Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollektivaftal (se Kollektiv),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Kollektivaftal
552
för så vidt icke dessa undantagsvis, såsom fallet
är t. ex. vid åtskilliga allmänna arbeten,
vissa kommunikationsanstalter samt bok- och
tidningstryckerierna o. s. v., innehålla kategoriska
lockout- och strejkförbud. Utvecklingen af den
kollektiva af tals-rätten pekar under sådana
förhållanden hän på en uppdelning på skilda aftal
af de båda, endast delvis sammanfallande syften,
som kollektivaftalen hittills fått tjäna, nämligen
å ena sidan den generella och enhetliga regleringen
af arbetsvillkoren för viss tid och å den andra
tryggandet af arbetsfreden.
31 dec. 1907 var i Sverige hela antalet
kollektiv-aftal 1,971 och antalet däraf berörda
arbetare 255,950, hvarmed i den officiella statistiken
afses icke blött de arbetare, som genom dessa aftal
omedelbart förpliktats, utan öfver hufvud alla,
hvilkas arbetsförhållanden kunna anses faktiskt
reglerade genom af talen. 1908 träffades 659
kollektivaftal med 136,327 däraf berörda arbetare; af
dessa voro 224 aftal med 71,493 arbetare sådana, som
aflöste förutvarande under året utlupna aftal. Hela
antalet aftal uppgick 31 dec. 1908 till 2,406 med
ett arbetarantal af c:a 320,000, hvarvid dock bör
anmärkas, att denna siffra torde vara något för hög,
enär utredning icke verkställts rörande hvilka aftal,
som utlöpt under år 1908 utan att förnyas. Af de
under 1908 träffade aftalen voro 69 proc. ensidigt
kollektiva, d. v. s. endast å arbetarsidan afslutade
genom en organisation som kontrahent, 29 proc. af
aftalen hade organisation som kontrahent äfven å
arbetsgifvarsidan (i vissa här ej medräknade fall har
aftalet å arbetsgifvarsidan inmatts af ett flertal
enskilda arbetsgifvare, men ej af organisation).
Med afseende på giltighetsområdet är ännu det
största antalet kollektivaftal begränsadt till ett
en-skildt företag eller arbetsställe. Men i den mån
aftalen genom organisationernas uppträdande å båda
sidor tendera att bli yrkesaftal, utvidgar sig ock
det lokala giltighetsområdet, så att efter hand,
oaf-sedt mellanformer, uppkommit äfven orts-,
distrikts-och slutligen riksaftal. I början af
1908 voro af samtliga (1,971) kollektivaftal 1,105
ingångna blott för en arbetsplats och omfattande
43,6 proc. af samtliga af aftal berörda arbetare,
ortsaftalen voro 781, omfattande 32,s proc. af de
aftalsberörde arbetarna, distriktsaftalen voro 76
med 7,5 proc. af arbetarna, och riksaftalen voro 9
med 16,i proc. af arbetarna. År 1909 hade riksaf
talens antal stigit till 15. Kollektivaftalens
giltighetstid är mycket olika och växlar i Sverige
mellan några månader och sex år. De flesta under
1908 ingångna aftal hade giltighetstid af 2 år och
därunder. Emellertid var nu antalet arbetare, som
berördes af långvariga aftal, proportionsvis större
än förut. Kollektivaftalets utbredning i Sverige
är jämförelsevis stor. Man har beräknat antalet
arbetare inom industri, handel och samfärdsel vid 1908
års början till omkr. 550,000. Af. den officiella
arbetsstati-stiken framgår, att 45 å 50 proc. af
dessa arbetare voro anställda vid arbetsplatser,
för hvilka kollektivaftal voro gällande. Arbetare i
jordbruk och skogsbruk äro härvid icke medräknade, då
kollektiv-aftalets utbredning inom dessa näringsgrenar
är obetydlig. Kollektivaftalets utbredning vid
1908 års slut, absolut och relativt, inom vissa mer
betydande näringsgrenar framgår af nedanstående tablå:
~*5& 1&&E
p-l^m 2*32!
g ££5>
"§.»& ^ S- ££ £1
Näringsgrupper
00 0> e» fri?*
» o> § M*
o» g ff 8»
Itu
|!|R
g^^g-
^<S3:&
S-^P ^
3^2:gj
^g.?-
Bl?*-
8il&
Grufdrift ...........
9,364
13,266
71
Närings- och njutnings-
ämnesindustri .
25,328
43,228
59
Textilindustri ......
14,133
3 1’, 355
45
Beklädnadsindustri .
19,897
29^886
67
Läder-, hår- och gummi-
varuindustri ...........
3,750
4,393
85
Trävaruindustri
22,432
62,647
36
Trämasse- och pappers-
masseindustri
15,092
25,730
59
Grafisk industri
7^866
9^020
87
Malmf örädlin gsindustri Metallindustri ............
J36,534 J
55,256
} 66
Maskin- och skeppsbyggnadsindustri ............
31,736
33,633
j
94
Jord- och stenindustri...
20,607
36,018
57
Kemisk-teknisk industri
7,700
12,312
63
Den i Sverige år 1909 iscensatta masslockouten och
den däraf föranledda storstrejken ha förorsakat en
betydande, om ock sannolikt öfvergående, minskning af
antalet ledamöter i fackföreningarna och därigenom ock
af antalet arbetare, som beröras af kollektivaftal.
Det kollektiva aftalet om arbetsvillkoren har
hittills endast i ringa mån direkt reglerats
genom lagstiftning. Genom lag af 13 juli 1907
har Holland emellertid uttryckligen upptagit
kollektivaftalet i sin lagstiftning om tjänste-
och arbetsförhållandena. Lagen är tillämplig
endast å aftal, i hvilka den eller de deltagande
föreningarna ega rättskapacitet. För att ett
arbetsaftal, som strider mot kollektivaftalet,
skall förklaras ogiltigt, fordras, att båda
kontrahenterna i arbetsaf talet också varit bundna af
kollektivaftalet. - S. å. utfärdades i Österrike en
lag, hvarigenom kollektivaftalet i viss mån reglerats
i sammanhang med bestämmelser om yrkesföreningar,
omfattande såväl arbetsgifvare som arbetare, hvarvid
emellertid de kollektiva aftalen icke förlänats
hela den till deras begrepp hörande rättsverkan,
utan kunna sättas ur kraft genom de individuella
arbetsaf talen (derogeras). - Redan 1900. (och
ytterligare 1904) hade i Schweiz kantonen Geneve
gifvit rättslig reglering åt kollektivaftalet och
detta icke blott ur civilrättslig, utan ock i viss
mån ur offentlig-rättslig synpunkt. Kollektivaftal,
upprättade mellan inregistrerade och stadfästa
arbetsgifvar- och arbetarföreningar eller
åstadkomna genom offentlig medling eller skiljedom,
skola nämligen erhålla giltighet som sedvänja
(usage) inom hela det yrke de af se. Äfven dessa
kollektivaftal äro emellertid derogerbara. Frågan
om ny, annorlunda beskaffad lagstiftning i ämnet för
hela Schweiziska edsförbundet står på dagordningen,
och en sådan lagstiftning är möjliggjord genom
ett folkomröstningsbeslut af 5 juli 1908. -
I Australien har särskildt den mycket omtalade
lagstiftningen för Nya Zeeland från 1894 (och 1905)
ang. arbetstvister gifvit offentligrättslig reglering
åt kollektivaftalet, som kan få sitt innehåll och
sin giltighetstid bestämda genom statens
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
