket och, tidtals, tullförvaltningen) var
emellertid från 1600-talet hela den högre (centrala)
förvaltningen ordnad efter kollegialsystemet. De till
denna förvaltning hörande kollegier, som omtalas i
1809 års R. F. § 102 som "rikets kollegier", äro af
vikt i af seende på riksrättens sammansättning, emedan
vissa medlemmar af dessa kollegier eller af i deras
ställe komna ämbetsverk äro själfskrifna medlemmar i
riksrätten; de voro 1809 Krigskollegium, Förvaltningen
af sjöärendena, Kommersekollegium, Bergskollegium
(finnes ej mer), Kammarkollegium, Statskontoret
och Kammarrätten. Från 1820-talet började man dock
vid organiserandet af nyare centrala verk frångå
kollegialsystemet. Så blef Generaltullstyrelsen 1824
organiserad efter byråsystemet, och likaså Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1841, Telegrafstyrelsen 1856,
Fångvårdsstyrelsen 1859, Skogsstyrelsen s. å. (sedan
1882 Domänstyrelsen) m. fl. (dock ha äfven i
senare tider centrala ämbetsverk med öfvervägande
kollegialform inrättats, t. ex. öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk 1904). Men ej
nog därmed. Nästan alla de gamla kollegierna
(Krigskollegium, Förvaltningen af sjöärendena,
Statskontoret, Sundhetskollegium, Kammarkollegium,
Kommersekollegium, i hvilket Bergskollegium 1857
uppgick) ha ombildats så, att största delen af där
förekommande ärenden handlägges efter byråsystemet,
under det att kollegialsystemet blifvit för andra
ärenden bibehållet. Uti Kammarrätten behandlas
fortfarande alla ärenden kollegialt, men detta beror
därpå, att verket väsentligen är en domstol. Inom
domstolsväsendet har nämligen den kollegiala
formen bättre bibehållit sig (Högsta domstolen,
Hofrätterna, Rådstufvurätterna och Häradsrätterna,
i hvilka sistnämnda ordf. dock kan öfver-röstas,
endast om bisittarna, nämndemännen, äro enhälliga),
och den 1909 inrättade Regeringsrätten (se d. o.),
som väsentligen är en administrativ domstol, har
också erhållit kollegial form. - Den högre lokala
förvaltningen i Sverige (K. M:ts befallningshaf vande)
har, med undantag af ett öfvergående försök af Gustaf
I (den s. k. Regementsformen för Västergötland 1540),
aldrig varit organiserad efter kollegialsystemet. -

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free