Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolokotronis, Theodoros - Kolokvint - Kolokvintdroppar. Se Kolokvint. - Kolokvintextrakt. Se Kolokvint. - Kolokvintpiller. Se Kolokvint. - Kolokythiaviken. Se Marathonisiviken. - Koloman - Kolombo, stad. Se Colombo. - Kolomea - Kolomeika - Kolomna - Kolomyja. Se Kolomea. - Kolon. 1. Språkv., - Kolon. 2. Metr. - Kolon. 3. Anat. Se Colon. - Kolon. Se Kolonät. - Kolonat - Koloni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
581
Kolokvint-Koloni
582
klepht and the warrior" (1892). Jfr Bikelas i "La
Gréce byzantine et möderne" (1893). - K:s äldre son,
P an os K., biträdde 1824 sin fader i upproret mot
regeringen, men stupade s. å. utanför Tripolitsa. En
hans yngre son, Gennaios K., fängslades 1834 som
deltagare i faderns sammansvärjning, blef senare
general och 8 juni 1862 ministerpresident, men
störtades 23 okt. s. å. genom den revolution, som
beröfvade konung Otto tronen. Han dog 4 juni 1868 som
militärbefälhafvare i Aten; hans minnen utgåfvos 1856.
G. V. G.*
Kolokvhit, Fructus Colocynthidis, farm., med.,
frukten af Citrullus Colocynthis (se Citrullus med
fig.). Den är klotrund, af ett vanligt äpples storlek
(5-8 cm. i tvärlinje), med gulaktigt, glatt, fast,
men tunt och sprödt skal, som hos den i Sverige
offici-nella drogen skall vara borttaget. Frukten
är ett slags bär ("gurkfrukt"), som är deladt i sex
rum och innehåller en mängd platta, trubbkantiga,
äggrunda frön (se fig.), fästa å hvita, tjocka,
svampiga fröfästen. Drogen kolokvint består sålunda
af helst någorlunda hela, lätta, hvita bollar,
bildade af en svampig, mjuk, torr massa, som i midten
har ett Längdskuren frukt af trestråligt tomrum,
omgifvet af Citrullus Colocynthis. sex mindre,
något gulaktiga, med frön fyllda håligheter. Innan
drogen får användas, skola fröna bortrensas. Den
kvarvarande kolokvint pulpan är mycket svår att
pul-verisera. Lukt saknas, men smaken är ytterst
bitter. Kolokvint erhålles mest och bäst från östra
Medel-hafstrakterna (syriska kolokvinter via Trieste),
men äfven, ehuru af mindre god beskaffenhet, från
Cypern, Spanien och Marokko. Persiska kolokvinter äro
pressade och därför hos oss ej tillåtna. Genom sin
halt af kolocynthin, en intensivt bitter glykosid,
är kolokvinten ett häftigt afförande medel i dos
af 5 till 20, högst 30 cg. Den Svenska farmakopén
har flera preparat, i hvilka kolokvint ingår,
t. ex. det sammansatta kolokvintextraktet, extractum
Colocynthidis compositum, hvari sprit-extrakt
på kolokvint ingår tillsammans med medicinsk
tvål, jalapaharts, aloe och kardemumma; vidare
kolokvintdroppar, tinctura Colocynthidis composita,
med kolokvint, stjärnanis och utspädd sprit, samt
kolokvintpiller, de förr s. k. hufvudflusspillerna,
pilulce Colocynthidis compositce, hvilka utom
sammansatt kolokvintextrakt innehålla äfven
jalapaharts, malörtextrakt och kryddnejlikor.
O. T. S. (C. G. S.)
Kolokvintdroppar. Se K o l o k v i
n t. Kolokvintextrakt (sammansatt).
Se Kolokvint.
Kolokvintpiller. Se Kolokvint. Koloky’thiaviken. Se
Marathonisiviken. Koloman (ung. Kdlmdn), konung
af Ungern 1095 -1116 (ej 1114), en begåfvad,
handlingskraftig och beläst furste, knöt det redan af
hans farbror och företrädare, Ladislaus den helige,
delvis eröfrade Kroatien för framtiden i sin helhet
till ungerska kronan, intog också Dalmatien och en del
af Bosnien och lät 1103 i Zara-Vecchia kröna sig till
konung af Kroatien och Dalmatien. Genom denna eröfring
råkade han i strid med Venezia. Under K:s första
regentår hade Ungern så mycket att lida af de
genomtågande korsfararhoparna, att han måste utkämpa
blodiga slag med dem. K. införde viktiga förändringar
i rättskipningen och den inre, både andliga och
världsliga, förvaltningen. Han efterträddes af sin
son Stefan (Istvån) II. K. B. W.
Kolombo, stad. Se Colombo.
Koloméa (po. Kolomyja), stad i södra Galizien,
vid Pruth och järnvägen mellan Lembcrg
och Czerno-witz. 36,716 inv. (1907), hvaraf
omkr. hälften judar, de öfrige mest rutener. I
K. finnas monument öfver polske konungen Kasimir
IV och polske diktaren Karpiriski, ett polskt
och ett ruteniskt högre gymnasium, fackskola för
träindustri, kvarnar, pe-troleumraffinaderi,
textilindustri. - Förstaden M a r i a h i l
f är en schwabisk koloni från Josef II:s tid.
J. F. N.
KoloméTka, rutenisk nationaldans i rask 2/4 takt.
Kolomna [kalå’m-], kretsstad i ryska guv. Moskva,
vid floden Kolomenkas inflöde i Moskva och järnvägen
mellan Moskva och Rjazan. 20,970 inv. (1897). K. har
en gammal, starkt befäst kreml med vacker katedral,
ett flertal andra kyrkor, munk- och nunnekloster,
gymnasier och flera fabriker, hvaribland en i Ryssland
berömd maskinfabrik. K. är en gammal stad, som
omnämnes redan 1177 och var till 14:e årh. hufvudstad
i furstendömet Rjazan. Den förstördes flera gånger
af tatarerna och under krigen på 1600-talet,
men uppblomstrade alltid åter och förlorade
aldrig sin betydelse som en liflig handelsstad.
(J. F. N.)
KoJomyja. Se Koloméa.
Kolon (grek., eg. lem, led; organisk led af en
grammatisk period). 1. Språkv., ett skiljetecken,
som består af två öfver hvarandra ställda punkter
(:). Kolon brukas dels efter anföringsord omedelbart
framför en direkt anföringssats, dels när efter
någonting allmänt följer uppräkningen af det enskilda,
således framför ord, som innebära exemplifikation,
bevis eller förklaring på det föregående, dels
ock någon gång för att skilja en mångledad försats
från eftersatsen. Hos grekerna var kolon liktydigt
med vårt semikolon och tecknades med en punkt
upptill tätt höger om satsdelens sista bokstaf;
först romarna, som upptogo skiljetecknet, skrefvo
det som en dubbelpunkt. I engelsk interpunktion
nyttjas kolon ofta i stället för semikolon. -
2. Metr. I klassisk metrik kallas ett antal baser
(se Bas 5), som ha en huf-vudiktus, kolon. I
modern svensk metrik har man tagit upp benämningen
kolon för att beteckna en versled, afgränsad
genom en i versen på bestämdt ställe återkommande
paus. Alexandrinen och penta-metern sönderfalla
i två kolon (kola). Meningarna äro mycket delade
om, i hvilken mån man bör anse, att ett kolon
är en själfständig vers. - 3. Anat. Se Colo_n.
lo. 2. B-nB.
KolonL Se Kolo n ät.
Kolonät (lat. colonätus, af colönus, jordbrukare,
arrendator, "kolon", coflere, odla), i
romerska riket under kejsartiden ett ärftligt
underdånighets-förhållande på de stora godsen; i nyare
tid ett till odling upptaget område, en utgård i en
större jord-komplex (se t. ex. F l a h u 11).
Koloni (lat. colōnia, af colōnus, odlare,
nybyggare), en samling människor, som öfvergifvit
sitt fädernesland och gemensamt bebyggt ett främmande
landområde, ofta förut icke eller föga odladt, sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
